Sommaren 2021

Sahlgrenskas iva-personal riskerar delade semestrar

Sahlgrenskas iva-personal riskerar delade semestrar
Personalen på civa vid Sahlgrenska har fått semestern beviljad, men mycket tyder på att det kommer bli ändringar. Arkivbild: Mostphotos

De har lovats fyra veckors sammanhållen semester men risken är stor att den återigen bli uppdelad. Sjuksköterskorna på centralintensiven vid Sahlgrenska i Göteborg är tröttare än någonsin. Många av de mest erfarna funderar nu på att sluta, berättar skyddsombuden Ulrika Olsson och Anne Knudsen.

Vårdfokus har tidigare rapporterat om att en klar majoritet av landets 21 regioner håller fast vid att alla som önskar fyra veckors sammanhållen semester kan få det. Även för intensivvårdspersonalen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg är semestrarna beviljade, men det är planerat utifrån en vanlig sommar utan covidpatienter.  

Läget är kanske som allra värst på centralintensiven, civa. Där tar man under dygnets alla timmar emot svårt sjuka och skadade patienter. Dessutom hjälper personalen till att bemanna två covidiva. Förra året fick många uppdelad semester, en del under sensommaren och hösten och gick miste om värdefull tid med familj och vänner. Nu står återigen flera hundra pass tomma.

— Pandemin är inte hela orsaken. Vi klarar inte bemanningen ens vid ”normalläge”. Vi gick in i pandemin på knäna med ett underskott på mellan 20 och 30 iva-sjuksköterskor, beroende på hur man räknar i förhållande till antal platser. Det är där problemet ligger, sen förvärras det så klart av pandemin, säger intensivvårdssjuksköterskan Ulrika Olsson.

Allt handlar om jobbet

Hon och kollegan Anne Knudsen är skyddsombud för Vårdförbundet och tillhör de mer erfarna i personalen, med 18 respektive 12 år på civa. De oroar sig för konsekvenserna av att det blir ytterligare en sommar där personalen måste ”ställa upp”, skjuta på ledigheten och ta extrapass. Att sommarbonusen höjts från 10 000 till 16 000 kronor per flyttad vecka tror de inte fungerar som motivation.

— Det räcker inte med att vi vårdar svårt sjuka patienter med för lite personal, även det här ska vi fixa. För att ens ha en chans till den ledighet vi har laglig rätt till behöver vi slita stenhårt innan och efter, och då blir behovet av återhämtning bara större. Många orkar inte göra något när de kommer hem, inte ens det som i vanliga fall ger dem energi. Det blir bara fokus på arbete, säger Anne Knudsen.

De får ofta ta sig an kollegor som känner sig ledsna, slitna och uppgivna. Risken för sjukskrivningar och uppsägningar är påtaglig. Det senaste halvåret är det cirka fem iva-sjuksköterskor som slutat, och fler kan följa om semestrarna bryts upp.

Ulrika Olsson
Ulrika Olsson, specialistsjuksköterska och skyddsombud.

—Nu ser vi även att de mest erfarna, de som varit här länge, är på väg att ge upp. Många känner att de är livegna i detta, att man har förlorat möjligheten att påverka sitt eget liv. Till slut har man inget annat val än att säga upp sig. Nyligen slutade en kollega med 23 års erfarenhet, säger Ulrika Olsson.

På frågan om det finns en risk för patientsäkerheten måste de fundera länge. Främst för att det är ett känsligt ämne, de vill inte skrämma upp någon. Men de vill inte heller skönmåla verkligheten.

— Vem vill bli vårdad av någon som arbetat flera extrapass med risk för ökad trötthet och som dessutom inte haft en vettig semester det senaste året? Vi gör vårt yttersta, men det är klart att riskerna ökar när förutsättningarna är på det här viset, säger Anne Knudsen.

Lönen är grundproblemet och lösningen

Personalen på civa har länge försökt lyfta problemen till de ytterst ansvariga. För några år sedan gjorde de gemensam sak med specialistsjuksköterskorna inom anestesi och operation på Sahlgrenska och krävde 15 000 mer i lön. I ett brev till politikerna skrev de:

”10, 20, 30 års erfarenhet går ut genom dörren och ersätts av 0,1, 2 eller några års erfarenhet. Utvecklingen leder till obalans vilket påverkar arbetsmiljön, arbetsbelastningen och förutsättningarna att ta hand om patienterna på ett professionellt och patientsäkert sätt.”

I brevet beskrevs också hur olika lönepåslag gjort att nyutbildade ofta kan tjäna nästan lika bra som erfaren personal. Ulrika Olsson och Anne Knudsen berättar att lite har förändrats sedan dess. De menar att regionledningen och politikerna bara kan lösa problemen genom att höja lönerna, för att behålla de erfarna och attrahera nya. När fler delar på arbetsuppgifterna sjunker stressen och arbetsplatsen blir mer attraktiv.

Anne Knudsen, specialistsjuksköterska och skyddsombud.

— Det ger en positiv spiral som i slutänden leder till bättre arbetsmiljö och säkrare vård, säger Anne Knudsen.

Nyligen gick det politiska styret i Västra Götalandsregionen ut med att 700 miljoner kronor ska avsättas under en treårsperiod för att göra lönerna i vården mer konkurrenskraftiga. Beskedet möttes av facklig kritik eftersom det skulle krävas långt mycket mer pengar för att lyfta regionens eftersatta löner till rikssnittet.

Ulrika Olsson och Anne Knudsen vågar inte hoppas på något längre. För dem är löftenas tid förbi, de vill se handfast agerande genast.

— Vi älskar vårt arbete, men vi behöver förutsättningar som gör att vi orkar vara kvar, säger Ulrika Olsson.

Semestrar kan planeras om

I ett mejl svarar Sahlgrenska att lönerna är en regional fråga. Och när det gäller semestrarna inväntar sjukhuset fortfarande regionens beslut om dimensionering av covid-iva i sommar. Ett slutgiltigt besked dröjer därmed, även om signalerna är illavarslande:

”Inom framför allt iva, anestesi och operation är läget mycket bekymmersamt på grund av pandemin, i och med att den avmattning vi alla hoppas på går långsamt. Beroende på hur läget utvecklar sig  behöver semestrar planeras om. Vi kan bara bekräfta den besvikelse detta väcker och har den största förståelse för det. Som arbetsgivare gör sjukhuset sitt yttersta för att så många som möjligt ska få fyra veckors sammanhängande ledighet i sommar och vi är väl medvetna om att personalen behöver vila och återhämtning”, skriver sjukhuset i mejlet.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida