Gaza

Sjuksköterska på Läkare utan gränser: ”Jag är rädd för att den humanitära krisen kan bli värre”

Sjuksköterska på Läkare utan gränser: ”Jag är rädd för att den humanitära krisen kan bli värre”
En stad i norra Gaza har bombats under natten till den 18 oktober. Foto TT

Sedan attacken mot Israel den 7 oktober och den påföljande humanitära krisen i Gaza har Mia Hejdenberg och kollegorna på Läkare utan Gränsers kontor i Stockholm bråda dagar. "Nu handlar vårt arbete mycket om kommunikation. Att rapportera vad våra team ser på plats och vara deras och patienternas röst", säger hon. UPPDATERAD 19 oktober 2023.

Under tisdagskvällen attackerades ett stort sjukhus i Gaza City och hundratals personer befaras ha dödats. Det är inte den första sjukvårdsinrättning som bombats sedan striderna inleddes för snart två veckor sedan. Mellan den 7 oktober och 16 oktober har 48 sjukvårdsinrättningar attackerats, 12 vårdpersonal dödats och 20 skadats, rapporterar WHO.

– Även i krig finns det lagar om att sjukvårdsinrättningar och civila i största möjliga mån inte ska drabbas. Som organisation arbetar vi på olika nivåer för att påminna om det, säger Mia Hejdenberg, sjuksköterska och humanitär medicinsk rådgivare på Läkare utan gränser i Sverige.

– Vi har försökt få ut de internationella medarbetarna hela förra veckan, men det går inte. Vi skulle också vilja skicka in ny personal och förnödenheter, men tyvärr är det omöjligt på grund av blockaden, säger Mia Hejdenberg.

Fackförbunden fördömer attackerna mot vårdpersonal och civila

Den 7 oktober attackerade Hamas ett antal platser i Israel. Israel har svarat med bombningar av Gaza. Kriget är det senaste i en rad krig sedan Israel utropades 1948. 

Vårdförbundet har tillsammans med andra fackförbund inom internationella PSI antagit en nödresolution som kräver skydd för civila och för dem som arbetar i bland annat hälso- och sjukvården i Israel och Palestina. 

PSI, som är de offentliganställdas internationella organisation, representerar 700 fackförbund från 54 länder.  Med nödresolutionen vill fackförbunden visa sitt deltagande och solidaritet med de många tusen civila som har dödats och skadats i Israel och Palestina. Nödresolutionen antogs på världskongressen som avslutades den 18 oktober i Genève.

– Vi som arbetar inom hälso- och sjukvården känner djupt med alla civila som drabbats urskillningslöst. Att se hur människoliv anses så lite värda och så lätta att släcka förskräcker, det kan vi aldrig acceptera. Civilbefolkningen, och de som arbetar för att hjälpa dem, ska skyddas enligt Genèvekonventionen. Det internationella samfundet behöver ta ett större ansvar och mobilisera för att få slut på konflikten, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.

Internationella sjuksköterskeorganisationen, ICN, fördömer å det starkaste bombningen av Al-Ahli Baptist-sjukhuset där hundratals människor, både patienter och sjukvårdspersonal dog.

– ICN fördömer alla former av våld och attacker mot sjukvårdspersonal, sjukhus och ambulanser i konfliktområden. Vi uppmanar alla regeringar och kombattanter att upprätthålla de internationella lagar som skyddar vårdpersonal, säger Pamela Cipriano, organisationens ordförande i ett uttalande.

ICN förenar sig med andra internationella organisationer och kräver ett brådskande avtal om att skapa säker passage för de befolkningar som är fångade i våldet och en plan för att få in medicinska förnödenheter och humanitärt bistånd till Gaza.

ICN har 130 medlemsländer och företräder 128 miljoner sjuksköterskor i världen.

Kommer inte in med hjälp

På plats i Gaza har Läkare utan gränser omkring 300 lokalanställda palestinier och ett 20-tal internationella medarbetare. Sedan bombningarna av Gaza inleddes för elva dagar sedan kommer varken personal, mat, vatten, mediciner eller bränsle in i området. Eller ut.

Porträtt Mia Hejdenberg,
Mia Hejdenberg. Foto: Läkare utan gränser.

Som sakkunnig hjälper Mia Hejdenberg sina kollegor bland annat med att översätta medicinska termer. Hon deltar även i det strategiska arbetet och analyserar den information som kommer in.

– Nu handlar vårt arbete mycket om kommunikation. Att rapportera vad våra team ser på plats och vara deras och patienternas röst, säger hon.

Kontakten med personalen på plats försvåras av bristen på el. Mobiltelefoner kan inte laddas och internet är ofta utslaget. De rapporter som organisationen får till sig vittnar om en fruktansvärd situation i Gaza.

– Läget är katastrofalt. Det finns nästan inget bränsle och när elen inte fungerar går det inte att göra mycket på ett sjukhus. Det går till exempel inte att operera skadade patienter, berättar Mia Hejdenberg.

Risk för smittspridning

Vattnet håller också på att ta slut och hon har fått rapporter om att människor som dricker bräckt eller salt vatten för att släcka törsten.

– När det går så långt förstår vi att det också blir omöjligt att bibehålla en basal hygien. Smittor sprids väldigt snabbt, som diarréer till exempel. Det förvärras också av att folk tvingas bo väldigt tätt inpå varandra när de flyr söderut i Gaza.

Mia Hejdenberg berättar att vårdpersonal riskerar sina liv när de går till arbetet, samtidigt som många av dem tvingats fly till södra delen av Gaza med sina familjer. På ett sjukhus fanns det bara en kirurg kvar, alla sjuksköterskor hade lämnat. Det gör också att de patienter som vågat ta sig till sjukhuset inte får någon hjälp alls.

– Många känner en slags plikt att gå till arbetet och hjälpa till, samtidigt som de själva är en del av den drabbade befolkningen. Det är en otrolig påverkan mentalt för dem, säger Mia Hejdenberg.

Brist på läkemedel drabbar även kroniskt sjuka

Bristen på mediciner på sjukhus och apotek är ett annat stort problem, berättar hon. Svårt skadade patienter ligger i korridorerna och skriker när det inte finns smärtstillande läkemedel. Kroniskt sjuka patienter blir utan livsviktiga mediciner som insulin.

Läkare på plats vittnar om att de inte kan evakuera patienter från sjukhusen eftersom många är beroende av teknisk utrustning. Det handlar om nyfödda, sjuka barn på neonatalen, dialyspatienter och intensivvårdspatienter.

Mia Hejdenberg är orolig för blockaden kommer att fortsätta och att skadade och sjuka inte får vård. Och att attackerna mot sjukvårdsinrättningar och ambulanser kommer att fortsätta.

– Jag är rädd för att den humanitära krisen kommer att bli värre och värre. Det ser illa ut just nu, men det finns risk för att det blir sämre.

Läkare utan gränser i Sverige har i dagsläget inte skickat ner någon personal, men det kan bli aktuellt. Redan nu förbereder organisationen för att ha ett team på plats om gränsen mot Egypten öppnas.

Artikeln har uppdaterats med en faktaruta om att fackförbund och ICN fördömer attackerna mot civila och vårdpersonal, se ovan.

Krigets lagar

  • Sårade, sjuka och sjukvårdspersonal ska skyddas i krig enligt Genèvekonventionen.
  • Sårade och sjuka har rätt till vård. Vården ska ges opartiskt vilket innebär att det är behovet av vård som ska styra, inte nationalitet, etnisk tillhörighet, religion, kön eller något annat.
  • Parterna i en konflikt är skyldiga att respektera och skydda sårade eller sjuka soldater. De får aldrig anfallas.
  • Det röda korset, den röda halvmånen och den röda kristallen är skyddsemblem för militär och civil sjukvård under väpnad konflikt. Sjukvårdspersonal, sjukhusbyggnader, sjuktransporter och allt som tillhör sjukvård ska utmärkas med skyddsemblem.
  • Skyddade personer förlorar sitt skydd om de deltar i striderna. Sårade och sjukvårdspersonal får endast använda våld i självförsvar. Om ambulanser eller sjukvårdsbyggnader används för militära operationer förlorar de sitt skydd.

Källa: Röda Korset

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida