Så påverkar klimathotet vår hälsa
Värmeböljor, fästingburna infektioner och pollenallergi. När värmen stiger drabbas vi av nya — och gamla — sjukdomar. Vårdfokus ringar in de största riskerna med klimatförändringarna, hur de påverkar vår hälsa och vilka som är extra utsatta.
1. Ökat tryck på vården när saltbalansen rubbas

En värmeökning på två grader innebär att fler kommer att behöva vårdas på sjukhus på grund av hyponatremi. Äldre och kvinnor är särskilt sårbara — speciellt om de just börjat medicinera med vissa läkemedel.
Den globala uppvärmningen leder till att värmeböljor kommer att bli allt vanligare även i Sverige. De kan orsaka olika hälsoproblem, allt från milda besvär till för tidig död. Hur allvarliga effekterna blir avgörs av värmens intensitet och varaktighet. Under värmeböljan sommaren 2018 dog över 700 personer till följd av de höga temperaturerna.
En värmerelaterad risk är hyponatremi som innebär att natriumkoncentrationen i blodet späds ut. Tillståndet kan uppstå till följd av extrem svettning eller överdrivet vätskeintag, men också vid en rad olika sjukdomar såsom hjärt-, njur- och leversvikt.
Forskare från Karolinska institutet har undersökt hur många som vårdats på sjukhus för hyponatremi under en nioårsperiod och fann att risken för inläggning ökade tiofalt under de varmaste dagarna jämfört med de kallaste perioderna. Uppskattningen av den framtida risken bygger på en modell med en prognos för global uppvärmning på en, respektive två, grader, i linje med prognoser för 2050 från FN:s klimatpanel.
Kvinnor och äldre var särskilt utsatta — personer på 80 år och äldre löpte 15 gånger högre risk för sjukhusvistelse på grund av saltrubbningar under värmeböljor.
Natrium reglerar vätskebalansen

Kroppen behöver natrium för att upprätthålla normalt blodtryck, stödja nervernas och musklernas funktion och reglera vätskebalansen i och runt våra celler. Om natriumnivåerna i blodet sjunker, så kallad hyponatremi, kan det leda till illamående, yrsel, muskelkramper, koma och i värsta fall död till följd av hjärnödem.
— Vi vet inte exakt vad det beror på, men kan spekulera i att äldre har mindre stabila kompensationseffekter för värme, säger Buster Mannheimer, som är en av forskarna bakom studien.
Illamående, balansrubbningar och förvirring kan vara tecken på att patienten har för lågt natrium. Men tillståndet kan vara svårt att upptäcka — det är inte alltid uppenbart att patienten kissar mindre eller får hjärtsvikt.
— Det kan hända att patienten faller och får en höftfraktur utan att det låga natriumvärdet är i fokus, säger Buster Mannheimer.
Han har också studerat sambandet mellan läkemedel och hyponatremi och sett att vissa mediciner ökar risken för lågt natrium. Det gäller bland annat SSRI-preparat och vissa andra psykofarmaka, speciellt i början av en behandling.
— Under en värmebölja är det extra viktigt att vara observant på patienter som har nyinsatta läkemedel. Undvik att exponera patienten för värme. Skuggläge och god ventilation är viktigt. Men var försiktig med att ösa på med för mycket vätska, det ökar utspädningen av saltbalansen, säger Buster Mannheimer.
Enligt SMHI definieras värmebölja som en sammanhängande period när dygnets högsta temperatur överstiger 25 grader minst fem dagar i sträck.
2. Fler kan smittas via mat och vatten

Risken för mag- och tarminfektioner ökar när det blir svårare att hålla maten kall — och häftiga skyfall kan smitta ner dricksvatten och badvatten.
I Sverige är vi vana vid en hög dricksvattenkvalitet, men när värmen stiger frodas bakterier, virus och parasiter. Extrema skyfall och översvämningar bidrar till utbrott av bland annat norovirus, cryptosporidium och campylobacter. Även förekomsten av algblomning och badsårsfeber ökar när yttemperaturerna stiger över 20 grader.
Legionella som kan orsaka allvarlig lunginflammation kan växa till i vattenledningar och avkylningsinstallationer. Andra ämnen som kan förekomma i dricksvatten och påverkar hälsan på längre sikt är läkemedelsrester av antibiotika och antidepressiva. Saltvatteninträngning kan också göra dricksvattnet otjänligt.
Det finns en ökad risk för förorenat bevattningsvatten i Sverige men också smitta via importerade livsmedel. Fler personer har också picknick och grillar under varma dagar och maten kan påverkas av sämre kylhållning och bristande hygien.
Sårbara grupper är framför allt äldre, immunsupprimerade personer och barn. Om man har ett nedsatt immunförsvar kan symtomen bli både allvarliga och långvariga. Barn, i synnerhet spädbarn, är mer känsliga för höga halter av flera ämnen i dricksvatten och mat.
3. Fästingarna kryper norrut

Tillsammans med värmeböljor är fästingburna infektioner det största hotet mot hälsan när klimatet förändras. Smittor från myggor och gnagare kan också få betydelse.
Kortare och mildare vintrar, tidiga varma vårar och långa och fuktiga växtsäsonger är gynnsamma förhållanden för fästingar. De små krypen breder ut sig både norrut och till högre altituder och för med sig infektioner som kan spridas till människor, så kallade zoonoser.
I dag är TBE och borrelia de vanligaste infektionerna i Sverige, men fästingen kan också fungera som vektor för andra sjukdomar som kan drabba människor.
Anaplasmos, fästingfeber, orsakas av en bakterie. Infektionen ger sällan symtom, men vissa kan få influensaliknande besvär och i enstaka fall kan sjukdomen bli allvarlig. Fästingar kan också sprida harpest. Symtomen är hög feber, huvudvärk och illamående liksom sår med förstorade och ömmande lymfkörtlar i närheten av såret. Det senaste decenniet har några hundratal fall av harpest anmälts årligen — samtidigt har avvikande år med fler fall kommit allt tätare.
Fästingar kan sprida parasiten babesia, även kallad piroplasmos, och leda till sjukdomen babesios som är nära besläktad med malaria.
Med ett varmare klimat skulle också en särskild sorts fästing som sprider den allvarliga virussjukdomen Krim-Kongo hemorragisk feber, CCHF, kunna etablera sig här.
En stor del av befolkningen saknar immunitet mot TBE, särskilt i områden där förekomsten tidigare varit begränsad. Det finns vaccin, men det ingår inte i vaccinationsprogrammet. Därför finns risken att personer med låg inkomst eller familjer med många barn har svårare att skydda sig än andra.
Sårbara grupper är framför allt äldre, immunsupprimerade personer och de som inte är vaccinerade mot TBE.
4. Luften försämras – så påverkas kroppen
Värme och torka förvärrar luftföroreningar i städerna och pollensäsongerna blir allt längre.
Då är det värmebölja

Enligt SMHI definieras värmebölja som en sammanhängande period när dygnets högsta temperatur överstiger 25 grader minst fem dagar i sträck.
Astmatiker drabbas akut, men luftföroreningar har också långsiktiga hälsoeffekter. Luftföroreningar kan leda till hjärt-kärlsjukdomar, luftvägsbesvär och astma, och förvärra symtom hos redan sjuka. De kan också orsaka för tidig död. Barn, gravida, äldre och personer med hjärt- och lungsjukdomar är extra känsliga för höjda halter av luftföroreningar.
Ändrade vindriktningar och nederbördsmönster påverkar dagens luftföroreningshalter.
Ett torrare klimat leder till en högre andel luftburna partiklar vilket kan ge besvär från luftvägarna.