Sineva Ribeiro: ”Särskilt viktigt att slåss för allas lika rätt till vård”

Efter nattens valrysare tyder allt nu på att ett regeringsskifte är att vänta, även om det dröjer några dagar innan alla röster har räknats. Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro ser risker med SD:s frammarsch – men välkomnar en utredning om nationellt huvudansvar för vården.

Efter en dramatisk valnatt är det ett något dimmigt politiskt landskap som nu framträder under måndagsmorgonen, med ett enda mandat som skiljer de båda blocken åt. Högersidan med Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ser ut att få 175 mandat, medan de rödgröna partierna med Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet får 174 mandat.

Med reservation för att de sista rösterna räknas först på onsdag, ser det med all sannolikhet ut som att det blir Ulf Kristersson som ska bilda regering.

Det blev en lång kväll även för Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, som följde resultatet fram till halv ett på natten.

Nu skiljer ett mandat till Kristerssons fördel. Hur känner du inför resultatet hittills?

– Det är svårt när det bara är ett mandat som skiljer åt. Jag tänker att det viktiga är – oavsett vilka som vinner – att de tar våra frågor på allvar. Nu är det väldigt viktigt att hälso- och sjukvården får vara väljarnas viktigaste fråga, och man måste satsa på vårdpersonal och på våra medlemmar.

Hur ser du på att ett parti som Vårdförbundet inte velat ta diskussion med, på grund av partiets värdegrund, går framåt både på riks- och regionnivå?

– Vi har inte gjort någon analys av det ännu, men vi kommer att behöva analysera vad det innebär för våra medlemmar, och hur det ser ut runtom i landet. Många blir oroliga över frågor där vi har en annan värderingsgrund och etik, men också kring jämställdhetsfrågorna som är viktiga i Vårdförbundet . Vi har svarat på SD:s frågor när de har ringt, och sitter de i en nämnd så har de blivit inbjudna.

Tror du att SD:s frammarsch får påverkan på sjukvården och i så fall hur?

– Det kan ju få det, men vi kommer ju att fortsätta driva våra frågor och allas rätt till vård. Vår politik är satt, så vår politik finns där och våra professioner bygger på legitimationer, som har etiska koder och dem kommer vi självklart att fortsätta driva.

Har du farhågor när det gäller SD:s starka resultat?

– Det är klart jag ser en farhåga. Det handlar om att vi är fyra legitimerade yrken med en yrkesetik som driver frågor om alla människors rätt att få lika vård, och där vi vet att vi har olika syn på den frågan. Det kommer säkert att skapa problem lokalt, men jag har inte hela bilden än. Vi har en värderingsgrund som är annorlunda än SD:s. Men det blir särskilt viktigt för oss att slåss för alla människors lika rätt till vård.

Kristdemokraterna driver ju frågan om statligt huvudansvar för sjukvården och i senaste debatten verkade M villig att diskutera en omorganisation. Hur ser du på att valresultatet kan innebära en utredning om förstatligad vård?

– Vi har också lyft i vår valplattform att det finns frågor som vi tror att man måste ha en nationell styrning och organisation kring. Vi har detta med pandemin i minnet och vet att vi måste få en mer jämlik vård. Vi vill se en sammanhållen styrning inte minst av den digitala strukturen av vården som inte fungerar. Det finns frågor där vi också lyft att det behövs tas större nationellt ansvar för, så vi ser fram emot den utredningen och ser vart den bär hän. Vi deltar gärna en utredning om vad som behöver styras nationellt.

Vem ser du helst som socialminister nu?

– Det har jag inte funderat över, vi får vänta och se vad som händer på onsdag. Men jag vill gärna ha en socialminister som är tillgänglig och som ser vikten av det som är befolkningens viktigaste fråga och där man sett otroliga brister på regional nivå. I vår senaste undersökning var det ju nästan 70 procent som ville ha en nationell styrning av vården, så det är en viktig fråga och därför behöver vi en socialminister som tar sig an dessa frågor och inte minst kompetensförsörjning av våra fyra yrken.

Hur ser du på utsikterna att en ny regering tar dessa frågor på allvar?

– Om man inte gör det kommer man att få stänga ned fler vårdplatser. Nu ser vi att medlemmar och kollegor lämnar jobbet om de inte blir hörda. Om man inte tar sig an våra medlemsfrågor så kommer man att få stänga ännu fler vårdplatser, köer kommer att öka och man kommer att få se fler dödsfall av skador i vården.

Det som medlemmarna klassade som viktigaste frågan i Vårdfokus enkät inför valet var lönen. Hur ser du på utsikterna att kommande regering prioriterar dessa frågor?

– Den analysen har vi inte gjort, däremot ser vi att vi får signaler i landet om att man inte har gjort den satsning som man behövt göra. Årets lönerevision har inte lett till vad man förväntat sig. Det kommer att leda till en ond spiral.

 Det är ju trots allt ännu i regionerna som sjukvården i huvudsak styrs. Har du någon förhoppning om resultatet på regionnivå?

– Det som är viktigt på regionnivå just nu, och som jag tror att vi alla behöver, är att se till att man har nyckeln till den jämlika hälsan lokalt. Det handlar om att skapa en god och nära vård och att satsa på våra yrken för att det faktiskt ska bli det. Som politiker lokalt behöver man hålla två bollar i luften: skapa en god och nära vård men också se till att det finns specialistvård. I dag kan man få hjälp med en stukad fot i primärvården, men när man väl behöver intensivvård, finns det inte för att intensivvårdsplatser saknas.

– Där behöver det finnas en balans, det tror jag blir nyckeln för att få till vården lokalt.

Till sist – i slutet av den kommande mandatperioden – vad önskar du att man kommer att ha uppnått?

– Jag skulle önska att man rättade till de ojämställda lönerna för våra grupper, åtgärder för kompetensförsörjning så att man får en rimlig arbetsmiljö och som inte gör oss sjuka, och man behöver titta på arbetstiderna. Det är helt orimligt att våra medlemmar behöver jobba sexdagars-veckor för att man måste jobba så mycket övertid.