Sara, 47, pluggar till sjuksköterska med nya studiestödet

Villkoret för nya omställningsstudiestödet är att du ska bli mer attraktiv på arbetsmarknaden. Det blir Sara Hansson, 47 år, som nu kämpar med första tentan på sjuksköterskeutbildningen, en av de inriktningar som flest sökande fått tummen upp för. Men få har passerat nålsögat för specialistutbildningar.

Det nya studiestödet ger den som vill omskola sig chansen att studera ”med lön”. Jämfört med vanliga studielån är omställningsstudiestödet betydligt generösare, och ska ge dem som redan är erfarna i arbetslivet chansen till nya arbetsuppgifter eller yrken. Det viktigaste kravet är att man stärker sin ställning på arbetsmarknaden efter utbildningen. Fram tills i måndags hade 26 700 ansökningar kommit in. Men långt ifrån alla blir godkända – hittills 974.

Det beror på kraven som ställs på den sökande och att myndigheten har väntetid i handläggningen, eftersom bedömningarna görs individuellt.

Hon kastade sig på sökknappen

Första chansen att söka var i oktober och då kastade sig Sara Hansson på knappen. Hon har en brokig karriär bakom sig, som fritidsledare, löneadministratör och receptionist.

De senaste åren har hon drabbats av en bindvävssjukdom vars symtom är stelhet, trötthet och värk.

– Jag kan inte ha ett stillasittande jobb, utan behöver röra på mig, men också kunna ta pauser. Sedan har jag flyttat ut på landet och funderade på vad jag ska göra med mitt liv, säger hon.

Sara Hansson bor i byn Forsby utanför Skövde med sin sambo. Han är sjuksköterska och en inspirationskälla.

– Det är roligt att höra om hans arbetsliv. Men faktum är att jag sökte in till sjuksköterskeutbildningen redan som 19-åring första gången.

80 procent av lönen i ett år

Omställningsstudiestödet är en del i den så kallade las-uppgörelsen mellan fackförbund och arbetsgivare om anställningsskydd och omställning. Många som är etablerade på arbetsmarknaden kan med det nya stödet få 80 procent av sin lön under ett års tid för studier.

De första nästan tusen godkända började sina studier den här vårterminen. Nu har Centrala studiemedelsnämnden, CSN, släppt sin första statistik. Den visar att utbildningarna till sjuksköterska, medicinsk sekreterare och till en master är de vanligaste att bli beviljad studiestödet för. Andra utbildningar som fått grönt ljus är polisprogrammet och utbildningar inom it.

Ett större antal personer har också fått omställningsstudiestöd för enstaka kurser och de syns inte i statistiken.

Hemma vid köksbordet sitter Sara Hansson och kämpar med anatomikunskap.

– Det är tuffare att plugga än jag trodde. Det är jag glad att jag inte visste när jag sökte. Men nu börjar jag hitta strukturen. Det är kul också, jag kommer vara 50 år när jag är klar och har en hel del år kvar i yrkeslivet. På grund av sjukdomen planerar jag att jobba deltid, säger hon.

Brist på specialistsjuksköterskor

Med dagens brist på sjuksköterskor, är det naturligt att många som sökt just den utbildningen får det nya studiestödet. Ännu större är bristen på specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Till de utbildningarna har däremot bara en liten andel av de sökande godkänts hittills.

Vårdfokus har tagit del av myndighetens samlade statistik av godkända och avslagna ansökningar fram tills 10 januari. I siffrorna hittar vi 48 ansökningar till att för att bli specialistsjuksköterska eller barnmorska, varav sju beviljats.

Hur kommer det sig att inte fler godkänts?

– Ett generellt svar är att det beror på att bedömningen görs individuellt för varje person, och ett avslag kan bero på en mängd omständigheter. I det här fallet kan det vara att man för vissa tycker att det stärker deras ställning på arbetsmarknaden och för några inte, svarar Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN.

Han förklarar att en annan vanlig orsak att bli nekad är att den sökande inte uppfyller andra kriterier. Några av dessa är att man ska ha jobbat i åtta år, och vara mellan 27 och 62 år gammal.

– Det är komplexa villkor, och det kan vara svårt att förstå om man uppfyller dessa. Den statliga utredningen om omställningsstudiestödet kom fram till att det är den mest komplexa reformen inom studiestöd som gjorts i Sverige.

Stöd från omställningsorganisationer

Som hjälp finns omställningsorganisationerna för den som jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal. För den som är anställd utan kollektivavtal eller är egenföretagare finns den offentliga omställningsorganisationen.

För sjuksköterskor som arbetar i regioner och kommuner heter omställningsorganisationen Omställningsfonden.

– Vi råder alla att gå via omställningsorganisationen och få ett yttrande om utbildningen de söker kommer att stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Ett positivt yttrande blir vägledande för vårt beslut, säger Stefan Tärnhuvud.

För Sara Hansson väntar tre intensiva år på sjuksköterskeutbildningen.

– När jag varit på sjukhus under livet har jag alltid känt att ”här vill jag jobba”. Jag har inte tyckt att det känns läskigt utan i stället blivit nyfiken och ställt frågor om det mesta, säger hon.