Sjuksköterska efter Ivo-kritik mot kommunala vården: ”Det speglar tyvärr verkligheten”

Språksvårigheter, dålig kontinuitet och bristande dokumentation kring palliativ vård. Det är några av bristerna i vården i Sävsjö – en av många kommuner som får kritik av Ivo. ”Vi är inte förvånade”, säger specialistsjuksköterskan Jenny Marje.

Kommun efter kommun får nu kritik av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för brister i vården på särskilda boenden. Arjeplog, Kungsör, Sävsjö och Ystad är bara några exempel. Från norr till söder landar omfattande rapporter om vad som inte fungerar och beslut om att åtgärder ska redovisas inom ett visst datum – annars riskerar kommunen förelägganden med eller utan vite.

Redan under pandemin kunde Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, slå fast att lägstanivån inom äldreomsorgen var alldeles för låg. Patienter på särskilda boenden, säbo, fick inte den vård de behövde, eller hade rätt till, och kommuner och regioner vidtog inte tillräckliga åtgärder för att förbättra situationen.

Myndigheten valde därför att gå vidare med en nationell granskning av samtliga kommuners hälso- och sjukvård. Under arbetet granskar de journaler, intervjuar sjuksköterskor, patienter och ledningen på olika kommunala boenden och gör arbetsplatsbesök.

Sedan inspektionen startade 2021 har ett 60-tal kommuner hittills fått beslut – och alla har slutat med kritik. I sin första delrapport konstaterar Ivo tydliga brister i vården av patienter främst inom följande områden: vård i livets slutskede, läkemedelshantering, kontinuitet och dokumentation.

Välkomnar granskningen

En av kommunerna som fått kritik är Sävsjö. Kommunen har drygt 12 000 invånare och sju särskilda boenden. På ett av dem arbetar specialistsjuksköterskan Jenny Marje. Hon och hennes kollegor fick ta del av kritiken från Ivo någon dag efter att beslutet kom i mitten av januari.

– Det är sorgligt, men det speglar tyvärr verkligheten. Vi är inte förvånade, säger Jenny Marje, som är också är förtroendevald för Vårdförbundet.

Även om Ivo är skarp i sin kritik mot den vård hon verkar i tycker Jenny Marje samtidigt att det är bra att någon utifrån ser hur situationen är och sätter ord på det. Det gäller till exempel bristen på kontinuitet bland läkare.

– Bristerna har funnits länge och de blev svårare under pandemin. Läkarbrist har vi fortfarande och det kan ta mycket tid och energi att få tag på en läkare om vi behöver hjälp, säger hon.

Läkarna hör till primärvården och eftersom de har svårt att rekrytera fast personal blir det ofta hyrläkare som tar hand om vården på särskilda boenden, berättar Jenny Marje.

– De känner inte våra patienter på samma sätt och det kan leda till att vi sjuksköterskor får föreslå behandlingar som de godkänner. Det känns inte alltid bra att ha det ansvaret, speciellt inte för nya kollegor. Det kan också leda till att patienter behöver skickas in till akuten, fast vi vet att de inte kommer må bättre av det, säger Jenny Marje.

Helst skulle hon se att de hade en geriatriker som läkare till patienterna för att kunna erbjuda den bästa vården.

Språksvårigheter

Ivo är också kritiska till att den personal som gör medicinska bedömningar inte har tillräcklig kompetens eller behärskar det svenska språket i tillräckligt hög grad. Det kan utgöra en patientsäkerhetsrisk och uppfyller inte kraven på god vård, skriver de i sitt beslut.

– Vi har väldigt många duktiga undersköterskor, men tyvärr är inte alla det. Det sätter press på oss när det gäller delegeringar av läkemedel. Om vi inte kan ge en delegering för att vi är osäkra på vad personen kan får vi själva åka ut och ge medicinen, säger Jenny Marje.

Under sin specialistutbildning inom kommunal hälso- och sjukvård, som blev klar förra sommaren, skrev hon sin magisteruppsats om just delegering. Hon berättar att de påbörjat ett projekt för att stärka omvårdnadspersonalen i delegeringsfrågor. Inspirationen kommer bland annat från Tranås kommun som arbetat aktivt med att få ned antalet avvikelserapporter kring läkemedelshantering.

Bristande dokumentation

När Ivo granskat journaler framkommer det bland annat att 84 procent av patienterna i Sävsjö saknar en dokumenterad vårdplan. I resten av landet är den siffran 44 procent.

– Jag tycker inte det stämmer. Vi dokumenterar visst, men vårt journalsystem gör att det inte blir så överskådligt. Det kan också handla om att vi inte använder samma sökord, det kan vi bli bättre på. Det gäller även dokumentationen kring brytpunktsamtal vid palliativ vård, där låg vi ganska lågt, fast jag vet att alla får ett sådant samtal även om det inte alltid sker vid bästa tidpunkten, säger Jenny Marje.

Palliativ vård är ytterligare ett område som Jenny Marje önskar kunde bli bättre.

– Det är en väldigt fin vård när den är som bäst, men när det inte fungerar blir det brutalt. Här saknas kompetens i alla led och det behövs mer utbildning för all personal, säger hon.

Ledningen känner igen problemen

Linda Björk, socialchef inom Sävsjö kommun, är inte heller överraskad över resultatet av Ivo:s granskning.

Hur ser du på kritiken från Ivo?

­– Det är ingen konstig kritik, den är inte obefogad. Det handlar om väldigt generella brister som vi inte är ensamma om, många kommuner har fått samma kritik. Det visar hur situationen är inom äldreomsorgen – det saknas personal och resurser.

Vad kommer ni att göra för att förbättra vården?

– Vi fortsätter med det arbete vi redan påbörjat. Vi har till exempel inlett ett samarbete med gymnasiet som utbildar undersköterskor för att förbättra språkkunskaperna. Som det ser ut i dag kan undersköterskor klara utbildningen utan att ha fullgoda kunskaper i svenska och det behöver vi arbeta med. Vi väntar också på det språktest som Socialstyrelsen ska komma med i vår.

Vad kan ni göra för att underlätta för sjuksköterskornas arbetssituation?

– Vi prioriterar sjuksköterskebemanningen på boenden och ska se till att det finns kontor till dem på plats. Vi tittar också på hur scheman ser ut för att få ökad kontinuitet i vården. Som det ser ut nu har vi inga vakanta sjukskötersketjänster, eller behov av hyrpersonal, men vi har svårt att rekrytera specialistsjuksköterskor och erfarna kollegor.

– När det gäller läkarna har vi ett väldigt bra samarbete med vårdcentralen, men skulle behöva mer kontinuitet. Men det är svårt för oss att påverka eftersom de är anställda av primärvården.

– Det handlar också om att utveckla den palliativa vården. Där satsar vi på utbildning av våra undersköterskor och har utsett palliativa ombud. Som med så mycket annat behöver vi avsätta tid för det, det är svårt när vi hela tiden arbetar i ett så högt tempo med för lite luft i systemen.

Vad tror du att Ivo:s kritik kommer att leda till?

– Förhoppningsvis får man upp ögonen för att det här inte är någon ”quick fix” som man kan lägga i knät på tjänstemän. Det behöver avsättas mer pengar till äldreomsorgen, så att vi inte behöver vara beroende av de kortsiktiga bidragen.

”Kombinationen av brister särskilt allvarlig”

Anna Karin Nyqvist är enhetschef på Ivo och leder den nationella granskningen.

Vilka är de allvarligaste bristerna ni har upptäckt?

– Alla de drygt 60 kommuner vi har inspekterat hittills har brister inom ett eller flera områden. Varje brist är allvarlig, men kombinationen av flera brister är särskilt allvarlig. Till exempel om det är brist på kontinuitet bland sjuksköterskor och man dessutom har en dokumentation som är bristfällig, då blir det särskilt svårt att garantera en säker vård för patienten. Flera av de kommuner vi har granskat så här långt har flera av dessa brister.

Vilket ansvar har sjuksköterskor för de problem som finns?

– Även om sjuksköterskorna har ett ansvar, så är det ju vårdgivaren som vi granskar i den här tillsynen, för vårdgivaren måste säkerställa att man har en verksamhet som uppfyller de krav som finns. Gör man det så tänker jag att det bidrar till att sjuksköterskorna kan utföra sitt jobb på ett bra sätt.

Vilken roll har pandemin spelat för bristerna i vården?

– Vår uppfattning är att problemen fanns innan, men de blev ännu tydligare under pandemin. Det blev ännu svårare att bibehålla en god kontinuitet och god kompetens när personalen blev sjuk. De bristerna förstärktes under pandemin. Nu tittar vi på det igen, det är riskområden. Vår bild är inte att det är brister som har uppkommit som en följd av pandemin.

Tror på förändring

Trots bristerna i vården och kritiken från Ivo trivs Jenny Marje på sitt arbete där hon varit i snart sju år.

– Jag tycker det är ett fantastiskt jobb, att få vara med den sista tiden i en människas liv och göra den så bra som möjligt. Det är fint att kunna se glädjen och uppskattningen hos patienter och närstående. Jag är optimist, det kan bara bli bättre. Jag tror att Ivo:s granskning kan leda till förändring, man har negligerat äldrevården länge nu.

Inspektionen av landets kommuner väntas bli klar till sommaren. Listan över vilka kommuner som fått beslut hittills hittar du här.