Samordnare saknar brukarinflytandet i vården

Trots mycket tal om ökat brukarinflytande inom psykiatrin återstår mycket att göra. På Kansliet för nationell psykiatrisamordning tar man själv initiativ till projekt som även inbegriper patienterna.

21 november 2005

Kansliet för Nationell psykiatrisamordning bjöd under måndagen in till konferens om brukarinflytande inom psykiatrin. Konferensen vände sig till personal inom psykiatri och socialtjänst samt till representanter för brukarna, patienterna.

? Behovet av medverkan från patienterna har förts fram sedan psykiatrireformen för tio år sedan, men ännu finns mycket kvar att göra, sa David Ershammar, projektledare vid kansliet för psykiatrisamordning.

De så kallade Miltonpengarna innebär att 400 miljoner kronor har avsatts till utvecklingsarbete inom psykiatrin. 330 ansökningar om bidrag till olika projekt har kommit från landsting och kommuner. Ett exempel på projekt som har beviljats bidrag är ett självhjälpsprogram på Internet som ska genomföras av primärvården i Norrbotten.

Men många har fått nej på sina ansökningar.

Brukarna bör finnas med i alla projekt

? Vi påminner om vikten av att blanda in brukarna i de projekt man vill starta inom kommuner och landsting. Deras medverkan borde finnas med i alla utvecklingsarbeten, säger Ing-Marie Wieselgren, huvudsekreterare på kansliet för psykiatrisamordning.

På kansliet har de själva tagit initiativ till olika projekt inom områden som anses särskilt viktiga. Det gäller till exempel nätverk för samordnad utbildning om psykisk sjukdom och missbruk, tidig upptäckt av psykoser samt för att sprida kunskap och ta fram vårdprogram för vuxna med ADHD.

Projekten vänder sig till personal inom socialtjänst och psykiatri, men brukarperspektivet finns med genom att representanter för dem sitter med styrgrupperna, enligt Ing-Marie Wieselgren.

Tre viktiga saker

Kansliet har ett knappt år på sig att utveckla kvaliteten inom vården för personer med psykiska funktionshinder. Tre saker anser huvudsekreteraren vara särskilt viktiga.

  • Mer resurser. ?Det är en underfinansierad verksamhet?. –
  • Nya arbetssätt. ?Även att använda den kunskap som finns och som man vet förbättrar diagnosen ? som familjearbete.?
  • Bra personal. ?Det behövs nya personalkategorier ? som till exempel pedagoger som kan undervisa både patienter och anhöriga om sjukdomen.?

Före jul kommer Kansliet för nationell psykiatrisamordning att lägga fram ett förslag om tvång inom öppenvården.

? I den nuvarande lagtexten finns egentligen inte den möjligheten. Domstolarna löser det i stället med att förlänga permissioner för dem som dömts till rättspsykiatrisk vård, säger Ing-Marie Wieselgren.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida