SKR vill att fler jobbar heltid
Arbetstidsförkortning kostar både pengar och personal. SKR vill hellre fokusera på arbetsmiljöarbete och möjliggöra heltidsjobb. "Minskar man arbetstiden, då ökar belastningen", säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR, Sveriges kommuner och regioner.
En ekonomiskt tuff situation. Så kan man kort sammanfatta arbetsgivarsidans läge inför årets förhandlingar, vilket de också redogör för utförligt i sina yrkanden till de fackliga motparterna. Vårdförbundet är ett av sex fackförbund som i år förhandlar samtidigt med SKR och Sobona, de kommunala företagens arbetsgivarorganisation.
Nytt avtal på gång
- Drygt 77 000 medlemmar i Vårdförbundet, i samtliga yrkesgrupper, berörs av att kollektivavtalet HÖK22 har sagts upp och slutar gälla den 31 mars 2024.
- Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare om ett nytt avtal kallas avtalsrörelse.
- Motparten i förhandlingarna är arbetsgivarparten SKR och Sobona, som företräder alla kommuner, regioner, samt kommunala bolag.
- Ett nytt avtal, HÖK24, ska vara på plats den 1 april.
Arbetstiden är Vårdförbundets viktigaste fråga i årets avtalsrörelse och förhoppningen är minskad veckoarbetstid för alla medlemmar. SKR är av motsatt uppfattning. Givet det demografiska läget med allt fler äldre och samtidigt brist på personal, är minskad arbetstid fel väg att gå, enligt Jeanette Hedberg.
– Att förkorta arbetstiden i ett läge när det redan saknas personal, och det är väldigt svårt att rekrytera fler, kommer sannolikt att leda till att bördan på befintlig personal ökar ännu mer. Eftersom det här jobbet fortfarande behöver göras i de här verksamheterna.
Jeanette Hedberg ger också ett exempel på kostnaderna för minskad arbetstid. Förkortas arbetsveckan med två timmar för anställda inom kontaktyrken i kommuner och regioner skulle det kosta 22 miljarder och dessutom kräva rekrytering av 41 000 fler medarbetare.
– Och de finns inte att få tag på. Det är skälet till att vi inte tror att arbetstidsförkortning är lösningen på problemet.
Men vad är då lösningen? Nu ökar deltidsarbetet och sjukskrivningarna. Hur ska sjuksköterskor orka vara på jobbet?
– Det som krävs ett att vi aktivt jobbar med utmaningarna i arbetsmiljön. Att det ges förutsättningar för fler att jobba mer. Om vi kan komma tillrätta med de bakomliggande faktorerna till det utbredda deltidsarbetet, skulle det ge positiva effekter som flera kollegor på jobbet med erfarenhet och kompetens, bättre kontinuitet och minskad belastning. Behöver inte vara heltid, bara några timmar till skulle ge effekt.
Om ni vill att de ska jobba mer, då måste något förändras först. Vad ska det vara?
– Det är svårt att svara på det generella planet, eftersom det ser så olika ut på arbetsplatserna. Men det man behöver göra på arbetsplatsnivå är att föra en dialog med medarbetarna om arbetsmiljön och om hur man kan ge förutsättningar att gå upp i tid. Eller se till att man åtminstone inte tappar mer arbetstid.
Märket och ett sifferlöst avtal
- Sedan avtalsrörelsen 1997 har industrin haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden.
- De villkor som industrins parter kommer överens om ska fungera som ett kostnadstak för löneutvecklingen även inom andra branscher. Man säger att industrin sätter ”märket”.
- Att vara bunden till märket riskerar också att låsa lönerna vid märket, och för yrkesgrupper som ligger historiskt för lågt, som sjuksköterskor, uppstår risken att inte kunna ta sig upp till ett mer ”rätt” löneläge.
- Vårdförbundet har satsat på "sifferlösa avtal" sedan 2011, där lönerna förhandlas lokalt.
- I ekonomiska kristider riskerar sifferlösa avtal att ge en sämre utdelning. Arbetsgivare måste säkra upp löneökningar motsvarande märket till de yrkesgrupper som har siffror i sitt avtal – men de är inte skyldiga att ge märket till yrkesgrupper med sifferlösa avtal.
Vill ha sifferlöst avtal
SKR går nu in i förhandlingar med flera fackförbund inom välfärden. Vårdförbundet sticker ut med att fortsätta vilja ha ett sifferlöst avtal, för att lönerna ska landa högre än det som industrimärket föreskriver. Arbetsgivarsidan ser också sifferlösa avtal som det bästa alternativet, för att lönebildningen ska kunna anpassas till lokala förhållanden.
– Vi vill ha avtal utan angiven nivå, men noterar att några fackförbund yrkar på siffersatta avtal. Vi har olika konstruktioner med olika fackförbund redan i dag.
Men SKR ser gärna samma avtalsperiod för alla fackliga organisationer. Skälet är att lättare hålla ihop villkorsavtalen, där flera fackförbund har samma grunder, förklarar Jeanette Hedberg.
Vad är fördelen med det samma villkor?
– Det underlättar för arbetsgivarna att ha samma villkor oavsett facklig tillhörighet. Medarbetare med olika fackliga tillhörigheter arbetar sida vid sida i ett team. Det ger också arbetsgivaren bättre förutsättningar att ha en samlad arbetsgivarpolitik.
Färre lokala kollektivavtal
SKR vill även se över om vissa bestämmelser i det centrala avtalet skulle tjäna på att bli ”normativa”. Enligt Jeanette Hedberg är det positivt att kunna anpassa avtal till lokala förutsättningar generellt sett, men nu finns det ändå anledning till att se över det.
– Vi kan konstatera att läget har blivit mer ansträngt och floran av lokala kollektivavtal har ökat – och ibland handlar det om kortsiktiga reaktiva lösningar. Det kan också vara svårt att avgöra hur lokala avtal påverkar arbetsmiljön. Det finns anledning till att se över om det finns vissa regler som skulle kunna bli normativa.
Kan du ge exempel på några sådana regler?
– Vi har inte en bestämd uppfattning om exakt vilka delar som ska bli normativa, utan det är något som vi vill titta vidare på.
Jeanette Hedberg vill inte kommentera Vårdförbundets yrkanden på detaljnivå inför kommande förhandlingar. Hon återkommer i stället till förhoppningen om att facken och arbetsgivarparterna kan mötas på ett bra sätt i ett läge med ”utmanande förutsättningar”.
– Vi hoppas hitta fram till gemensamma lösningar på de gemensamma utmaningarna.