Skolsköterskor tar emot flyktingbarn från Ukraina: ”De vill bara hem”

Hälsobedömning, provtagning, vaccination. Just nu rustar elevhälsan i Båstad för att ta emot ett par hundra flyktingbarn från Ukraina. Men att i detta skede tala med dem om skolgång, eller hur de mår är för tidigt, enligt skolsköterskan Jenny Nerhagen. "De har själva inte landat i att de är i Sverige, de vill bara tillbaka," säger hon till Vårdfokus.

Just när skolsköterskorna trodde att de skulle få andrum i kölvattnet av pandemi och en allmänt utbredd psykisk ohälsa bland barn och unga, bröt en kris av en annan kaliber ut. Ett krig, som drabbat barn som nu har trauman av helt annan grad än de problem elevhälsan i Båstad är vana att brottas med.

Nu förbereder skolsköterskorna sitt mottagande av hundratals barn som flytt från Ukraina och som i ett första skede ska erbjudas hälsobedömning, screening, syn- och hörselundersökning.

Hittills har omkring 3 miljoner människor flytt sedan Rysslands invasion i Ukraina. Än så länge är det oklart hur många av flyktingarna som har sökt sig till Sverige, enligt Migrationsverkets uppskattning rör det sig i nuläget om cirka 4000 personer per dygn.

Mellan 20-25 skolberättigande barn i blandade åldrar har hittills kommit till just Båstad. Skolsköterskorna har träffat några av dem.

Att börja tala med barnen om skolgång, psykisk hälsa och vaccinationer är i detta sköra läget dock lite tidigt, uppger Jenny Nerhagen, skolsköterska vid Strandängsskolan i Båstad.

– De vill inte börja i skolan, de vill bara hem. Och det är ju helt förståeligt. De är fortfarande i chock efter att ha tvingats fly från krig och familj, säger hon till Vårdfokus.

Eftersom vaccinationsgraden bland barn varierar på olika håll i Ukraina kan barnen behöva genomgå vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet: stelkramp, difteri, kikhosta, polio och röda hund.

Elevhälsan i Båstad hade ett högt tryck redan sedan tidigare, med utbredd psykisk ohälsa bland unga.

I kommunen har tre och en halv tjänster skolsköterskor och två skolpsykologer hand om omkring 1600 elever på fem olika skolor, plus ett gymnasium. Skolsköterskorna kan jobba en dag i veckan på ett ställe, två dagar på ett annat.

Migrationsverket rustar lokalmässigt för omkring 200 skolberättigade barn som ska komma till kommunen, men antalet kan bli både fler och färre.

– Största utmaningen just nu är att allt är väldigt osäkert, att vi befinner oss i ett slags vakuum och inte vet vad som ska hända. Vi vet inte om denna kris blir utdragen, eller hur många som kommer, säger Jenny Nerhagen.

En viss vana och beredskap har elevhälsan trots allt från liknande situationer. Vid flyktingvågen till följd av kriget i Syrien 2015 hann elevhälsan inte planera mottagandet, nu har man trots allt mer framförhållning, enligt Jenny Nerhagen.

En utmaning är dock att organisera förberedelseklasser, naturligtvis med personer som kan tala ukrainska och ryska.

Mer efterfrågade

Redan i det vardagliga arbetet som skolsköterska har uppdraget på många håll vidgats på senare år. Under Jenny Nerhagens senaste 12 år i arbetet har antalet elever hon ansvarar för ökat, från 470 till 570. Utöver det som utgör basen i skolsköterskans tjänst har fler uppdrag tillkommit som ligger utanför det grundläggande ansvarsområdet, som samtal om elevers frånvaro, psykisk ohälsa och behov av specialpedagogik. Utökade uppgifter, som i sin tur har sin rot i ett växande elevantal, en utbredd psykisk ohälsa bland elever och brist på pedagoger.

– Vi är efterfrågade på fler ställen nu. Det är ju positivt. Men som skolsköterska ansvarar man för fler elever än tidigare, säger Jenny Nerhagen.