Satsning på kunskap ska locka personal

Satsning på kunskap ska locka personal
Teamledarkollegorna Batool Shir Ali och Sophie Högberg på kardiologiavdelningen 12 på Lasarettet Trelleborg har båda jobbat med utbildningssatsningen på avdelningen. Foto: Evelina Andrén.

På kardiologen på Lasarettet Trelleborg satsar man på utbildning för att locka personal. Avdelningens scenarioträning har spritt sig till hela sjukhuset och på apt är första kvarten vikt åt ny kunskap i små doser. ”Det finns så oerhört många år av universitetsutbildning samlade på sjukhuset – vi jobbar med det vi har”, säger Sophie Högberg, sjuksköterska och teamledare på avdelningen.

Som litet sjukhus i en stor region är det inte alltid lätt att stå sig när det kommer till konkurrens om personal. Det upplevde enhetschefen och teamledarna på kardiologiavdelning 12 på Lasarettet Trelleborg.

– I december hamnade vi i ett läge där vi skulle fatta beslut om vilket håll vi skulle gå åt som enhet. Vi hade låg rekryteringskraft, inget särskilt bra rykte och inte heller den bästa arbetsmiljön. Vi kan inte tävla med de stora sjukhusen när det gäller specialistnivåer utan bestämde oss för att satsa på något annat, säger Alexandra Rönnängsgård, enhetschef.

Alexandra Rönnängsgård, enhetschef på kardiologiavdelning 12, Lasarettet Trelleborg. Foto: Evelina Andrén.
Alexandra Rönnängsgård, enhetschef på kardiologiavdelning 12, Lasarettet Trelleborg. Foto: Evelina Andrén.

Det blev utbildning, trygghet, hållbarhet och att lära av varandra – allt för att sätta Trelleborg på kartan och jobba fram ett nytt koncept inom kardiologi, som hon beskriver det. Värdegrundsarbete och kartläggning av arbetsmiljön var viktiga delar, och därefter fokus på att bygga trygga kollegor och trygga arbetsgrupper. Och just i kopplingen till trygghet blev behovet av utveckling och utbildning tydligt.

– Man måste som sjuksköterska känna att man utvecklas över tid. Samtidigt skulle vi i alla led implementera personcentrerad vård, PCV, som också det till stor del handlar om utbildning och evidensbaserat arbete, säger Alexandra Rönnängsgård.

Den första delen i det utbildningspaket som sjösattes består av särskilda utbildningsdagar kring allt från värdegrund och omvårdnad inom kardiologi till dataintrång. En dag per schemaperiod om tio veckor har vikts för syftet. Även teamövningar som att bygga hjärtan av ballonger och piprensare – och skratta tillsammans – har ingått. Och detta under pågående pandemi, med allt vad det innebär.

– Vi sa ”vi får lösa det.” Vi kör delvis via Teams, delar in oss i grupper och håller hygienkraven. Vi planerar efter personalens önskemål och vi har PCV-glasögonen på oss i allt vi pratar om, säger Sophie Högberg.

Hon har i rollen som teamledare varit ansvarig för ett annat ”ben” i utbildningssatsningen – scenarioträningen, som sker i samarbete med sjukhusets akutläkare under överlappningstiden på tisdagseftermiddagarna, under en dryg timme varje vecka.

– Man kommer in i ett rum där det finns en HLR-docka och medicinteknisk utrustning. Sen händer det saker – det blir ett hjärtstopp och man ska agera i teamet. Här har vi lärt oss att vi måste våga visa oss sårbara och berätta om det är något vi inte kan. Evidensen visar att då har vi en hög patientsäkerhet, säger Sophie Högberg.

Scenarioövning med hlr-docka på Lasarettet Trelleborg.
Scenarioövningarna på kardiologiavdelning 12 har letts av akutläkare på sjukhuset. Foto: Evelina Andrén.

Träningsmomenten följs av debriefing, där man noga går igenom varje fall.

– Där lyfter vi olika insatser, vad man gjorde bra och varför det blev bra. Och det är då, när vi kan säga att den här personen klev fram, den hade din rygg – det är då vi blir trygga, säger Sophie Högberg.

Scenarioträningarna blev snart omtalade på övriga sjukhuset, som nu har börjat använda sig av dem i hela verksamheten. Och på kardiologen har man hittat fler plattformar för utbildning. En är arbetsplatsträffarna, där det passar bra att ge kunskap i små doser i form av att nyanställda sjuksköterskor får berätta om sina kandidatuppsatser. Alexandra Rönnängsgård säger att just mängden kunskap vid varje tillfälle är bra att ha i åtanke, eftersom stora satsningar lätt kan bli omvälvande.

En annan viktig pusselbit, både i utbildningssatsningen och i arbetet med personcentrerad vård, är Journal club – alltså träffar där man tillsammans diskuterar vetenskapliga artiklar – som är under utformning och ska starta i april.

– Ibland kan glappet mellan evidens och praktik tyckas stort. Men här får vi tillfälle att se vad vi kan implementera från den senaste forskningen, säger Alexandra Rönnängsgård.

Sophie Högberg berättar att avdelningen har kontaktat en docent i omvårdnad vid Lunds universitet som ska guida personalgruppen vid de första tillfällena.

– Det här är något som verkligen är stärkande för sjuksköterskeprofessionen, säger hon.

Eftersom utbildningssatsningen bara varit igång ett par månader har man inte hunnit mäta några effekter i siffror av den ännu. Men både Alexandra Rönnängsgård och Sophie Högberg vittnar om en glädje i gruppen och en allmän känsla av att vara betydelsefull och sedd.

– Det som har hänt är också att personalen börjat snacka med andra om detta och berätta vad vi gör. Det sprider sig som ringar på vattnet. Vi hoppas att man ska känna att man kan komma till det lilla sjukhuset och få en skjuts i sin profession, säger Alexandra Rönnängsgård.

Sophie Högberg påpekar att det inte handlar om någon stor ekonomisk satsning:

– Det är så fantastiskt vilken kompetens vi har här. Vi behöver inte dra igång en stor mässa för att folk ska få utvecklas – vi jobbar med det vi har på sjukhuset och den samlade kunskapen är enorm. Det är nog så att folk ofta glömmer vilken kompetens de själva besitter.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida