Vårdplatsbristen

Skyddsombud på Akademiska: ”Risk för massuppsägning” 

Skyddsombud på Akademiska: ”Risk för massuppsägning” 
Oscar Anfält, ledningssjuksköterska och lokalt skyddsombud på Akademiska Sjukhuset i Uppsala har sagt upp sig från akuten på grund av den dåliga arbetsmiljön. Foto: Staffan Claesson.

Ett 70-tal patienter i väntan på akuten – 30 av dem klara att läggas in. På akutmottagningen på Akademiska sjukhuset, som nu anmäls på nytt till Ivo, har krisläge blivit normaltillstånd, säger ledningsansvariga sjuksköterskan Oscar Anfält. Nu ser han en stor risk för massuppsägning.

Måndag morgon på akutmottagningen. Ett trettiotal patienter väntar på att läggas in på avdelning, den som legat längst har väntat i över 50 timmar. Personal skyndar febrilt för att hinna med, men räcker inte till. Det medicinska tillståndet försämras hos sjuka patienter för att vårdplatser saknas ute på avdelningarna. 

Oscar Anfält, ledningssjuksköterska på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset, Uppsala, beskriver detta krisläge som en situation som numera har blivit normaliserad. Som en bubbla, som när som helst kan punkteras.

– Det jag är rädd för är hur en empatisk avtrubbning kan ske bland personalen inför de ovärdiga situationer patienter kan utsättas för under en sådan väntan och stress, säger Oscar Anfält till Vårdfokus.

– Det blir ett slags skyddsmekanism. Händer det tillräckligt många gånger blir det ett normaltillstånd, fortsätter han.

Hot om vite

Akutmottagningen, som i förra veckan anmäldes, denna gång anonymt, till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) på grund av situationen som beskrevs inledningsvis, har under lång tid synats under myndighetens lupp. 

Brist på vårdplatser och överbeläggningar på sjukhuset ledde till att situationen i somras urartade så till den grad att Ivo var nära att tvinga hela akutmottagningen att stänga på grund av hot mot patientsäkerheten. Och krisen var inte bara kopplad till sommaren. I slutet av september i fjol gick Ivo så långt som att hota Region Uppsala med ett vite på 20 miljoner kronor om de inte senast i början av december gjorde 30 nya vårdplatser inom somatisk vård tillgängliga på sjukhuset. 

Regionen överklagade Ivo:s beslut till förvaltningsrätten, som slog fast Ivo:s beslut, men gav sjukhuset två månader på sig att leva upp till kravet. Sedan överklagade regionen domen till nästa instans, Kammarrätten i Göteborg, som nyligen upphävde viteshotet med argumentet att det inte är tillräckligt tydligt. 

Ivo:s föreläggande lämnar för stort utrymme för tolkning, enligt Kammarrätten, som anser att vissa formuleringar i det är för otydliga; att det inte är självklart vad som menas med att ett visst antal vårdplatser krävs för att alla patienters behov ska tillgodoses. Av ett föreläggande måste tydligt framgå vad man ska göra för att inte behöva betala vitet, enligt Kammarrätten, som inte tar ställning till hur många vårdplatser sjukhuset behöver. 

Socialstyrelsen sätter målen

Ivo påbörjade förra året ett 20-tal ärenden som gällde just brist på vårdplatser. Fler av dem var uppföljningar av tidigare ärenden. 

Regeringen har beslutat att Socialstyrelsen ska ta fram målvärden för hur många vårdplatser som är lämpliga, på nationell och på kliniknivå. Mål för intensivvårdsplatser ska räknas fram separat. 

Socialstyrelsen ska även räkna fram mål för genomsnittlig beläggningsgrad på sjukhus. 

Regeringen har i år avsatt 425 miljoner kronor för att regionerna ska kunna inrätta fler vårdplatser. 

Är det något som personal, sjukhusledning och region däremot är överens om, är att fler vårdplatser behövs på Akademiska sjukhuset. 

Går det då att säga hur många? 

Från sjukhusets chefläkare Johan Lugnegård blir svaret: 

”Antalet vårdplatser är hela tiden ett rörligt mål och påverkas av möjligheter att skriva ut patienter till särskilt boende, tillgång till operationstider och dagsjukvård. Med det sagt skulle vi i dag behöva återuppta fler än 30 vårdplatser”, skriver han till Vårdfokus. 

Pengar finns, men sjuksköterskor saknas

Framför allt är bristen stor på sjuksköterskor beredda att arbeta alla tider på dygnet. 

”Vi har budgeterat för betydligt fler vårdplatser än vi kan hålla öppet”, meddelar Johan Lugnegård. 

För Oscar Anfält, som nyligen röstades fram som lokalt skyddsombud för Vårdförbundet, får pengar som skulle gått till vite visserligen hellre gå till något vettigt. Han kan också tycka att Ivo:s formulering var litet luddig. 

– Däremot är det fel att Kammarrätten blåst bort den markering om behov av vårdplatser, som hade ett signalvärde. Som om det inte går att räkna ut antal vårdplatser som behövs, säger han, och betonar med eftertryck att det går. 

Yngre går till bemanning

Samtidigt som Johan Lugnegård konstaterar att även hyrsjuksköterskor är svåra att få tag i, ser Oscar Anfält hur allt fler av personal i hans närhet väljer att gå över till bemanning. Inte bara för lönens skull, utan för bättre arbetsvillkor.

– Det är svårt att argumentera mot de yngre sjuksköterskorna som går till bemanning. Vi har hyrsjuksköterskor hos oss som lever i ett parallellt universum. De bestämmer själva när de jobbar, får dubbla lönen, men har rätt att säga nej. De har inget ansvar för att täcka luckor, säger han. 

På akutmottagningen finns 60 ordinarie sjuksköterskor och mellan 10 och 15 hyrsjuksköterskor.

En del av de bemanningsanställda har arbetat där under flera år, och är mycket bra, påpekar Oscar Anfält, som tycker att man borde minska glappet till de genom att förbättra villkoren för ordinarie personal. 

Oscar Anfält, sjuksköterska, akutmottagningen.
Foto: Staffan Claesson

Ser risk för massuppsägning

För regionen finns inte mycket att göra, tror han. 

– Man måste ta ett riksgrepp på problemet, bestämma hur sjukvården ska se ut i Sverige och vi ska inte konkurrera om personal regionerna emellan. Det blir en negativ spiral som fortsätter nedåt, säger han. 

Vilken fråga vill du driva fackligt nu? 

– Just nu vill jag bara ha en vettig sommarplanering. Jag upplever att man alltid är sen på bollen och kommer fram till en dålig lösning i maj. Redan nu vill jag veta hur många veckors semester som måste ”säljas” för att allt ska gå ihop. 

På frågan om hur man planerar sommaren svarar Johan Lugnegård: 

”Slå ihop små avdelningar, ersättningar för dem som väljer att arbeta under sommaren, att använda andra personalkategorier om så är möjligt”. 

Frågan är om det räcker. Smärtgränsen är nära, menar Oscar Anfält. Hans profetia om situationen inte förändras är – massuppsägning. 

– Kollektiva uppsägningar får man ju inte organisera. Men det kommer att bli en bubbla som något till slut sticker hål på. Om denna sommar blir i närheten av, eller värre, än förra sommaren, då kommer det inte finnas många som stannar kvar sen. Då blir det droppen, säger han. 

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida