Se med ”patientöga”
Djup kunskap kommer genom reflektion. Men neddragningarna i vården gör tiden till en bristvara som på sikt hotar sjuksköterskornas djupa förtrogenhetskunskap.
Liselotte Rooke är vårdutvecklingschef i Helsingborg och talade på stämman om sjuksköterskans kunskap för komplexa situationer. Som inom alla andra yrken har sjuksköterskor både påståendekunskaper och erfarenhetskunskaper och ingen av de två är finare än den andra. Men det är erfarenhetskunskapen som kan leda till eftertanke och reflexion.
Liselotte gav ett exempel från en vårdkedjestudie för höftfrakturer där en sjuksköterska observerade den vård som gavs, samtalade och intervjuade deltagande patienter.
Alla vet att patienter med höftfraktur behöver smärtstillande, men på avdelningen fanns en kvinnlig patient som på ronderna stramade upp sig, rättade till ansiktsdragen och hävdade att hon inte hade ont – och det godtogs av personalen.
Förnekade smärtan
Det godtogs ända tills en sjuksköterska började fundera över varför patienten förnekade sin smärta.
Sjuksköterskan hade en erfarenhetskunskap av äldres beteende vid smärta – att uthärda och inte låtsas om – hon reflekterade över kvinnans ålder och beslöt sig för att inte acceptera hennes förnekande. I stället samtalade hon med patienten och förklarade att det inte var bra för kroppen att ha för ont, och fick på så vis kvinnan att gå med på smärtlindring.
– Många studier visar att den djupa kunskapen bara kommer genom reflexion. En del reflekterar genast då något sker, andra efteråt. När det sker har ingen betydelse. Det viktiga är att fundera på vad man tänker och känner och vad man kan lära sig av det som hänt, vare sig det som skedde var bra eller dåligt.
Liselotte Rooke menade att det är viktigt att i vardagen dra slutsatser både av det bra och av det dåliga. Men minskade resurser och ökade krav går ut över reflexionen, det finns allt mindre tid. På sikt riskerar neddragningarna därför att utarma sjuksköterskors djupa förtrogenhetskunskap.
– Om sjuksköterskan får vara med och utnyttja hela sin kunskap på ett mer effektivt sätt än i dag kan hon medverka till att det växande gapet mellan efterfrågan och resurser i hälso- och sjukvården blir mindre, anser Liselotte Rooke.
Fem viktiga K:n
Liselotte har funnit fem för sjuksköterskors arbete väldigt viktiga K:n, nämligen kompetens, kreativitet, känsla, kommunikation och klokhet.
Kompetens står då för förmåga att klara av de krav som ställs i en viss situation och verksamhet. Kreativitet för förmåga till ny kunskap och anpassning till en förändrad omvärld, att bryta upp kända mönster och plocka bort gamla idéer.
Känsla innebär förmåga att se bakom fasaden, att lita på sin känsla och att våga uppleva, ta emot och ge känslor. Kommunikation betyder här att föra över information, attityder, känslor, normer och värderingar även när de inblandades referensramar är olika.
Klokhet är att våga använda all sin kunskap och ta ställning i svåra situationer, en form av mänsklighet där sjuksköterskan vågar vara sig själv i de sammanhang hon befinner sig.
De har ”patientöga”
De sjuksköterskor som genom dessa fem K:n använder hela sin kompetens kallar Liselotte Rooke för sjuksköterskor med patientöga. Det är sådana som behövs för att klara de patientgrupper som i dag utgör tio procent av befolkningen men slukar hälften av landstingens kostnader och som kring sekelskiftet kommer att vara betydligt fler.
– Vården skulle tjäna på att sjuksköterskor använde sig av en jämnare färgskala, i dag tenderar det att bli för mycket vitt och svart, där vitt står för fakta och information och svart för försiktighet, negativism och att göra som man alltid gjort.
In med mer rött (för känsla och intuition), grönt ( för kreativitet och intuition), gult (optimism, positiv anda och handling), och blått ( för sammanfattningar, abstraktioner och vilja att gå vidare) i vården!