Så löser de bristen på kollegor på röntgen

Radiologiska kliniken i Kalmar försöker lösa bristen på röntgensjuksköterskor genom rekrytering utomlands, bidrag till utbildning och att arbetsuppgifter flyttas till andra yrkesgrupper. Vårdförbundet och yrkesföreningen är kritisk till taskshifting som de menar hotar patientsäkerheten och förvärrar bristen på kompetent personal.
Under de elva år som Sara Delphin varit i yrket har det alltid varit brist på röntgensjuksköterskor. Som avdelningschef på Radiologen i Kalmar är hon numera en av de som är ansvariga för att försöka lösa bristen på kliniken. Där finns i dag 31 röntgensjuksköterskor, men de skulle vara fler. Åtta tjänster är vakanta.
− Det fanns tidigare en utbildning till röntgensjuksköterska i Växjö, men den lades ned för tio år sedan och då började svårigheterna för oss att rekrytera. Finns det ingen utbildning i närheten är det svårt att få folk att flytta till en mindre stad, säger Sara Delphin.
Rekryterar utomlands
För att lösa bristen arbetar man med flera olika satsningar. Rekrytering utomlands har gjort att kliniken i dag har fyra röntgenbiträden som väntar på sin svenska legitimation. De kommer från Thailand, Grekland, Libanon och kombinerar arbete med att läsa svenska. För dem som är utbildade i EU-länder tar det ungefär ett år att bli klara, och ytterligare ett halvår för dem som kommer från länder utanför EU.
En annan satsning är ekonomiskt bidrag till anställda i regionen som vill utbilda sig till röntgensjuksköterskor. Varje år ges två till tre personer möjlighet att få resor, boende och kurslitteratur betald för distansstudier i Luleå. När de är färdiga har de en garanterad anställning på Radiologiska kliniken i Kalmar.
− Kravet är att man är anställd i regionen i dag. Vi har haft både vaktmästare, undersköterskor och sjuksköterskor som sökt till det här, berättar Sara Delphin.
Omfördelar arbetsuppgifter
Kliniken har också försökt att fördela arbetsuppgifter som inte måste genomföras av en röntgensjuksköterska till andra yrkeskategorier.
På ultraljudssektionen, där det inte är röntgenstrålning, är det i dag bemannat med enbart läkare som utför själva undersökningen och undersköterskor som assisterar. Förändringar har också skett på sektionen för slätröntgen. Tidigare arbetade två röntgensjuksköterskor på varje rum, idag är det en röntgensjuksköterska och en undersköterska.
− Vi upplever inte att vi har tummat på säkerheten och har inte sett att det blivit fler avvikelser. Tvärtom kan en del uppleva att ansvarsfördelningen har blivit tydligare, man vet vem som gör vad, säger Sara Delphin.
Hon kan förstå att det finns en oro bland röntgensjuksköterskor för att andra yrkeskategorier ska ta över uppgifter, men menar att det kan fungera bra på områden där inte röntgensjuksköterskans specifika kompetens krävs.
− Det är viktigt att värna om vårt yrke och vår unika kompetens, men nu befinner vi oss i den här situationen och har gjort det länge, så jag tror att vi måste renodla vad en röntgensjuksköterska ska göra och vad som kan lämnas över till andra yrkesgrupper.
Kritisk hållning
Att det finns en utbredd oro på många håll visar en studie som gjorts vid Jönköping University. 65 röntgensjuksköterskor vid elva sjukhus i landet svarade på frågor om hur de ser på att lämna över arbetsuppgifter till sjuksköterskor och undersköterskor. En majoritet var negativt inställda, framför allt till att lämna över arbetsuppgifter till sjuksköterskor (72%), men även till undersköterskor (65%). De tyckte till exempel inte att sjuksköterskor borde utföra mammografi eller arbeta med interventionsröntgen.
− Det vi såg var att röntgensjuksköterskorna i större utsträckning tyckte att det kan vara okej att lämna över enklare arbetsuppgifter till undersköterskor. Att andra yrkeskategorier skulle utföra konventionell röntgen tog man starkt avstånd ifrån, säger Berit Möller Christensen, docent i radiografi vid Jönköping University, som är en av författarna till studien.
De enklare uppgifter som undersköterskor skulle kunna göra handlar om att förbereda och ta hand om patienter i samband med undersökningar samt administrativa uppgifter, men inte tekniskt relaterade uppgifter kopplade till röntgensjuksköterskans profession, enligt den här studien.
− Röntgensjuksköterska är ett legitimationsyrke och vi har en yrkesstolthet samt ett professionellt ansvar. Det skulle underminera professionen samt kanske äventyra patientsäkerheten att snabbt lära upp någon annan att utföra dessa uppgifter och ta ansvaret som det för med sig, säger Berit Möller Christensen.
Ny utbildning för undersköterskor
Efter årsskiftet startar en nationell utbildning inom Yrkeshögskolan för undersköterskor som vill specialistutbilda sig inom röntgen. I kursplanen ingår bland annat strålskyddsarbete, radiologisk bildanalys samt röntgenrelaterade lagar, regler och säkerhetsaspekter. 22 undersköterskor har antagits till den tvååriga utbildningen som är på distans och halvtid.
Vad de här undersköterskorna ska ha för roll på röntgenklinikerna är oklart. Men Maud Lundén, som är ordförande för SFR, Svensk förening för röntgensjuksköterskor, är kritisk.
− Vi vet inte riktigt vad det kommer att innebära. Vilken kompetens kommer de att ha? Vad ska de göra och vem ska handleda dem? Vi har också hört att det finns kliniker som internutbildar undersköterskor till att köra mobil röntgen och mammografi. Det här är fel väg att gå, vi måste se till att vi har röntgensjuksköterskor med rätt kompetens i stället, säger Maud Lundén.
Hon vill att man i stället ser över antagningsreglerna och underlättar för intresserade undersköterskor att läsa till röntgensjuksköterska samt ser över möjligheten att erbjuda fler vfu-platser och ersätter enstaka vfu-veckor med simuleringsaktiviteter på lab.
Bristen kan förvärras
Även Vårdförbundet varnar för en utveckling där andra yrkeskategorier snabbutbildas för att kunna göra röntgenundersökningar och menar att det riskerar patientsäkerheten.

− Vi får signaler om att det har blivit vanligare, att till exempel undersköterskor utbildas för att kunna göra mammografi. Bristen på legitimerade röntgensjuksköterskor löser vi inte genom sådana genvägar, säger Madelene Meramveliotaki som är vice ordförande i Vårdförbundet och själv röntgensjuksköterska.
Hon anser att det som krävs är attraktiva arbetsvillkor för att behålla fler i yrket och kunna rekrytera nya. Det behövs också fler vfu-platser om lärosätena ska kunna ta in fler till utbildningarna.
− Om klinikerna nu ska handleda icke legitimerade yrkesgrupper i stället för att ta emot fler blivande röntgensjuksköterskor kommer det att förvärra bristen, inte avhjälpa den, säger Madelene Meramveliotaki.