Sjukvården är dålig på förebyggande insatser
Cheferna i vården anser att sjuksköterskor och läkare behöver mer utbildning i hur man bäst arbetar förebyggande. Det visar Socialstyrelsen i en rapport till regeringen.
Genom en enkät till samtliga vårdcentraler i landet och intervjuer med landstingsdirektörer, primärvårdschefer, vårdcentralschefer och politiker, har Socialstyrelsen kartlagt vårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete.
Det visade sig att två av tre vårdcentraler i landet saknar program och rutiner för att ta reda på patienternas alkoholvanor. Var tredje vårdcentral saknar stöd för rökstopp. De etablerade metoder som finns används inte.
Förebyggande arbete med rökning, alkoholovanor, matvanor och fysisk aktivitet finns varken med i primärvårdens uppdragsbeskrivningar eller i landstingens uppföljning av vården, sägs det vidare i rapporten.
Oprioriterade uppgifter
Tre av fyra landsting hade lyft fram tobaks- och alkoholvanor i sina övergripande styrdokument, men bara en tredjedel av landstingen hade tagit upp frågor om matvanor och fysisk aktivitet.
De intervjuade cheferna och politikerna påpekade särskilt att sjuksköterskor och läkare behöver mer kunskaper om de metoder som finns och utbildning i hur man bäst arbetar förebyggande.
Vårdförbundets vice ordförande Lisbeth Löpare Johansson håller inte med.
– Brist på utbildning är inte det stora problemet. Det finns oerhört mycket kunskaper hos sjuksköterskorna. I stället är problemet att ledningarna inte prioriterar förebyggande arbete. Egentligen är det väldigt underligt med tanke på hur kostnadseffektiva hälsofrämjande insatser är, säger hon.
Ges möjligheter
I en kommentar till rapporten säger Bo Lindblom, avdelningschef på Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning, att det hälsofrämjande arbetet borde prioriteras av hälso- och sjukvården på alla nivåer. Detta eftersom människors levnadsvanor påverkar utvecklingen av en rad sjukdomar.
Socialstyrelsen kommer under nästa år att börja ta fram nationella indikatorer för vårdens förebyggande arbete.
Det är positivt, säger Lisbeth Löpare Johansson.
– Det visar att man vill prioritera det hälsofrämjande arbetet högre. Men det gäller också att beredas tid att arbeta förebyggande. Primärvården har redan många viktiga uppdrag som inte kan tas bort, säger hon.