Så slår besparingarna: Slopad fika, gråtande kollegor och brev till politiker

Nu märks besparingarna i vården genom indragna tjänster, stängda akuter och vårdcentraler. I Örebro blev narkossjuksköterskan Anne Johansson av med personalfikat, samtidigt har regionchefer åkt på lyxiga konferensresor. I Kungälv kämpar sjuksköterskan Paul Spartalis för att beslutsfattarna ska förstå att arbetsmiljö och säker vård hänger samman.

Vårdfokus har tidigare rapporterat att 19 av 21 regioner kommer göra besparingar inom vården under 2024. Nu börjar neddragningarna märkas tydligt.

Alla regioner har beslutat om att kraftigt minska på hyrpersonal. Den 15 januari var Region Skåne bland de första med ett skarpt stopp. För att täcka luckor har fast anställd personal flyttats runt eller bemanningen tunnats ut. Psykiatrin i Helsingborg behövde genast dra ner 34 vårdplatser, vilket gör att patienter kan behöva transporteras till andra sjukhus.

De flesta regioner har infört anställningsstopp eller anställningsprövning, höjt avgifter och infört en rad olika typer av effektiviseringar och besparingar som omfattar allt från fikabröd till stängd vård. Här är några exempel:

”Sticker i ögonen”

Anne Johansson, anestesisjuksköterska på Universitetssjukhuset i Örebro, är frustrerad över att hon och kollegorna måste spara på allt samtidigt som höga chefer i regionen föregår med dåligt exempel. Nyligen avslöjade Sveriges Radio P4 att Region Örebro haft ökade kostnader för konferensresor och fester, totalt 70 miljoner kronor under förra året trots att man redan då hade besparingskrav på över en halv miljard. Chefer och andra anställda har bland annat varit på Loka Brunn med övernattning, spa och middag.

Ett annat avslöjande visade att flera chefer och deras anhöriga har gått före i tandvårdskön och fått gratis tandvård. 

— Personer i regionledningen ger sig själva förmåner, trots att de har bäst koll på det ekonomiska läget. Det sticker i ögonen att de slösar på det sättet när vi andra sparar. Dessutom undrar man om det bara är toppen på isberget vi sett, för omdömet är så dåligt.

Indraget personalfika

Anne Johansson jämför med konferenser och utbildningar för vårdpersonal. Då har man varit i egna lokaler, fått äta egenmedhavd matlåda eller lunch i matsalen. Men det är slut med det också, nu har merparten av alla utbildningar dragits in för att spara pengar, vilket Anne Johansson menar påverkar patientsäkerheten i slutänden.   

— De har också dragit in vårt ”förmånliga” personalfika med smörgås och macka, som vi själva betalade 100 kronor i månaden för. Den var viktig för arbetstrivseln, ett sätt att samlas och få en paus. Återhämtningen under arbetstid är sämre än vad det har varit förut. Det är större patienttyngd samtidigt som stödfunktioner tas bort.

Jobbar enbart natt för att orka

Redan nu har hennes klinik dragit ner på administrativ personal, och de operationslag som hyrts in för att beta av köerna ska minskas ner. Inköp av material ses över och billigare alternativ väljs, vilket enligt Anne Johansson lett till att man fått undermåliga injektionssprutor. Personalen får inte ledighet beviljad efter att scheman lagts. Personalbortfall nattetid på grund av sjukdom ersätts först andra dagen, för att undvika att behöva betala kvalificerad övertid.

Hon räknar med att det kommer fler besparingar, vilket i sig är en stress och påverkar arbetstrivseln.

— Jag tycker om mitt jobb, mina patienter och kollegor. Men det är väldigt tungt just nu. Jag har börjat jobba enbart natt, för det är lugnare och mindre stressigt. Men det påverkar både sömn och privatlivet, man varken orkar eller kan göra det man vill på fritiden, säger Anne Johansson.

Kollegor som gråter

I Västra Götalandsregionen pågår stora besparingar. Inte minst på Sahlgrenska universitetssjukhuset som ska minska kostnaderna med miljardbelopp och göra sig av med tusentals anställda.

Men situationen är allvarlig på flera håll i regionen. Sjukhusen i Väster (Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus, Angereds närsjukhus och Frölunda specialistsjukhus) behöver täcka underskott på upp emot en halv miljard kronor. Bland annat har anställningsstopp införts och många tomma tjänster ersätt inte.

Sjuksköterskan Paul Spartalis har reagerat kraftigt på sparplanerna. Han har nyligen bytt till en tjänst inom Göteborgs kommun för att komma ifrån den tuffa vardagen på Kungälvs sjukhus, men han är fortfarande timanställd på sin gamla arbetsplats – en akut kirurgisk avdelning.

— Det slutar sjuksköterskor hela tiden. Vissa gråter på jobbet, de räknar dagarna tills uppsägningstiden är över och de äntligen får lämna. Vi skriver avvikelser hela tiden och berättar om problemen för våra chefer, som tar det vidare uppåt, men inget händer, säger Paul Spartalis.

30 patienter på två sjuksköterskor

I stället har han valt att skriva direkt till sjukhusstyrelsen. I sitt brev ger han detaljerade beskrivningar av personalens tuffa vardag. Hur de ofta ansvarar för mer än tio patienter, trots att gränsen för vad som är säkert går någonstans vid åtta patienter.

— Jag har högst någon minut på mig att läsa på om varje patient. Jag ska ta prover, ge antibiotika, smärtlindrande och andra läkemedel. Jag ska ronda, sätta infarter, prata med anhöriga och kommunen. Stämma av med annan vårdpersonal. Tiden räcker inte till. Ovanpå allt det ska jag försöka ge palliativa patienter ett värdigt slut.

Nu har det även tagits beslut som innebär att det på natten kan vara upp emot 30 patienter på två sjuksköterskor och en undersköterska.

— Ledningen räknar personalen som huvuden, utan hänsyn till arbetsbelastning eller vårdkvalitet. De förstår inte konsekvenserna av sina beslut. Det ser kanske bättre ut i ekonomin, men till vilket pris? Arbetsmiljön är katastrof, vi blir sjuka eller tvingas byta arbetsplats. Patienterna får inte en säker vård. Och händer något är det vi som riskerar legitimationen, säger Paul Spartalis.

Vill göra sin röst hörd

Han har fått respons på sina brev, men är inte nöjd med vad politikerna svarar. De skriver att arbetsmiljö och patientsäkerhet är återkommande punkter på styrelsens möten. De nämner förändrade arbetssätt för att sänka medelvårdtiden, och omställningen till nära vård där fler patienter tas omhand i primärvård och kommunerna.

Paul Spartalis jobbar nu på ett brev till regeringen och sjukvårdspolitiska talespersoner i riksdagen. Han har låga förhoppningar om att det ska ge effekt, men han vill åtminstone försöka göra sin och kollegornas röst hörd.

— Jag vill att de ytterst ansvariga politikerna får upp ögonen för hur det faktiskt ser ut i vården. Om man nu ska rusta samhället för kris och krig, då behöver man förstå att det inte kommer räcka med att man putsar lite på ytan. Hela stommen i sjukvården är under förfall. Det kommer krävas rejäla satsningar.

Vittnesmålen från vården tycks åtminstone ha nått allmänheten. En ny Novus-undersökning som Vårdförbundet beställt visar att tre av fyra oroas över de nedskärningar som pågår i hälso- och sjukvården. Befolkningen tror att besparingarna kommer leda till längre vårdköer och större risk för patientskador. Mer än varannan vill att regeringen skjuter till mer pengar för att rädda sjukvården.