Hon skulle arbeta med kolera – hamnade i katastrofens Syrien

Dödssiffrorna i jordbävningen i Turkiet och Syrien fortsätter att stiga. Samtidigt minskar hoppet att kunna rädda fler i rasmassorna. ”Det är ett oerhört svårt humanitärt läge”, säger sjuksköterskan Johanna Lönn i Syrien.

Johanna Lönn hade just kommit ned till Damaskus i Syrien en vecka innan jordbävningen. Hon arbetar som hälsorådgivare vid katastrofinsatser för Röda Korset. Hon kom till Syrien för att arbeta med den pågående koleraepidemin, men fick snabbt kasta om sina arbetsuppgifter.

Trots att hon är stationerad i Damaskus, som ligger i en annan del av landet än de värst drabbade, vaknade hon vid det första skalvet natten till måndagen.

– Hela sängen skakade, så jag förstod att det var en jordbävning, men inte var den var värst. Jag har hört från kollegor att även här i Damaskus har folk fått sprickor i taket, men det är ingen stor skadegörelse, som i de drabbade områdena.

Den dödligaste på 10 år

I Syrien är det den nordvästra, rebellkontrollerade delen, som är värst drabbad. Den gränsar till Turkiet där epicentrum var. Jordbävningen är den dödligaste på 10 år i världen, och mitt på torsdagen var siffrorna med avlidna uppe i över 17 100. Enligt myndigheter och sjukhuskällor har över 14 014 personer omkommit i Turkiet och 3162 i Syrien, enligt nyhetsbyrån AFP.

Johanna Lönn är sjuksköterska med specialistutbildning i akutsjukvård, men hennes roll i Syrien är mer samordning. Svenska Röda Korset har en landsdelegation på plats i Syrien sedan länge, och arbetet är inriktat mot hälsoprogram, hälsokliniker och psykosociala center i landet.

I Syrien arbetar Röda Korset tillsammans med organisationen Syriska Arabiska Röda Halvmånen, SARC, som har lokalföreningar i hela landet.

– De hade redan volontärer på plats i de drabbade områdena och kunde börja jobba direkt. Det handlade först om ”search and rescue”-arbete, att leta och få fram skadade i rasmassorna. Samtidigt körde de ambulanser fram och tillbaka till sjukhus med skadade, berättar Johanna Lönn.

Volontärer arbetar dygnet runt

Johanna Lönn är mycket rörd över sjukvårdspersonalens och volontärernas engagerade och hårda arbete från första stund i katastrofen. Hon berättar att SARC har egen sjukvårdspersonal som arbetat i princip dygnet runt, sedan i måndags.

– Det mest hjärtskärande jag hört om var en läkare som jobbat på kliniken i Aleppo hela första dagen, och fick sedan reda på att han förlorat två av sina egna barn.

Hon berättar om ovissheten hos många inom hjälporganisationen.

– De satt och körde i ambulanser och visste själva inte från minut till minut om deras egna nära och kära klarat sig. Ändå kastade de sig in i arbetet med att hjälpa.

I Syrien, liksom i Turkiet, är det kallt och snöar. Ändå är många i de drabbade områdena utomhus av rädsla för att fler hus ska rasa in. Många tränger in sig tillsammans i bilar för att hålla värmen, och utomhus brinner lägereldar, som andra söker skydd vid.

Sätter upp tillfälliga boenden

Hjälporganisationen SARC arbetar intensivt med att få upp tillfälliga boenden, som stora tält.

– Det behövs för det är oerhört många som blivit av med sina hus, eller inte vågar vara inomhus, på grund av risken för fortsatta ras av skadade hus. Hittills har de satt upp 126 tillfälliga boenden bara i Aleppo, som flera tusen familjer bor i för tillfället. De har även satt upp boenden i provinserna Latakia, Homs och Hamah.

Hon berättar att skolor och moskéer öppnat sina dörrar, och många samlas där.

– De stora sjukhusen verkar tack och lov klarat sig, men flera mindre hälsokliniker är skadade. Vi ser över det här nu hela tiden. Det behövs återuppbyggnad, och tillfälliga lokaler för att det är oerhört många som behöver vård, säger Johanna Lönn.

Stort behov av pengar

SARC arbetar med att ställa upp mobila sjukvårdskliniker, och har kompetens sedan länge i det krigsdrabbade landet.

Organisationen är i stort behov av pengar, och det är en del av Johanna Lönns arbete för stunden.

– Vi måste se till att få in de pengar som behövs. Vi har fått jättefint gehör från svenska befolkningen, folk donerar mycket pengar till katastrofarbetet nu, säger hon.

Redan nu har hjälporganisationerna förstått att arbetet kommer fortsätta i flera år. Idag behövs akuta insatser för att rädda liv, men därefter fortsätter återuppbyggnaden.

– Det här är ingen sprint, det här är ett maraton. De som nu blivit utsatta är drabbade för alltid, de kommer förutom praktisk hjälp behöva psykosociala insatser, något som Röda Korset har stor erfarenhet av. Det här är människor som efter ett långt krig precis börjat bygga upp sina liv igen.

Om SARC ber om det, kommer Röda Korset kunna bistå med mobila sjukhus, kliniker och mer utländsk sjukvårdspersonal.

– Det diskuteras just nu. SARC kan kontexten bäst, det är de som alltid kommer vara här och har tagit ledningen.

På onsdagen höll FN en presskonferens där två av de ansvariga för organisationens hjälparbete i Syrien informerade om läget. De var båda mycket allvarliga och tagna på sina länkar, och beskrev ett område som precis börjat få nytt liv, efter 12 års krig.

– Det sista alla förväntade sig var att det skulle bli en jordbävning, ovanpå hela den kris som pågår i Syrien. Det här var det sista som Syriens folk behövde. Vi har kämpat år efter år för att kunna möta de humanitära behov som finns. Vi är nu i en mycket svår situation, kämpande mot tiden, med att nå människor, nordöstra och nordvästra regionerna och den humanitära situationen där, säger Muhannad Hadi, FN-representant.

Svårt med logistik i militär zon

De båda representanterna ville inte uttala sig om konflikten eller politiken i området, men medgav att det inte är helt enkelt med logistiken att få in katastrofutrustning i den militära zonen. En annan orsak till svårigheterna är de på vissa håll förstörda vägarna.

De berättade att behovet är stort av mat, tält, vatten, generatorer, mediciner, traumakit och bränsle. FN:s bedömning var redan innan jordbävningen att 15 miljoner människor i den delen av landet var i behov av stöd.

Johanna Lönn fortsätter berätta:

– Befolkningen är så sårbar efter 12 års väpnad konflikt, ekonomisk kris, sanktioner och kolerautbrottet. Till exempel har man haft el bara halva dygnet redan innan jordbävningen.

Hon lyfter fram staden Aleppo som ett hårt drabbat område:

– Många hus där har varit skadade av stridigheter. Sedan har det varit svårt att ta in byggmaterial, så många bodde i fallfärdiga hus. De blev lätta offer för skalven, när husen rasade.

Brist på läkemedel

Hon oroar sig också för hur katastrofen ytterligare ska försvåra för alla de som bor i flyktinglägren i de drabbade områdena, och för bristen på läkemedel mot kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck.

– Vi förväntar oss att många fler kommer fly till lägren. De kommer tvingas trängas på små ytor, dela på toaletter och dricka vatten från skadade ledningar. Jag är mycket orolig för hur koleran ska spridas, och covid är ett stort problem eftersom inte lika många är vaccinerade här.

FN-representanterna och Johanna Lönn lyfter hur viktigt det är att parallellt med katastrofarbetet kunna bromsa kolerautbrottet. Det behövs mer vaccin, och den behöver kunna distribueras bättre. Men mycket går att göra för att förebygga diarrésjukdomen.

– Vid goda förhållanden är den en lättbehandlad sjukdom. För 80 procent av de drabbade räcker det att få dricka vätskeersättning. Man kan också skydda sig, om man har tillgång till rent vatten och möjligheter till god handhygien.

Kolera finns för närvarande i hela Syrien.

– Sjukdomen sprids i alla regioner, i städer, på landsbygden och i flyktinglägren. Det är inte avgränsat. Vi var igång med hälsoinformation och utdelning av kit med hinkar, tvål och tvättmedel. Nu behöver vi skala upp de insatserna.

Undernärda barn efter ekonomisk kris

Den ekonomiska krisen i Syrien har också lett till att hjälporganisationerna ser undernärda barn.

– Folk har inte råd att köpa mat, och det är svårt att få fram bröstmjölksersättning. Det här är en kris som kom innan den som Europa hamnat i på grund av kriget i Ukraina.

Johanna Lönn skulle åkte hem i morgon, men har fått skjuta på hemresan på oviss tid. Hon själv lyfter än en gång fram de drabbades, både befolkningen och volontärernas, behov av att få stöd för att bearbeta traumat som katastrofen innebär.

– Psykologisk förstahjälpen är en jätteviktig del av vården. Det är något vi har stor erfarenhet av och kan inom Röda Korset, det prioriterar vi just nu.