”Självklart borde vi ha andningsskydd”
Det duger inte med munskydd. Rutinen måste ändras så att de som vårdar personer med covid-19 använder andningsskydd. Det kräver Vårdförbundets skyddsombud i Alingsås kommun och pekar på ny kunskap som visar att viruset också kan vara luftburet.
Per-Anders Nordström blir både arg och förtvivlad när han ser hur många som insjuknar i covid-19 på hans arbetsplats. Han är nattsjuksköterska i Alingsås kommun och har som skyddsombud nu gjort en arbetsmiljöanmälan. Han berättar om kollegor som varit sjuka sen i mars-april. En arbetskamrat hamnade på iva trots att hen bara var i 40-årsåldern, frisk och vältränad.
‒ I vissa arbetslag är det endast ett fåtal som inte haft covid-19. Det är en högriskmiljö vi jobbar i och där har vi lägst skydd i hela vården, säger han.
Rekommendationerna om skyddsutrustning bygger på att coronaviruset klassas som en droppsmitta och inte är luftburet. Men det är en omstridd fråga och nu kommer allt mer belägg för luftburen smittspridning. Att det skulle finnas en knivskarp gräns ifrågasätts också.
‒ Från början trodde man att luftsmitta inte var en viktig del av hur covid-19 sprids, i dag finns forskare som till och med lutar åt att det kan vara den huvudsakliga smittvägen, säger Per-Anders Nordström.
Olika slags skydd
I början av pandemin gick Folkhälsomyndigheten ut med rekommendationen att det räckte med visir vid vård av covidsjuka på äldreboenden. Sedan ändrade de sig och rekommenderade munskydd och visir. Men det är först helt nyligen som munskydd har börjat användas konsekvent inom både vård och omsorg i alla situationer. Ändå verkar det som att det inte hindrar covid från att spridas till både personal och vårdtagare.
‒ De munskydd som vi ska använda inom hemsjukvård och äldreomsorg i kommunen är vanliga kirurgiska munskydd av typ IIR. Självklart borde vi ha andningsskydd motsvarande FFP2 eller FFP3 som skyddar bättre mot luftburen smitta, säger Per-Anders Nordström.
Munskydd eller andningsskydd
- Munskydd av typ II och IIR kallas ofta kirurgiska munskydd. De kan hindra partiklar som finns i utandningsluften. De skyddar alltså inte bäraren, utan snarare den som hanteras, alltså patienten. Typ IIR skyddar även mot stänk.
- Andningsskydd skyddar bäraren. Filterskydd har ett filter som avskiljer skadliga ämnen och partiklar, till exempel virus. De vanligaste har beteckningen FFP1, FFP2 och FFP3.
Han har ägnat massor av tid åt att läsa forskningsrapporter om hur viruset sprids och skaffa information från myndigheterna om vilka rekommendationer som gäller.
‒ I Arbetsmiljöverkets föreskrifter sägs att valet av skyddsutrustning beror på hur viruset kan smitta, vilka arbetsmoment som ska utföras och under hur lång tid man utsätts för viruset. Det finns även ett absolut krav på att andningsskydd ska användas vid arbetsmoment som innebär risk för allvarlig luftburen smitta, säger Per-Anders Nordström.
Och det är detta som är den springande punkten. Är det nya coronaviruset SARS-CoV-2 luftburet?
Utsätts för risk
I vården förlitar man sig på råden från smittskyddsexperterna i regionerna. De i sin tur följer nationella riktlinjer från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Så här skriver myndigheterna: ”Covid-19 smittar från person till person genom dropp- och kontaktsmitta, det vill säga via droppar och sekret från luftvägarna som sprids när någon hostar eller nyser, samt vid nära kontakt mellan personer. Därför ska skydd mot dropp-kontaktsmitta användas vid arbetsmoment när denna risk kan uppstå”.
Men frågan är om covid-19 är bara en dropp- och kontaktsmitta? Nej, säger många experter idag. En internationell grupp forskare från Kina, USA och Australien har gått igenom bevisläget för att det även sprids luftburet och funnit, precis som många andra experter, att det är högst troligt. I en vetenskaplig artikel skriver de att andningsskydd bör ingå i den personliga skyddsutrustningen för dem som arbetar med att vårda covidpatienter. Att rekommendera andningsskydd endast vid aerosolbildande procedurer och kirurgiska munskydd för den vanliga vården av covidpatienter, innebär att vårdpersonalen utsätts för risken att smittas av covid-19, skriver forskarteamet.
Svenska experter tar ställning
I Sverige har Kungliga Vetenskapsakademins expertgrupp sammanfattat kunskapsläget så här i en rapport som de lade fram i november: ”Sammantaget tyder tillgänglig evidens på att luftburen smitta spelar en väsentlig roll för SARS-CoV-2-transmission, särskilt i dåligt ventilerade inomhusmiljöer”.
I expertgruppen finns åtta professorer med expertkunskap inom virologi, biokemi, mikrobiologi, immunologi och smittskydd. En av dem är Maria Masucci, professor i virologi vid Karolinska institutet och sedan 2006 medlem av Kungliga Vetenskapsakademin.
‒ Vår analys av den kunskap som nu finns om covid-19 är att man får anta att det är en luftburen smitta och anpassa de råd som ges efter det, säger Maria Masucci.
Hon förklarar att kunskapen om viruset, hur det sprids och infekterar människor, har gått extremt snabbt framåt. Det gör att sådant man trodde från början måste omvärderas efterhand.
‒ Det nya coronaviruset verkar vara mycket effektivt och kunna infektera många olika celler i luftvägarna och sprids lätt via små aerosoler, säger Maria Masucci.
Aerosoler i olika storlekar
När någon som bär på ett virus nyser, hostar, skrattar, sjunger eller pratar sprids både stora och mindre droppar, aerosoler. De mindre håller sig betydligt längre i luften.
Enligt äldre forskning räknas bara partiklar som är mindre än 5 µm (mikrometer) som aerosoler. Men flera forskare har i vetenskapliga artiklar under pandemin lagt fram bevis för att detta inte stämmer med vad man vet idag. Aerosoler är snarare partiklar som är 100 µm eller mindre och de kan hänga kvar i luften olika länge beroende på storlek och fysikaliska förhållanden som luftfuktighet och ventilation.
I ett dåligt ventilerat rum med torr luft, som det ofta är vintertid, kan smittsamma viruspartiklar finnas i luften längre tid.
Superspridar-händelser
Hur mycket smitta finns det då i de små partiklarna och hur livskraftiga är de? Det är svårt att veta exakt och de försök som gjorts att odla virus från luftprover har inte alltid lyckats. Men slutsatsen i flera vetenskapliga artiklar är att aerosolerna för med sig virus.
‒ Om man är infekterad, särskilt tidigt i sjukdomsförloppet då man fortfarande kan vara symtomfri, är det högst sannolikt att virus finns i de aerosoler som utsöndras när vi pratar, sjunger eller skriker, säger Maria Masucci.
Något som också talar för att små luftburna partiklar sprider smittsamt virus är så kallade superspridar-händelser då många människor har blivit smittade av covid-19 bara genom att befinna sig på samma restaurang eller arbetsplats som en smittad person eller genom att sjunga i kör tillsammans. Utan att någon har hostat eller nyst direkt på dem har människor ändå blivit smittade bara genom att befinna sig i samma rum.
En betydelsefull faktor för risken att bli smittad av luftburet virus är också hur många personer som vistas i rummet och hur länge man är där.
”Oacceptabel arbetsmiljörisk”
Skyddsombudet Per-Anders Nordström framhåller att personalen utsätts för en oacceptabel arbetsmiljörisk på äldreboenden och i hemsjukvården där covidsjuka personer ligger i dåligt ventilerade rum och personalen ofta är på plats under långa stunder.
‒ Men oavsett vad jag lyfter fram och hur mycket forskning jag än presenterar får jag bara till svar att kommunen ”följer riktlinjerna”. Jag får ingen respons – och under tiden smittas fler och fler.
I den 6:6a-anmälan som Per-Anders Nordström lämnat in till arbetsgivaren begärs flera åtgärder. Det första kravet är att andningsskydd ska användas vid misstänkt eller bekräftad covid-19. Ett annat krav är att ventilationen förbättras.
Fakta 6:6a-anmälan
- I arbetsmiljölagens paragraf 6:6a står det vad ett skyddsombud ska göra vid allvarliga arbetsmiljöproblem.
- Först vänder sig skyddsombudet till arbetsgivaren med en skriftlig begäran om vilka problem som måste lösas.
- Om arbetsgivarens svar med åtgärder inte anses tillräckligt kan skyddsombudet be Arbetsmiljöverket att fatta beslut om föreläggande eller förbud.
Kommunen ska svara senast på tisdag den 9 februari. Om Per-Anders Nordström inte är nöjd med svaret går han vidare till Arbetsmiljöverket.
‒ Nu vill jag få det här prövat. Jag vill veta hur man ska tolka arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om andningsskydd.
Fotnot: Vårdfokus har sökt ansvariga på Folkhälsomyndigheten, men ännu inte fått möjlighet att ställa frågor kring rekommendationerna.
Källor
I arbetet med den här artikeln har flera vetenskapliga databaser genomsökts. För den som vill fördjupa sig i forskningen kring luftburen smittspridning av covid-19 finns bland annat:
Aerosol transmission of SARS-CoV-2? Evidence, prevention and control
Airborne transmission of SARS-CoV-2
Airborne transmission of SARS‐CoV‐2 via aerosols