Sjuksköterskor extra utsatta för stark stress
En av tio som arbetat i frontlinjen mot covid-19 har upplevt stark stress och symtom på PTSD. Det visar preliminära data från en studie på Karolinska institutet. Extra utsatta är sjuksköterskor och undersköterskor.
Arbetet under pandemin har varit tufft för vårdens medarbetare. Förutom tolvtimmarspass i full skyddsmundering har många fått byta arbetsuppgifter och uppleva svåra händelser.
Hur påverkar pandemin personalens mående? Det började en grupp forskare vid Karolinska institutet att undersöka redan förra våren. Genom enkäter har de kartlagt hur personal vid frontlinjen på St Görans sjukhus, Södertälje sjukhus och i region Gävleborg klarat de psykiska påfrestningarna och vilken sorts krisstöd de har haft tillgång till.
Byte av arbetsuppgift riskfaktor
Nu har de sammanställt en del av materialet från den första vågen i våras. Resultaten är preliminära men visar bland annat att var tionde anställd upplevt en stark stressreaktion. Det var upp till tre gånger mer sannolikt att personal som arbetat vid fronten hade symtom av PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, jämfört med annan personal.
Symtom på PTSD
- Återkommande, störande och ofrivilliga minnen av en stressande situation i arbetet.
- Undvikande av minnen, tankar och känslor förknippade med den stressande situationen.
- Att vara hyperalert, vaksam eller på sin vakt (med avseende på en stressande situation i arbetet).
Frontlinjepersonalen har också upp till två gånger så hög risk att utveckla symtom på utbrändhet.
Forskarna har identifierar några faktorer som ökar risken för symtom som depression, utbrändhet, PTSD och stress hos personalen:
- Att arbeta dagligen eller ofta med patienter som har covid-19.
- Yrkesroll- undersköterskor och sjuksköterskor är särskilt utsatta.
- Att innan pandemin ha sökt hjälp för psykisk ohälsa.
- Att ha fått nya arbetsuppgifter.
Varför är sjuksköterskor mer utsatta tror ni?
– Vi kan inte säga säkert, men det skulle kunna bero på den etiska stress som många sjuksköterskor vittnat om under pandemin. Att de har fått göra avkall på mycket av den omvårdnad de är utbildade att genomföra, till exempel, säger Sophia Appelbom, som är en av forskarna bakom studien.
Vårdfokus har tidigare skrivit bland annat om det krisstöd som personalen på iva på Capio St Görans sjukhus fick dagligen under pandemins första fas i våras, och som ingår i studien. Även om samtliga undersökta kliniker erbjudit olika former av krisstöd så är det inte alltid som personalen tagit del av det, eller ens känt till att det funnits.
– Det var lite förvånande, men kan vara ett tecken på att det är svårt att prioritera stödet just då. Man kanske inte känner behov av det när man är mitt i det, men så kommer reaktionerna efteråt, säger Aleksandra Sjöström-Bujacz som också arbetar med studien.
Frontlinjespersonal
- Frontlinjepersonal är enligt forskarna i denna studie de som under våren arbetat dagligen eller flera gånger med covid-patienter under en arbetsvecka, inte bara iva-vård.
- I hela studien ingår 1026 deltagare, medelåldern är 46 år.
- 78% är kvinnor och 19 % är män.
- 22% är undersköterskor, 43% sjuksköterskor, 16%läkare och 20% är övrig personal. I övrig personal ingår chefer, administrativ personal eller servicepersonal.
- 56% arbetade vid frontlinjen under våren, enligt definitionen ovan.
Många klarar det bra
Trots att det än så länge bara är preliminära resultat är forskarna bakom studien angelägna om att nå ut med sina fynd redan nu.
– Det är en speciell situation nu och vi vill återkoppla till verksamheterna så snabbt som möjligt så att de kan organisera krisstöd till sin personal. Det är en viktig uppgift för alla chefer under pandemin, säger Aleksandra Sjöström-Bujacz.
Hon understryker att resultatet måste ses på gruppnivå – alla reagerar olika på situationen. För chefer kan det vara svårt att förutse vilka som kommer att må dåligt, men om man kan upptäcka dem tidigt så har man vunnit mycket. Ju tidigare man lyckas bryta stressreaktionen ju bättre är prognosen.
– De flesta av oss klarar kriser hyfsat bra, men det som är speciellt nu är att det pågått under så lång tid. Med tiden växer oron. Sedan kom det en andra våg innan personalen hunnit återhämta sig, det har blivit så utdraget, säger Aleksandra Sjöström-Bujacz.
Ta hjälp innan
Hon och forskarkollegan Sophia Appelbom uppmuntrar alla medarbete att ta del av det krisstöd som erbjuds.
– Försök att prioritera det, även om det inte känns viktigt för dig just då. Man kan plocka på sig kunskap som man kan ha användning av senare. Det kortar steget till att söka hjälp längre fram om man skulle behöva. Det är också bra att lära sig hur man kan upptäcka om kollegor mår dåligt och det främjar sammanhållningen.
I krisstödet kan man få verktyg att hantera stressen på jobbet. Det kan vara små saker – säger forskarna som själva är psykologer – som att vara noga med att ta små pauser eller att prata med någon kollega. Sedan tidigare vet man att återhämtning och socialt stöd är det viktigaste för att klara sig igenom en kris.
– Vi förstår att man vill åka hem och sova efter ett långt nattpass, men det är viktigt att kunna släppa det som hänt på jobbet. Försök att samla gruppen och prata en stund innan ni åker hem, säger Sophia Appelblom.