Skratt och pepp när barnmorskorna ger klimakterieråd

Knepen är många för att svalka sig när en vallning väller in. Öppna fönstren, dricka iskallt och ha en frysklamp beredd på sängbordet. Barnmorskan Anette Lycke får igenkännande nickningar från klimakteriegruppen.

Från plikttrogna, tålmodiga, ständigt till hands på jobbet och i familjen, till att börja blixtra, både på chefen och hemma. De tolv kvinnor som träffats berättar den ena historien efter den andra. Allas tas emot med bullriga skratt eller ömsinta blickar.

Det är mörkt ute i novemberkvällen och på bordet lyser några låtsasljus, här på barnmorskemottagningen i Ängelholm. Kvinnorna har kommit för att lyssna på barnmorskorna Anette Lyckes och Tina Anderssons föreläsning om klimakteriet. Några i gruppen är redan i klimakteriet, har provat mycket, men vet ingen råd. De får inte sova, för vallningar väcker dem flera gånger varje natt. Några har ingen mens för att de har hormonspiral och vet därför inte riktigt om de är i klimakteriet – kan det vara därför de lätt blir irriterade och funderar mycket på de stora valen i livet?

Individuell rådgivning på mottagning

Andra har några år kvar, men vill börja sätta sig in i hur det kan bli. Där är Jane Schrewelius, som sett en lapp om föreläsningen och nu lockat med några vänner. De har hållit ihop sedan 20-årsåldern när de spelade handboll ihop.

Anette Lycke har också klimakteriemottagning med individuell rådgivning. Hon berättar att vanliga tecken när klimakteriet närmar sig är att mensen förändras, det kan bli tätare mellan gångerna, och rikligare blödning, men också att flera menstruationer uteblir, för att sedan komma åter. Det beror på att äggstockarna producerar allt mindre, och i ojämnt flöde, av hormonerna östrogen och progesteron.

– Därför kan man som kvinna må svajigt, ena veckan bra, och plötsligt bli varm, få svettningar, vallningar, ibland hjärtklappning och sova dåligt.

Temperaturcentrum i hjärnan påverkas av de sjunkande hormonnivåerna. Men Anette Lycke berättar också för gruppen att humörsvängningar är vanliga.

– Det är lite som i tonåren med starka känslor, som irritation och oro för en massa saker, att känna sig låg, och att livslusten inte är som tidigare. Många säger att det jobbigaste är att de inte känner igen sig själva, och undrar vad de ska göra, säger
hon.

”Tid för återhämtning”

Hon och gruppen pratar också om att man blir mer stresskänslig under klimakteriet. Flera har varit utbrända tidigare och är angelägna om att skydda sig extra mycket.

Då kommer Anette Lycke in på sitt favoritämne:

– I övergångsåldern ska man ta hand om sig själv och fokusera mer på sina behov. Det kan vara en omställning från att ha tagit hand om barnen, och ha varit familjens projektledare i många år. Nu är det en bra tid för mer återhämtning och nya intressen, säger hon.

Kvinnorna börjar prata lite sinsemellan om både mer skön tid i tv-soffan och i svampskogen. Där ingår också ett liv med sunda matvanor och motion. Anette Lycke och Tina Andersson peppar också gruppen att ta för sig på jobbet. De må svettas ibland och vägra stressa. Men de är erfarna i sina yrken och vabbar inte längre. Övergångsåren är också är möjligheternas tid.

– Det väcker också existentiella tankar och är för många ett vägskäl. Man kanske inte vill jobba med samma sak längre, eller funderar över sina relationer, säger Anette Lycke.

Mer eller mindre utrymme för lust

Sexualiteten då, där kan det också vara olika. Många tappar lusten en tid och har torra slemhinnor. Men för andra blir övergångsåldern en tid för nytändning, med utflugna barn och mer utrymme för relationen och sängkammarlek.

Tina Andersson slår ett slag för att målmedvetet hålla i gång sexlivet den här perioden. Lust föder lust, och det är sorgligt att tappa bort närheten till varandra.

– Alla behöver vi pussar och kramar, och sex behöver inte vara penetration. Har du en svacka, så börja med att bejaka din egen sexualitet, du kanske har förändrats och gillar något annat. Kanske länden eller nacken är mer erogen än tidigare. Du kanske vill beställa spännande hjälpmedel på nätet. Närhet ger en härlig må bra-känsla, och flera hormoner frisätts, som oxytocin och serotonin, säger hon.

Lokalt östrogen tycker de att alla kvinnor med torra och sköra slemhinnor i slidan ska använda som behöver det. Det finns som kräm, vaginaltablett eller en ring.

– Det ger ingen ökad risk för bröstcancer, utan man kan behöva smörja sig lite nertill, precis som man behöver ansiktskräm, för att slippa att den sköra slemhinnan spricker, ömmar och kliar, säger Tina Andersson.

Barnmorskorna tycker också att de kvinnor som har besvär som påverkar deras livskvalitet ska överväga hormonbehandling systemiskt, som påverkar hela kroppen. Här får varje kvinna själv överväga risken mot nyttan.

I gruppen är kunskapen väldigt varierad, precis som bland resten av Sveriges kvinnor. Karolina Bengtsson i handbollsgänget har varit på vårdcentralen, men kände sig inte klokare efteråt.

Anette Lycke förklarar:

– I ena vågskålen finns hormonbehandling, som är effektiv. Vissa känner att de fått livet tillbaka efter rätt tuffa inledande år i klimakteriet. I andra vågskålen finns en liten ökad risk för blodpropp och bröstcancer.

Handbollsgänget står kvar en stund och bubblar på om kvällen, hur glada de är över all ny information de fått med sig. De kommer fortsätta hitta på nya saker att göra ihop, och dela åren framöver med varandra – vare sig det blir lindrigt eller svettigt värre.