»Samordnare i psykiatrin är inte lösningen«

En nationell samordnare för psykiatrin är inte lösningen på de våldsdåd som nyligen inträffat, säger Christina Reslegård, ordförande i Psykiatriska riksföreningen.

Regeringen har beslutat att tillsätta en psykiatrisamordnare för att vård ska ges i rätt tid. Socialminister Lars Engqvist säger i en kommentar att han vill se en bättre samverkan mellan olika myndigheter, kommuner och landsting så att alla som har en psykisk störning och behov av vård får den i rätt tid.

Kritiken mot psykiatrin har ökat efter den senaste tidens händelser: mannen som med ett järnspett anföll folk vid en av Stockholms tunnelbanestationer, bilisten som körde rakt in bland flanörer i Gamla stan i Stockholm och den psykiatripatient som stack ihjäl en femårig flicka i Arvika. Men Christina Reslegård tror att man måste finna andra lösningar.

– Alla är nog överens om att det just nu finns väldigt lite resurser i psykiatrin. Särskilt stora är bristerna på personal och vård ute i samhället.

Hon har inte hunnit se psykiatrisamordnarens direktiv men känner sig tveksam till funktionen.

– Självklart finns det brister i samordningen. Men om tillsättningen handlar om att förbättra samarbetet mellan kommun och landsting blir det problematiskt med en nationell samordnare. Psykiatrireformen är så löst skriven att genomförandet ser väldigt olika ut på olika håll i landet. Risken med en nationell psykiatrisamordnare är att direktiven blir så allmänt hållna att de inte blir någon hjälp i det dagliga arbetet.