Sjuksköterskor bäst på att följa hygienregler – läkare sämst

Sjuksköterskor och barnmorskor är bäst på att följa basala hygienrutiner och klädregler bland vårdens yrkesgrupper. Läkarna är sämst, enligt en ny rapport från SKR. Överlag har vårdens personal blivit slarvigare med hygienreglerna de senaste två åren och tappat från toppsiffrorna under pandemin.

SKR har länge låtit mäta hur väl man följer grundläggande hygienrutiner och klädregler bland vårdpersonal i kommuner och regioner. Siffrorna pekade länge stadigt uppåt mellan 2010-2021. Bäst var vårdpersonalen på att följa rutinerna under pandemiåren 2020-2021. Nu visar siffrorna i stället en negativ trend för andra året i rad.

– Fokuset under covid håller inte i sig tyvärr. Det är tråkigt för goda hygienrutiner är det bästa sätt vi har att undvika smittspridning och vårdrelaterade infektioner, säger Ameli Norling, läkare och chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR.

Vad tappet beror på vet hon inte, men kanske har fokus på riskerna minskat sedan pandemin avtagit.

– Covid klassas inte längre som samhällsfarlig, men fokuserar man ensidigt på en sjukdom glömmer man alla andra. Vi kan minska resistenta bakterier, vårdskador som infektioner i infarter och katetrar och annan smitta som influensa.

57 000 personer får en vårdrelaterad infektion i slutenvården varje år, enligt Socialstyrelsens siffror. De utgör en tredjedel av alla vårdskador i Sverige.

Kommunerna sämre än regionerna

I landets kommuner har följsamheten till basala hygienrutiner sjunkit från 71 procent 2022 till 66 procent 2023. Följsamheten till klädregler sjönk samma period från 89 procent till 86 procent. Det moment som drar ner resultatet mest är att många struntar i desinfektion av händerna före och efter det patientnära arbetet.

Regionernas personal ligger högt och är duktigare än kommunernas på att följa basala hygienrutiner och klädregler som att ha uppsatt hår, inga handsmycken och korta naglar.

– Regionerna har arbetat med det här under längre tid. Efter covid sätter kommunerna också mer fokus på det här, vilket är det mest positiva vi ser i rapporten, säger Ameli Norling på SKR.

Hon tror kultur och vanor är viktiga framgångsfaktorer. Liksom att hålla i och hålla ut som verksamhetschef.

– Vi är vanedjur och gör som våra kollegor. Det här är något som alla verksamhetschefer måste arbeta med lokalt hela tiden, säger hon.

Även regionerna har tappat

Även bland landets regioner har resultaten sjunkit något. Följsamhet till basala hygienrutiner har gått från 83 procent våren 2022 till 81 procent 2023. Följsamheten till klädregler har sjunkit mindre, från 94 procent till 93 procent.

Sjuksköterskor och barnmorskor ingår i den yrkesgrupp som är bäst på att följa rutinerna. 78 procent har full följsamhet i både regioner och kommuner. Därefter kommer undersköterskor och barnsköterskor på 61 procent i kommunerna och 76 procent i regionerna.

Sjuksköterskor sticker ut som bäst bland yrkesgrupperna i rapporten, vad beror det på?

– Det är den största yrkesgruppen i rapporten. Jag tror också att det är en kulturfråga, att det här med hygienrutiner är levande i den gruppen. Det är jag extremt tacksam för, säger Ameli Norling.

Läkarna ligger i botten. I kommunerna har 56 procent full följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler och i regionerna 67 procent.

Läkare sticker ut som sämst, vad beror det på?

– Jag kan bara resonera kring det. Men det som brukar vara utmaningen för läkare är att ha korrekt handdesinfektion både före och efter man har handskar i det patientnära arbetet. Det tar 30 sekunder för händerna att torka med handsprit och jag vet av egen erfarenhet att det är världens längsta sekunder.

Framgångsfaktorer för att öka följsamheten är enligt SKR att arbeta systematiskt, använda Socialstyrelsens webbutbildning och föra dialog med professioner och chefer.

– Det är en viktig del av patientsäkerhetsarbetet för oss på SKR. Vi tittar på vad det finns för system som kan stödja kommunerna i det här. Regionerna har redan tillgång till något som heter Infektionsverktyget där de kan jobba löpande med att följa upp vårdskador i realtid relaterat till hygien – något som fler och fler gör.

Fotnot: Procentsiffrorna i rapporten är avrundade till heltal i artikeln.