Slutspurt i förhandlingarna om nytt krislägesavtal
Förhandlingarna om krislägesavtalet ska pågå hela helgen och vara klara på måndag. Till diskussionerna har Vårdförbundet med sig erfarenheter från mer än 500 medlemmar – många som jobbat 12,5-timmarspass eller mer flera månader i sträck.
På måndag vid midnatt är det möjligt att säga upp krislägesavtalet. Om det sker kommer nuvarande avtal att gälla över sommaren, till och med sista augusti, och sedan läggas åt sidan. Ambitionen är att komma överens om ett nytt avtal med Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Sobona, berättar Annelie Söderberg, Vårdförbundets förhandlingschef.
– Men just nu står vi parter väldigt långt ifrån varandra och tiden löper snart ut, säger hon.
Det är flera fackförbund som skrivit under krislägesavtalet och som nu förhandlar tillsammans. Men det är framför allt Vårdförbundet, Kommunal, Läkarförbundet och Vision som har erfarenheter av hur avtalet fungerar – och inte fungerar. Under pandemin har krislägesavtalet prövats för första gången, i en ordentlig kris, som dessutom pågått länge.
Enligt en kartläggning gjord av tidningen Dagens Samhälle är det cirka 3500 medarbetare i vården som arbetat enligt krislägesavtalet under pandemin. Enligt SKR är en majoritet av dessa sjuksköterskor och undersköterskor. Arbetsgivarorganisationen bedömer att villkoren i avtalet – långa och många arbetspass till hög ersättning – ökat bemanningen med 30 procent.
Slitsamt att gå länge på avtalet
Några av dem som arbetat extremt mycket under pandemin finns bland de svarande i en enkätundersökning som Vårdförbundet gjort bland sina medlemmar nu under våren.
530 medlemmar som arbetat enligt krislägesavtalet under pandemin har svarat på frågor om hur det har fungerat. Några har anvisats att arbeta på avtalet under några få veckor. Andra längre, som längst mer än ett halvår totalt. Var femte av de svarande har arbetat mer än 48 timmar i veckan, enligt avtalets regler om nödfallsövertid.
Resultatet från enkäten har förbundet tagit med sig in i förhandlingarna med SKR. Viktigast av allt, enligt förhandlingschefen Annelie Söderberg, är den tydliga kopplingen mellan anvisningstidens längd och hur besvärligt medlemmarna har upplevt att det har varit att arbeta enligt krislägesavtalets veckoarbetstid på 48 timmar, eller i vissa fall 60 timmar med nödfallsövertid inräknad.
Var fjärde har jobbat enligt krislägesavtalet i mer än 3 månader
I en enkät som Vårdförbundet skickat ut till medlemmar svarar 530 personer som arbetat enligt krislägesavtalet under pandemin. På frågan hur länge de varit anvisade enligt avtalet svarar de såhär:
- 12 % har varit anvisade 1-2 veckor.
- 26 % har varit anvisade 3-4 veckor.
- 23 % har varit anvisade 5-8 veckor.
- 15 % har varit anvisade 9-12 veckor.
- 14 % har varit anvisade 13- 28 veckor
- 10 % mer än 28 veckor.
Fakta: Vårdförbundet
– 48 procent säger att det fungerat väl och anvisningstidens längd är det som är den huvudsakliga skillnaden mellan om man tycker att det fungerat eller inte. De som haft kortare anvisningstid har inte upplevt det som lika besvärligt, säger Annelie Söderberg.
Här har avtalet används längst
Stockholm och Jönköping sticker ut i enkäten som de regioner som haft medarbetare som jobbat längst perioder enligt krislägesavtalet. Stockholm framför allt under pandemins början, våren 2020. Och Jönköping nu under pandemins andra och tredje våg.
Ersättningen i avtalet diskuteras inte i förhandlingarna, enligt Annelie Söderberg. Däremot diskuteras de största problemen som veckotidsarbetsmåttet, passens längd, anvisningstiden och hur avtalet tillämpats av arbetsgivarna.
– Som vi ser det är anvisningstidens längd det absolut största problemet med avtalet, säger hon och tillägger att det vanliga livet helt enkelt inte kan vara på paus hur länge som helst, inte heller möjligheten till vila och återhämtning.
Vill hitta bättre lösning
Fack och arbetsgivare är överens om att avtalet behöver förändras för att fungera under en längre kris, att nuvarande avtal helt enkelt kör slut på personalen.
Parterna har också träffat en avsiktsförklaring, en gemensam överenskommelse, om att sätta till resurser och finnas tillgängliga för att försöka hinna förhandla fram ett nytt avtal tills på måndag vid midnatt, då det nuvarande avtalet går att säga upp. Men ännu finns inget bud på bordet, berättar Annelie Söderberg.
Så fungerar krislägesavtalet
- Krislägesavtalet kom till efter skogsbränderna 2018 och är tänkt att reglera nödvändiga avsteg från kollektivavtalet vid intensiva och akuta insatser.
- Vid kriser som naturkatastrofer, bränder, översvämningar, pandemier och terrordåd ger avtalet arbetsgivare större flexibilitet att använda personalen, som i gengäld får bättre betalt.
- För den som arbetar enligt avtalet höjs arbetstiden till 48 timmar i veckan. Det är även möjligt för arbetsgivaren att beordra nödfallsövertid och låna in och ut personal för att flytta resurser efter behov.
- Avtalet ger en extra krisersättning på 120 procent av lönen per arbetad timma. Vid uttag av särskild nödfallsövertid är krisersättningen 150 procent av lönen per arbetad timma.
- Krislägesavtalet har gällt för Vårdförbundets medlemmar sedan den 26 mars 2020. Det är det första kollektivavtalet för kriser som tecknats av förbundet.
- Avtalet är undertecknat av flera fackförbund och berör vård- och omsorgspersonal, räddningspersonal och personal som arbetar med infrastruktur.
- På arbetsgivarsidan är det Sveriges kommuner och regioner, SKR, och de kommunala företagens arbetsgivarorganisation Sobona som undertecknat avtalet.
– Vi sparkade igång den 17 maj. Det är ett väldigt snabbt förlopp men samtidigt har vi pratat om avtalet ända sedan i höstas, eller egentligen ända sedan det började användas, säger hon.
Något Vårdförbundet också pratat och pratar mycket med arbetsgivare om, i alla möjliga forum, är bakgrunden till att en del behövt jobba så extremt mycket under pandemin, berättar Annelie Söderberg.
– Man gick in i pandemin med en alldeles för låg grundbemanning och har varit tvungen att skala upp en iva-vård som inte finns. Och det är personalen som fått betala priset för det. Medarbetare som nu behöver semester och vila.