Skolsköterskan lämnade ut uppgifter om hivsmittad elev
När flickan sökte till ett gymnasium berättade grundskolans skolsköterska för sin kollega på gymnasieskolan att flickan var hivsmittad. Detta ledde till att flickans gymnasieansökan avslogs.
Den 15-åriga flickan visade sig redan vid undersökningen på flyktingmottagningen vara smittad med hiv. Under höstterminen började hon i en grundskola. Infektionskliniken som hade kontakt med flickan informerade skolhälsovården om smittan.
Under våren sökte flickan till en gymnasieskola. I samband med detta lämnade skolsköterskan på grundskolan ut uppgiften om smittan till skolsköterskan på gymnasieskolan.
Socialstyrelsen anmälde skolsköterskan på grundskolan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för brott mot tystnadsplikten. Enligt smittskyddsläkaren ledde utlämnandet av uppgifterna till att skolsköterskan på gymnasieskolan, på bristfälligt medicinskt underlag, såg sig manad att avstyrka elevens antagning till skolan.
Den anmälda skolsköterskan hänvisar via sitt ombud till en bestämmelse i sekretesslagens fjortonde kapitel där det sägs att en hälso- och sjukvårdsmyndighet och socialtjänstmyndighet får lämna uppgifter om underårig till andra sådana myndigheter om det behövs för att den underårige ska få nödvändig vård, behandling eller stöd.
Enligt Socialstyrelsen var detta inte påkallat då eleven redan hade en tät och tillfredsställande kontakt med infektionskliniken på orten.
Smittskyddsläkaren hade dessutom avrått skolsköterskan från att ytterligare engagera sig i eleven utöver att finnas till hands som skolsköterska.
Av ombudets yttrande framgår dock att skolsköterskan var oroad över om flickan förstått infektionsklinikens och smittskyddsläkarens information. Hon hade fått höra att en pojke i grundskolan haft nära kontakt med flickan.
Ansvarsnämnden konstaterar i sin bedömning att det tillämpas olika regler i olika kommuner vid överlämnandet mellan skolor av skolhälsovårdsjournaler och uppgifter i journaler. Det är vanligt att man vid det sista besöket hos skolsköterskan på grundskolan meddelar eleven att journalen kommer att sändas till den nya skolan.
Detta under förutsättning att eleven inte aktivt motsätter sig det. Det är dock tveksamt om en sådan handläggning alltid överensstämmer med regleringen i sekretesslagen.
Mot bakgrund av de rutiner som tillämpas på den aktuella orten anser nämnden att skolsköterskan borde ha inhämtat samtycke från flickan eller hennes föräldrar innan hon rapporterade om smittan till sin kollega på gymnasiet.
Ansvarsämnden anser att det är för mycket begärt att skolsköterskan på egen hand skulle ha kunnat avgöra om den
åberopade bestämmelsen i sekretesslagen (14 kap 2§ sjätte stycket) kunde vara aktuell.
Hon borde därför ha samrått med någon som kunnat lämna besked i saken. Hennes fel måste emellertid betraktas som ursäktligt, anser nämnden, som lämnar anmälan utan åtgärd. Socialstyrelsen har överklagat beslutet till länsrätten (HSAN 1126/02:b1).