Skarp kritik mot väntetider på akuten – nu säger skyddsombudet upp sig

Akademiska sjukhusets akut har de allra längsta väntetiderna i landet och får skarp kritik av Ivo och Arbetsmiljöverket. Nu har ledningssjuksköterskan Oscar Anfält fått nog och sagt upp sig. ”Energin är slut”, säger han.

Akademiska sjukhuset i Region Uppsala är sämst i landet när de gäller de patienter som får vänta allra längst på akuten. Här har var tionde patient fått vänta i 18 timmar och 46 minuter, eller mer. Många får sova över. Det visar Socialstyrelsens preliminära statistik för år 2022. Näst sämst i samma kategori är lasarettet i Ystad och därefter kommer Helsingborgs lasarett.

”Kan inte vara en del av det här längre”

Arbetsmiljön på Akademiska sjukhusets akut har också fått återkommande kritik av fack och myndigheter under flera år. Oscar Anfält, ledningsansvarig sjuksköterska och lokalt skyddsombud för Vårdförbundet på akuten, har nyligen sagt upp sig.

– Jag har jobbat för att få till en förändring, men jag kan inte vara en del av det här längre. Det kostar för mycket energi. Vi har gått de vägar vi kan, säger han.

Oscar Anfält syftar på fackets anmälningar till Arbetsmiljöverket som lett till krav på bättre arbetsmiljö och den skarpa kritik som sjukhuset fått från Ivo i deras granskning av akutsjukhusen.

Senast i kören av statliga myndigheter som kritiserar sjukhuset är Socialstyrelsen. I sin rapport om behovet av vårdplatser föreslår de att akutsjukhusen i regionen bygger ut med 152 sängar, en ökning med 26 procent. Kraven liknar de Vårdförbundet haft lokalt under lång tid för att förbättra akutvården.

– Vi vill påverka inflödet och utflödet av patienter, eller lokalerna. Men vi äger ingen av frågorna, säger Oscar Anfält.

Svårt få stabila rutiner med hyrpersonal

En allt större andel av bemanningen på akuten är inhyrd personal, uppger han, eftersom det är svårt att rekrytera fast anställda som vill stanna i den rådande arbetsmiljön.

– Det finns ingen chans att jobba in bra rutiner om andelen fast anställda byts ut till en tredjedel varje år. Akademiska är inte tillräckligt attraktiv som arbetsplats och man premierar inte folk som vill stanna kvar, säger han uppgivet.

Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala, håller med om att det behövs bättre arbetsmiljö på akuten och fler vårdplatser på sjukhusen.

– Det är ett problem att patienter blir liggande för länge och väntar på vårdplats. Viktigaste förklaringen till det är att vi har den största andelen rikspatienter med hög komplexitet och är en liten region, säger han.

Att skapa en bättre arbetsmiljö är en utmaning, tycker han, eftersom det är på akutmottagningen alla problem hamnar när inte patientflödena fungerar väl på andra håll.

– Normalt sett är akuten en rolig och lärorik arbetsplats, säger han, som själv arbetat på sjukhuset tidigare som läkare.

Region Uppsala har fått skarp kritik för brister i akutvården av både Arbetsmiljöverket och Ivo. Hur ska ni lösa problemen?

– Vi har jobbat mycket med förbättringar. I utflödet av patienter har vi en bra dialog med kommunerna. Vi öppnar nya närvårdscentrum, nya mobila team och har äldreuppdrag på alla vårdcentraler, säger han.

Mikael Köhler säger att sjukhuset redan har inrättat 30 nya vårdplatser i år och beslutat att lägga 50 miljoner kronor på att bygga om och modernisera akutmottagningen. Han tror det krävs fler vårdplatser på sjukhusen men också en utbyggd primärvård för att lösa problemen med en åldrande befolkning.

Hur ser du på behovet av fler fast anställda sjuksköterskor på sjukhusen?

– Vi behöver definitivt fler sjuksköterskor, men också lyfta andra yrkeskategorier. Som apotekare och servicestöd, säger Mikael Köhler som menar att det ständigt pågår projekt i regionen för att rekrytera fler.

Oscar Anfält på sjukhusgolvet tycker inte argumentationen håller.

– Regionens ledning säger att de ska satsa på fasta sköterskor, men i nästa mening ska de skära miljoner i budgeten.

Underskott på 700 miljoner kronor

Han syftar på att Akademiska sjukhuset beräknas landa på resultatet minus 700 miljoner kronor år 2023 enligt den senaste prognosen. Förklaringen är den höga inflationen med högre priser, pensioner och löneökningar liksom de fortsatt höga kostnaderna för tillfällig bemanning av vården. Hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Köhler menar att situationen är densamma i alla regioner i år.

– Vi har ett underskott som dragit i väg. Samtidigt kostar det mycket med hyrpersonal, säger han.

Oscar Anfält, som valt att säga upp sin fasta tjänst, jobbar ändå kvar på akuten över sommaren.

– Det är de mest kritiska veckorna för verksamheten och jag sabbar inte för kollegorna.