»Små förändringar i vardagen ger effekt«

Till livsstilsmot-tagningen på Karolinska universitetssjukhuset kommer både patienter som riskerar att få en ny hjärtinfarkt, och de som ligger i riskzonen för hjärt- kärlsjukdom. Arbetet här styrs av de senaste rönen om att livsstilen kan förebygga hjärt- kärlsjukdomar.

1 december 2008

Det är sjuksköterskan Agneta Nordvall som tar emot patienterna som remitteras till livsstilsmottagningen i Solna. Inne på hennes mottagningsrum på thoraxkliniken får de väga sig, mäta midjan, lämna blodprov, ta blodtryck och fylla i ett formulär om hur deras livssituation ser ut just nu; om matvanor, motion, stress och sömn.

Snittpatienten är en kvinna på 55 år som är fysiskt inaktiv, har ett ökat midjemått och lite höga blodfetter. Patienterna remitteras antingen från öppenvården för att de ligger i riskzon för hjärt- kärlsjukdom, eller från slutenvården för att de redan har drabbats. Behandlingen är nämligen densamma för båda grupperna: Att påverka frisk- och riskfaktorerna genom att uppmuntra till en sundare livsstil.

– Jag ansvarar också för kranskärlsmottagningen för infarktpatienter. Det är frustrerande att möta 45-åriga patienter med infarkt och veta att den hade kunnat förhindras genom andra levnadsvanor, säger Agneta Nordvall.

Mottagningen öppnade i januari 2008. Förutom Agneta Nordvall arbetar här ytterligare en sjuksköterska, en läkare och en sekreterare. Verksamheten vilar på bästa tillgängliga vetenskapliga grund. Viss forskning har visat att små förändringar i livsstilen ger stora effekter på hjärt- kärlsjukdomar. I studien Interheart har forskarna följt 15 000 personer i 52 länder som har fått sin första hjärtinfarkt och jämfört dem med en lika stor kontrollgrupp. De konstaterar att nio riskfaktorer, bland annat tobak, höga blodfetter, bukfetma, stress, låg fysisk aktivitet och kosten, kan förklara över 90 procent av hjärtinfarkterna. Om en person har flera riskfaktorer samtidigt förstärker de varandra. Omvänt kan en påverkan på dessa riskfaktorer förhoppningsvis minska risken för hjärt- kärlsjukdomar mycket.

Andra studier visar att effekterna av livsstilsförändringar finns kvar i många år. I en norsk undersökning med 104 män fick hälften livsstilsråd, hälften ingick i en kontrollgrupp. Efter 24 år hade dubbelt så många i kontrollgruppen avlidit i en hjärt-kärlsjukdom. I de nya riktlinjerna för hjärtsjukvården konstaterar även Socialstyrelsen att merparten av alla hjärtinfarkter skulle kunna förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor.

– Man kan komma långt med livsstilen, men inte alltid hela vägen. Därför tar vi inte över ansvaret som behandlande enhet, utan det har läkaren som remitterat till oss. Ibland behöver man kanske snabbt ta ner ett högt blodtryck med medicin. Jag ser ingen motsättning mellan livsstilsförändring och läkemedel, säger Agneta Nordvall.

När patienterna skrivit in sig och de första testerna är klara följer fem föreläsningar i grupp om hjärt-kärlsjukdomar och vetenskapliga resultat, mat och alkohol, fysisk aktivitet, stress-sömn-nikotin och en avslutning då ämnena knyts ihop. Patienterna uppmuntras att ta med en närstående som kan hjälpa till att omsätta teori i praktik och stötta när det är tungt.

– Vinsten med grupper är att patienterna inser att de inte är ensamma och det blir fruktsamma diskussioner, säger Agneta Nordvall.

Hon är noga med att undvika pekpinnar och vill visa på det lustfyllda i en livsstilsförändring. Det finns mycket skuld och skam. Många vet att de väger för mycket eller rör sig för lite, men gör inget åt det. En del vet inte hur de ska göra, andra undrar om det är någon vits att motionera när de ändå är överviktiga.

– Då kan jag berätta att forskning har visat att motion har positiva effekter även om man bär på för många kilon.

Agneta Nordwall uppmanar också patienterna att sätta upp mål som de definitivt kan uppnå.

– I vården vill vi ofta ha »snabba fixar«, men här förväntar vi oss inget sådant. Tvärtom. Små förändringar i livsstilen kan ge effekter i många år.

Ett halvår respektive ett år efter avslutad kurs träffar Agneta Nordvall patienterna igen och gör om alla prover. Den vanligaste förändringen som patienterna gjort är att de har börjat motionera lite mer och äta lite bättre. Patienterna får med sig skriftlig information om sina värden och målvärden, samt en kommentar om hur de förändrats. När behandlingen är klar skickar livsstilsmottagningen ett remissvar till ansvarig läkare och ger en rekommendation om hur patienten kan fortsätta jobba med livsstilen.

Den första halvårsuppföljningen pågår just nu. Ännu finns inga säkra resultat att rapportera, men Agneta Nordvall kan se vissa positiva förändringar och tror att de är på rätt väg.

– För vissa har midjemåttet krympt, men framför allt har många fått ökad energi och känner sig piggare. Vissa har svårare att ändra livsstil, men för en del har det gett stora effekter. En kvinna åt väldigt mycket godis. Hon drog ner till lördagsgodis och började gå av bussen en hållplats tidigare. På tre veckor normaliserades hennes blodfetter.

– Sedan kan vi ju inte veta ifall någon har lyckats undvika en infarkt. Vi kan bara mäta riskreduktion. Vi vet till exempel att höga kolesterolvärden och blodfetter innebär en ökad risk och om värdena går ner så minskar även risken.

Tanken är att resultaten på sikt ska presenteras i en vetenskaplig artikel.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida