Se upp med extrapengar – lätta att få, lätta att förlora

Vårdförbundets huvudskyddsombud på Akademiska sjukhuset i Uppsala har länge varnat medlemmarna: gå inte med på att höja lönen genom lukrativa arbetstidsavtal, utan lägg krutet på att höja grundlönen. Nu när sjukhuset ska spara besannas hans farhågor.

5 april 2004

Ivan Gosijer, huvudskyddsombud på Akademiska sjukhuset, är inte förvånad över att sjukhusledningen nu vill sänka ersättningen i de så kallade poängmodellerna.

– Men höga ersättningar för obekväm arbetstid har snabbt givit högre lön, så det är ingen som har lyssnat på varningarna.

Trots att arbetsgivaren ensidigt kan
säga upp de lokalt ingångna arbetstidsavtalen. Vilket de nu gör även i Uppsala. Det kallas att harmonisera ersättningsnivåerna i poängmodellerna och betyder att undersköterskor och sjuksköterskor måste arbeta fler timmar för att komma upp i samma betalning som tidigare.

Sjukhusledningen på Akademiska sjukhuset vill att den totala nivån på ersättningen för att arbeta obekväma tider ska vara densamma på alla avdelningar. Hittills har olika modeller använts för att sätta poäng på obekväm arbetstid. Undersköterskor och sjuksköterskor på avdelningar som kräver specialkompetens har höjt sin grundlön med tusentals kronor varje månad genom arbete på obekväma tider.

Att personalen själv lägger förslag på scheman innebär ökat inflytande och minskat övertidsuttag. Bra för båda parter och sjukhusets förhandlingschef, Gunilla Rinne, säger att sjukhusledningen inte vill röra de flexibla arbetstiderna. Dem ser hon klara arbetsmiljövinster av.

Men när det gäller ersättningen behövs »ordning på torpet«. En del av värdena är helt enkelt generösa, förklarar hon.

– Det är aldrig roligt att sänka värden, men det är något vi måste göra.

På Akademiska sjukhuset har tills nu funnits tre olika huvudmodeller för poängsättning av arbete på obekväma tider. Den som arbetat från sju till sexton har fått 1 poäng i samtliga modeller medan ersättningen för kvällar, nätter och helger varierat mellan olika avdelningar. Högst poäng, och därmed ersättning, har personalen på intensivvårdsavdelningarna, operation, anestesi och akuten haft. Nivån har berott på förhandlingsläget för respektive avdelning. En del har till exempel givit 1,7 poäng för att arbeta natt på helger.

– För personal som satsat på att förlägga sina arbetspass på »högoddsarna« har det inte krävts så många pass för att komma upp i arbetsveckans 40 timmar.

Ivan Gosijer ser en risk med det också. Ung personal utan barn arbetar mycket på tider som egentligen inte passar kroppens behov. »De far runt och bränner ut sig«, säger han. Visst har en del tjänat bra, men det är grundlönerna som blivit lidande. Själv föredrar han den modell som bland annat praktiserats på brännskadeavdelningen. Man går efter de allmänna bestämmelserna, ab01, räknar inga poäng utan har i stället en ökad ersättning för obekväm arbetstid.

Arbetsgivarens förhandlingsläge har förändrats bara sedan förra sommaren. Dels råder i princip anställningsstopp på sjukhuset och sjukhusdirektören har deklarerat att varje nytillsättning av en tjänst måste motiveras noggrant. Dels är tillgången på sjuksköterskor större. Från att knappast ha haft några sökanden alls till de tjänster som utlysts har de plötsligt flera att välja mellan.

– För något år sedan fick alla nyutexaminerade sjuksköterskor arbete, nu är omkring hälften av dem som gick ut i januari arbetslösa, säger Ivan Gosijer.

Och sedan omkringliggande landsting slutade att anlita bemanningsföretag har antalet vakanser på sjukhuset minskat. Han gissar att de fyllts upp av personal som återgått till landstinget. Det råder inte längre någon brist på vare sig undersköterskor, sjuksköterskor eller läkare. Förhandlingschefen Gunilla Rinne tillstår att det är möjligt att driva igenom sänkningen av ersättningen just genom att rekryteringsläget är bättre.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida