Skolsköterskan nyckelresurs i barnens sorgearbete

Alla svenska barn har sett teve-bilder från naturkatastrofen i Ostasien och behöver bearbeta sina reaktioner. Inför skolstarten ordnade därför Rädda Barnen i dag ett av flera seminarier för skolpersonal.

– Skolsköterskorna har en nyckelroll i skolans arbete med att ta emot alla barn som återvänder efter jullovet, även om all personal förstås är betydelsefull. Sorgsna barn får ont i magen, huvudet eller ont någon annan stans och går då ofta till syster för att få en tablett, konstaterar Cecilia Modig, chef för Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris.

– Då är det väldigt viktigt att de känner till barnets situation och kan fråga hur det mår just där och då och om det är något som hon kan göra för det. Kanske barnet behöver hjälp med att tala om för lärare och kamrater hur det vill bli bemött eller hur det känner sig.

Långsiktigt arbete

Cecilia Modig föreslår att skolsköterskan och barnet tillsammans gör upp en liten handlingsplan där skolsköterskan tar på sig ansvaret för att den blir genomförd.

– Annars är det viktigaste att vara vaksam och närvarande och att behandla varje barn individuellt. De kan behöva lite extra prat och omsorg under mycket lång tid.

Alla barn berörs

Alla barn som har återvänt från länder där flodvågen vällde fram har inte haft traumatiska upplevelser – och de som har haft det reagerar olika på samma erfarenhet.

Många barn är berörda genom släktingar, vänner eller bekantas bekanta. Och alla svenska barn har sett teve-bilder från naturkatastrofen i Ostasien. Därför berör det alla, om än på olika vis. Hos många rivs gamla sår upp.

– En del barn påminns om egna tidigare katastrofer och blir kanske utagerande, ledsna, tillbakadragna eller ilskna.

Motarbeta avundsjuka

I Sverige finns det många flyktingbarn som har varit med om förfärliga saker i sina hemländer. Och varje år mister 3200 en förälder som dör. Ingen av dem har fått det samhälleliga stöd som nu mobiliseras.

– Efter Estonias förlisning märkte vi att många barn i Estland blev avundsjuka på de barn vars anhöriga dött, för det stöd de fick. De kallades guldbarnen. Det är viktigt att vi inte hamnar där ? får ”flodbarn” – utan bekräftar de här barnens ilska, instämmer i den och tillsammans försöker ta reda på vad vi kan göra åt det nu.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida