Så påverkar hormoner risken för bröstcancer

Hur mycket bröstcancerrisken ökar av behandling med hormoner under klimakteriet är komplext. Det beror på hur många år läkemedlet används, hur hög dosen är och andra riskfaktorer. UPPDATERAD

Idag tror forskarna att det inte är östrogenet ensamt som är boven, utan progesteronet, eller dess syntetiska varianter. Det sistnämnda behövs som komplement till östrogen för att inte livmoderslemhinnan ska växa sig för tjock och öka risken för cancer där.

I en gren av den stora amerikanska WHI-studien ingick kvinnor som inte hade kvar sin livmoder. De fick bara östrogen, och i den gruppen märktes snarare en skyddande effekt mot bröstcancer jämfört med i placebogruppen.

Mest aktuell just nu är frågan om bioidentiska hormoner. Alla preparat med östrogen innehåller bioidentiskt östrogen, det vill säga att molekylen är identisk med kroppens eget hormon. Men progesteron-medlen innehåller i stället syntetiska varianter som kallas gestagener.

Naturligt progesteron efterfrågas

Det finns bioidentiskt progesteron, som för att kunna tas upp från tarmen specialbehandlas och då kallas mikroniserat. Studier tyder på att risken för bröstcancer är lägre vid användning av detta naturliga progesteron än det syntetiska, eller nästan ingen ökad risk om behandlingen sker endast upp till fem år. Naturligt progesteron börjar därför bli efterfrågat av kvinnor, men i Sverige saknas i nuläget läkemedel som är godkända som tillägg till östrogen för indikationen klimakteriebesvär, vilket framgår av Läkemedelverkets behandlingsrekommendationer från 2022. Men det förekommer att läkare söker licens för det eller förskriver det off-label. Det finns i dag ett gestagen som är mycket likt naturligt progesteron och som kan förskrivas tillsammans med östrogen av läkare.

I Frankrike är behandling med mikroniserat progesteron utbrett, och man följer franska kvinnliga lärare i den så kallade E3N-studien över tid.

– Studien tyder på att det naturliga progesteronet är fördelaktigare för bröstet, men innebär tvärtom en ökad risk för cancer i livmodern. Men det saknas hittills randomiserade studier, så vi vet inte om det naturliga progesteronet är generellt bättre, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i obstretik och gynekologi.

Generell risk på tio procent

Hennes forskargrupp har nu startat en studie på Karolinska universitetssjukhuset, där halva deltagargruppen får naturligt progesteron och andra halvan får gestagen, båda i kombination med östrogen. De hoppas vara klara om fem år.

Nivåer av östradiol i olika åldrar

Men än så länge består den vanliga hormonbehandlingen i Sverige av östrogen och gestagen. Mats Hammar, professor i obstetrik och gynekologi, förklarar hur olika aspekter av den påverkar bröstcancerrisken:

– Den påverkas mycket av behandlingstiden. Vid fem års behandling bedöms risken öka 20–30 procent, säger han.

Den generella risken för att en kvinna ska drabbas av bröstcancer under sin livstid bedöms vara ungefär 10 procent. Med hormonbehandling under 5–10 år ökar risken till cirka 13–15 procent. Men risken skiljer sig efter olika förutsättningar, och är högre om gestagen tas kontinuerligt än som en kur i regelbundna perioder.

Läkemedelsverket och Svensk förening för obstetrik och gynekologi, SFOG, bedömer att förhållandet mellan risk och nytta sammantaget är fördelaktigt med hormonbehandling ordinerat i nära anslutning till menopaus. Förutom livskvaliteten lyfts positiva effekter på sömn, benmineralhalt, frakturrisk, hjärt-kärlsjukdom, diabetes – och total dödlighet.

Fotnot: Läkemedel som används vid klimakteriesymtom kallas i riktlinjerna för
menopausal hormonbehandling, MHT.

Förtydligande: Artikeln är uppdaterad med hänvisning till Läkemedelsverkets rekommendationer i stycket som gäller bioidentiskt progesteron.