Sjuksköterskor i undersökning om sambandet MS-narkosgas
Att en narkossköterska i Linköping fått sin MS klassad som arbetsskada har gett upphov till nya diskussioner om farorna med läckande narkosgas. Yrkes- och miljömedicinska enheten i Linköping ska göra en särskild studie över sjuksköterskor för att undersöka sambandet mellan MS, anestesigaser och andra arbetsmiljöfaktorer.
– Fallet i Linköping aktualiserar en viktig arbetsmiljöfråga och visar hur oerhört viktigt det är att skyddsanordningar fungerar, säger Monica Hessel, ordförande
i Vårdförbundets riksförening för anestesi- och intensivvård.
– Även om sambandet mellan läckande narkosgaser och ms inte är hundraprocentigt fastställt, så är det uppmärksammade arbetsskadefallet ändå ett observandum som inte får negligeras. Jag vill uppmana alla sjuksköterskor som arbetar med anestesigaser att kontrollera apparaturen på sin arbetsplats och, om den brister, kräva att få en fungerande utrustning.
Fallet vid Universitetsjukhuset i Linköping där en anestesisköterska fått sin ms klassad som arbetsskada är unikt.
Kvinnan har inte kunnat arbeta på flera år och lever med långt framskriden ms.
– Det finns all anledning att ta de medicinska riskerna på allvar, understryker Ulf Flodin, överläkare vid Yrkes- och miljömedicinska enheten i Linköping och den läkare som klassade narkossköterskans ms som arbetsskada.
Samband lösningsmedel-MS
– Många narkosmedel utgör en undergrupp till lösningsmedel. En rad internationella studier visar på ett klart samband mellan lösningsmedel och ms. Yrkesmedicin här i Linköping gjorde redan för tio år sedan studier på alla ms-fall i regionerna Linköping och Örebro. Den visade på samma resultat som många utländska undersökningar, nämligen en fördubblad risk att få ms för den som yrkesmässigt exponerats av något slags lösningsmedel under minst ett år.
Multipel skleros är en inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet, som drabbar fler kvinnor än män. De första symtomen brukar vara domningar i armar och ben. ms tros bero på ett samband mellan miljöfaktorer, virus eller kemiska ämnen, och vissa ärftliga faktorer.
– Själv anser jag att övervägande fakta talar för ett samband mellan ms och lösningsmedel men många neurologer tvivlar fortfarande. Men även om man inte går in på diskussionerna kring just ms så är det viktigt att påpeka att det finns medicinska risker redan vid inandning av låga doser anestesigas. Även lindrigare symtom som trötthet, huvudvärk och lätta domningar måste tas på allvar. Därför finns det all anledning för sjukhusledningarna runt om i landet att se över sin skyddsutrustning.
En undersköterska som arbetar vid samma klinik som den ms-skadade kvinnan i Linköping har fått en annan nervsjukdom diagnostiserad. När yrkesinspektionen i Linköping i februari, på personalens uppmaning, genomförde en kontroll på Universitetssjukhusets operationssektioner konstaterade man att så kallade punktutsug, som enligt lag måste finnas där personalen riskerar att få i sig oacceptabla halter av gas, saknades i flera av operationssalarna.
Löfte om fler utsug
– Förändrad sövteknik, som bland annat inneburit att vi söver i den sal där patienten ska opereras, har gjort att säkerhetstekniken varit eftersatt, berättar Gunilla Rundqvist, narkossköterska.
– Efter att yrkesinspektionen nu insisterar på att fler utsug installeras har vi fått löfte om förändringar från sjukhusledningen. Det känns väldigt skönt!
Lena Sundström, avdelningschef på Vårdförbundets förbundspolitiska avdelning, håller med om att det är oerhört viktigt att fördjupa kunskaperna om hur narkosgaserna påverkar anestesisjuksköterskornas arbetsmiljö och att på varje arbetsplats undersöka om skyddet är tillräckligt.
Hon uppmanar ansestesisjuksköterskorna att prata med kolleger och driva frågan tillsammans med sin fackliga företrädare.