Skolsköterskan om att få elever på rätt väg: ”It takes a village”

Elevhälsan är första hjälpen för att få styr på elever som riskerar att dras in i droger och våld. Vårdfokus har träffat skolsköterskan Josefin Ström som efterlyser mer skydd i skolmiljön och fritidsaktiviteter för fler.
Skolan är den plats många riktar sitt hopp till för att förhindra att unga begår brott. Sjuksköterskan Josefin Ström jobbar på Spånga gymnasium i Stockholm.
Vad betyder skolsköterskor för att förebygga våld och kriminalitet?
– Skolan är den starkaste skyddsfaktorn jämte hemmet. Alla elever har det inte stabilt hemma och även om man har bra föräldrar behövs många bra vuxna för att få till en vettig unge – ”it takes a village to raise a child”.
Hur kan det vara hemma?
– Extremt trångbott eller ensamt.
Har ni problem med våld eller skjutningar?
– Inga stora problem nu, men det finns rivalitet mellan olika grupper och gäng. Folk som inte går på skolan kommer hit ibland.
Har du varit rädd på jobbet?
– Ja, på en skola där jag jobbade tidigare fick vi veta att elever hade på sig skottsäkra västar och att det fanns vapen gömda i ett omklädningsrum. Jag var delaktig i att stänga av en elev och tillkalla polis. Det är väldigt svårt att få någon avstängd och jag tänkte: vad händer om eleven kommer tillbaka?
Vad vill du se för åtgärder?
– Jag skulle vilja ha låsta dörrar, passerkort och att rektorn har en nyckel till alla elevskåp. Det är förhoppningsvis på gång.
Nyligen sköts en gymnasiekille i Eskilstuna vid en skola. Vad har ni gjort för att göra skolan säkrare?
– Vi har gått utbildning i pågående dödligt våld, pdv, kring inrymning och utrymning. Jag vill också köpa in sjukvårdsmaterial för akut omhändertagande, tourniqueter till exempel.
Hur jobbar ni mot droger?
– I årskurs ett screenar vi med hälsosamtal. Jag frågar om alkohol, droger och tobak. Cannabis är mer normaliserat än förr.
Hur agerar skolan vid oro för en elev?
– Vi kallar till elevhälsokonferens med rektor och med förälder, om eleven är under 18 år. Det brukar ta skruv. De vanligaste skälen är frånvaro, kränkningar, slagsmål och sexuella trakasserier. Det har även hänt att någon varit påverkad och att vi sett misstänkt droghandel.
Unga lyssnar mer på sina föräldrar än de ger sken av.
Hur är din relation till föräldrarna?
– Jag arbetar med devisen att använda föräldrarna även på gymnasiet, unga lyssnar mer på sina föräldrar än de ger sken av. De vårdnadshavare vi får till skolan är för det mesta tacksamma och håller med skolan. En liten del kan försvara sina barn, men om inte jag säger som det är – vem ska då göra det?
Vad betyder hälsan hos eleverna för risken för kriminalitet?
– Många har inga fritidsintressen, utan lever sina liv på nätet. Idrott är en skyddsfaktor. En ung person som har goda levnadsvanor, mår bra, sover bra, rör sig och äter ordentligt löper mindre risk att hamna på fel sida.
Hur jobbar du med att hjälpa elever med psykisk ohälsa?
– Jag är en spindel i nätet som hänvisar vidare, men det är frustrerande långa köer på Bup och saknas bra stöd på många vårdcentraler. Nio av tio jag träffar har problem med sömnen och somnar med mobilen i handen. Sambandet mellan spelmissbruk, sömnbrist och psykisk ohälsa är också starkt.
Gör du något extra för att nå ut till alla elever?
– Jag och kuratorn pratar i alla klasser om kränkande behandling, näthat och hot på nätet. Vi har också föreläsningar om droger, sömn och stress. Det är väldigt uppskattat.