Sjuksköterskan Linnea utförsäkras trots kommande lagändring
Sjuksköterskan Linnea var på väg tillbaka till sitt vanliga arbete efter långtidscovid, men nu utförsäkras hon. Arkivbild: Getty Images
utförsäkringar

Sjuksköterskan Linnea utförsäkras trots kommande lagändring

Regeringens besked om lättnader i 180-dagarsregeln från och med i mars gör ingen nytta för sjuksköterskan Linnea som nu utförsäkras och tvingas söka jobb utanför vården. "Jag var på god väg tillbaka, nu måste jag lägga energi på att slåss mot en absurd byråkrati".

Vårdfokus berättade tidigare i dag att regeringen och samarbetspartierna kommit överens om ändringar i sjukförsäkringen. Efter dag 180 ska det bli lättare att skjuta upp prövningen mot normalt förekommande arbeten, om det går att visa att man kan återgå till sitt gamla jobb vid dag 365. Lagändringen föreslås träda i kraft i mars 2021.

Sjuksköterskan Linnea gläds åt beskedet och hoppas nu på ett stopp för ”inhumana utförsäkringar”. Men för henne själv är det ett bitterljuvt besked. Hon kommer nämligen i kläm.

Linnea har valt att berätta sin historia anonymt för Vårdfokus, men vi har tagit del av läkarintyg och skriftväxling med Försäkringskassan.

Älskar sitt arbete

Linnea jobbar sedan 20 år på en barnklinik vid ett mellanstort sjukhus. Hon kallar det för ”världens bästa jobb” och beskriver med värme de varierade arbetsuppgifterna, där hon följer barn från födsel till sena tonåren. Det är en arbetsplats där hon och kollegorna värnar om varandra.

Kollegorna körde upp mig till avdelningen i rullstol.

Linnea

I mars tog de emot en patient med misstänkt influensa, som hade hög feber och hosta, och som troligen smittade Linnea och ytterligare några andra i personalen. Vid den tiden gjordes inga tester för covid-19, det skulle dröja flera månader. Men att det rörde sig om något annat än en vanlig influensa stod klart för Linnea redan vid hennes dramatiska insjuknande.

— En dag på jobbet gick jag för att hämta mediciner på en annan avdelning. Plötsligt kändes det som att jag skulle svimma. Jag satte mig ner och ringde efter några kollegor, som körde upp mig till avdelningen i rullstol. Jag hade feber och svår yrsel, och fick åka hem.

Bara sov mellan arbetspassen

Det var början av en fem veckor lång sjukdomsperiod som inte liknar något annat Linnea varit med om tidigare. Förutom febern hade hon hosta, halsont, var matt, yr och ostadig. Hon kunde inte gå utan att få svimningskänslor. Det var ett konstant tryck över öronen och maten smakade annorlunda. Hon fick svårare att andas och syresättningen sjönk nedåt 90-92 procent. Bättre dagar följes snabbt av en försämring, om och om igen.

—Efter fem veckor var jag fortfarande matt i kroppen och så pass yr att jag inte vågade köra bil, men jag ville verkligen tillbaka. Det var tufft, mellan arbetspassen orkade jag ingenting, jag bara sov. När jag svimmade för andra gången på jobbet undersökte de mig bland annat med ekg och kunde se att jag hade hög puls och påverkan på hjärtat, säger Linnea.

En oviss prognos

Hon sjukskrevs först på halvtid. Men det ändrades till heltid efter att hon svimmat på jobbet för tredje gången.

Till en början kunde hon gå kortare promenader på egen hand. Men sen kom bakslagen. Så fort hon reste sig upp kom svimningskänslorna. Hon var trött, hade huvudvärk och kände ångest. Minst en gång i månaden har hon haft kontakt med sin läkare på vårdcentralen, som hela tiden sagt att det handlar om långtidscovid och att prognosen är oviss.

— Det har varit jobbigt för mina barn att se mig så här, att jag inte orkat vara med dem på samma sätt som förut. Det känns hemskt, det är verkligen en konstig sjukdom. Men jag har tur som har en stöttande man och arbetsgivare, säger Linnea.

Trots framsteg blir det avslag

I slutet av augusti började hon jobba 25 procent, och under hösten 50 procent. Hon får fortfarande rehabiliteringsstöd av kurator och fysioterapeut, och problemen kvarstår till stor del. Det är viljestyrkan, längtan efter jobbet och kollegorna, som driver henne. 

— Min man skjutsar mig till jobbet där min chef möter mig, tar mig under armen och följer mig in på jobbet. Sen gör jag det jag kan. Det kan vara att sitta i receptionen, hjälpa till med schemaläggningen eller att vara mentor för mina kollegor. Jag har fått anpassade arbetsuppgifter, med målet att jag ska kunna ta patienter igen. När jag kommer hem är jag helt slut, men det känns bra att få göra någonting, att komma igång, säger Linnea.

Men trots att det går åt rätt håll har Försäkringskassan agerat stenhårt. Förra veckan passerade hon dag 180. Sjukpenningen drogs in och nu uppmanas hon att skriva in sig på Arbetsförmedlingen och söka jobb på hela arbetsmarknaden.

Behöver ekonomisk trygghet

Linnea skulle gärna strunta i allt. Hon skulle kunna ansöka om pengar från AFA Försäkring (se faktaruta) för den del som hon fortfarande är sjukskriven av läkare, och kämpa för att komma tillbaka på heltid på sitt vanliga jobb. Men om hon inte skriver in sig hos Arbetsförmedlingen och söker jobb påverkas hennes sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som avgör vad man får vid exempelvis vab, föräldraledighet och sjukdom. AFA-pengarna får nämligen inte tillgodoräknas som SGI. 

— Det finns ingen forskning som kan svara på när jag blir helt frisk, om jag ens kan bli det. Vi har barn och behöver en ekonomisk trygghet. För att skydda min SGI är det bara att börja söka jobb, säger Linnea.

Nu måste jag lägga energi på att slåss mot en absurd byråkrati.

Linnea

”En absurd byråkrati”

Hon försöker fortfarande överklaga beslutet, genom ett nytt läkarintyg och en rehabiliteringsplan från arbetsgivaren. Men Försäkringskassan flaggar för att det är lönlöst. Linnea upplever att hon är i en inverterad kamp där allt blir fel trots att hon gör allt rätt.

— Både jag och min läkare säger jag inte klarar att jobba mer än vad jag redan gör. Och då är jag ändå hos en arbetsgivare som vill mig väl och där jag känner mig trygg. Men då svarar handläggaren att jag har ett för kognitivt jobb och ska pröva annat. Vad innebär det ens? Jag var på god väg tillbaka där jag behövs som mest, i vården. Nu måste jag lägga energi på att slåss mot en absurd byråkrati, vilket bara förlänger min rehabilitering, säger Linnea.

Hon är inte ensam. Vårdfokus har tagit del av de senaste siffrorna, som visar att det enbart för covid-19 fanns 1 199 pågående sjukfall hos Försäkringskassan i augusti, varav 98 hade varit sjuka längre än 180 dagar. Hur många av dessa som inte kommer omfattas av den nya lagen är omöjligt att säga.

AFA Försäkring

Anställda inom kommuner och regioner kan ha rätt till ersättning från AFA Försäkring, den så kallade "Särskild AGS-KL"-förmånen, i de ärenden där sjukpenning inte längre betalas ut, med motiveringen att personen bedöms klara ett normalt förekommande arbete, men ändå går sjukskriven.

För det krävs läkarintyg för sjukperioden, samt ett beslut från Försäkringskassan att inte betala sjukpenning med hänvisning till vissa specifika paragrafer i Socialförsäkringsbalken.

Ersättningen från AFA Försäkring är inte sjukpenninggrundande.

Källa: AFA Försäkring

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida