Debatt 30 juni

Lindsay Bryson: ”Sjuksköterskor viktiga i den globala kampen mot antibiotikaresistens”

”Sjuksköterskor viktiga i den globala kampen mot antibiotikaresistens”
Barnsjuksköterskan Lindsay Bryson har bland annat arbetat i Thad för Läkare utan gränser. Foto: Läkare utan gränser.
Detta är opinionsmaterial

Varje år dör 200 000 barn av sepsis orsakat av resistenta bakterier. Det är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan. Sjuksköterskor är ofta de första som ser tecken på utbrott. Det skriver Lindsay Bryson, barnsjuksköterska på Läkare utan gränser.

Många känner kanske inte till att sjuksköterskor utgör majoriteten av vårdpersonal globalt sett. Vi spelar en viktig roll i att säkerställa kvaliteten på vården inom humanitära insatser i exempelvis väpnade konflikter, naturkatastrofer eller hungerkriser. Vi ser till att det finns fungerande kliniker långt ute på landsbygden, vi koordinerar stora massvaccineringskampanjer, vi arbetar tillsammans med personer i lokalsamhällena för att förstå behoven bland befolkningen, vi arbetar med informationsinsatser och vi utvecklar riktlinjer för det medicinska arbetet. 

Jag har arbetat som sjuksköterska i 23 år, framför allt inom humanitära insatser i länder som Etiopien, Haiti och Centralafrikanska republiken. För mig är det den perfekta yrkesrollen – jag får möjlighet att utvecklas på daglig basis, både vad gäller min medicinska kunskap och i att bemöta patienter på bästa sätt.  

Porträtt på sjuksköterskan Lindsay Brysom
Lindsay Bryson, barnsjuksköterska och medicinsk rådgivare på Läkare utan Gränsers innovationsenhet.

När jag började arbeta för Läkare Utan Gränser 2003 var min största drivkraft att lära mig mer om hälsoutmaningar och akutsjukvård på global nivå. Under åren har jag arbetat både som sjuksköterska och medicinsk koordinator och jag har blivit utmanad på sätt jag aldrig hade kunnat föreställa mig. 

Barnen drabbas

I humanitära kriser är det nästan alltid barnen som drabbas hårdast. Faktum är att 60 procent av Läkare Utan Gränsers patienter världen över är barn. Barn är i sin natur sårbara och drabbas därför ofta hårdast när det exempelvis råder brist på mat och vatten. Små barn kan tappa i vikt snabbt och undernäring är mycket farligare för dem än för vuxna. Därför är snabb tillgång till vård oerhört viktigt. 

Min arbetsgivare startade konferensen Paediatric Days 2015, där vår personal och andra aktörer inom global hälsa presenterar forskning och hittar nya sätt att samarbeta för att förbättra barnsjukvården i humanitära kriser. Innovationseneheten i Stockholm har samlat experter för att hitta nya – och ibland oväntade – lösningar på de utmaningar vi möter i våra projekt runtom i världen. 

 I år fokuserade konferensen bland annat på antibiotikaresistens hos barn. Resistenta bakterier är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan. Uppskattningar visar att över 200 000 nyfödda barn dör varje år i sepsis orsakad av resistenta bakterier. När det inte längre går att använda förstahandsvalet av antibiotika så måste dyrare alternativ användas. Detta leder ofta till längre behandlingar och sjukhusvistelser som i sin tur leder till ökad risk att patienten drabbas av vårdrelaterade infektioner. Vårdpersonal på frontlinjen inom barnsjukvård världen över måste få utbildning i att svara på utbrott av resistenta bakterier men också kring hur antibiotikaresistens kan förebyggas och hanteras. 

Sjuksköterskor har en viktig roll

Sjuksköterskor spelar en viktig roll i kampen mot antibiotikaresistens. I många länder där vi arbetar handlar detta om att säkerställa rätt ordinering och dosering av antibiotika och att säkra en god vårdhygien. Sjuksköterskor är ofta de första som ser tecken på utbrott av resistenta bakterier på en vårdavdelning men de säkerställer även ordentlig handhygien och korrekta arbetssätt i omvårdnaden av patienter, ser till att ytor städas och desinfekteras och att rätt försiktighetsåtgärder tas för att minska spridning av resistenta bakterier. 

Givetvis behöver vi samarbeta i team med olika typer av viktig kompetens för att tackla de utmaningar som antibiotikaresistens innebär och för att bemöta de systematiska utmaningarna kring antibiotikaresistens där vi arbetar. 

Jag har lärt mig mycket under mina 23 år som sjuksköterska – och mycket har förändrats. Sjuksköterskans viktiga roll uppmärksammas alltmer, WHO utnämnde exempelvis 2020 till sjuksköterskans år. Allt oftare ser jag sjuksköterskor i ledarroller som driver på för en förbättrad vård som sätter patienten i centrum. Det gläder mig att se och jag känner mig hoppfull kring sjuksköterskors möjligheter att tackla dagens och framtidens globala hälsohot. 

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida