Smittkoppor förstörde festen

Smittkoppor förstörde festen
Sjuksköterskorna Ulla Hillerström och Gunilla Landell tvingades fira sin examen instängda på Södersjukhusets elevhem. Drygt 50 år senare är de för första gången tillbaka där allt hände. Foto: Sara Ringström

De skulle fira sin sjuksköterskeexamen med pompa och ståt. I stället stängdes de in på elevhemmet. Ulla Hillerström och Gunilla Landell råkade ut för den värsta festförstöraren av alla: ett smittkoppsutbrott.

I garderoben hängde den mörkblå klänningen med vit stärkkrage, måttbeställd och uppsydd hos Sörmans skrädderi. På hyllan låg den vita mössan med vingar och svarta, högklackade skor. Det var bara dagar kvar till den högtidliga examensfesten i stadshuset 1963 och alla sjuksköterskestudenter som bodde på Södersjukhusets elevhem var förberedda. Pirriga i magen, men redo.

?Kvällen då larmet gick hade Ulla Hillerström och Gunilla Landell varit på bio. Men i stället för att frågas ut om var de hade varit av den nyfikna damen som satt i växeln på elevhemmet, ropade hon: ”Kolla era postfack! Det går smittkoppor!”

?Smittkoppor? Omöjligt, det är ju utrotat i Sverige. Först var det ingen av studenterna som trodde på lapparna som beordrade dem att genast kontakta skolans rektor. Sedan kom Ulla Hillerström och Gunilla Landell att tänka på den svårt sjuka patient som låg på intagsavdelningen sedan flera dagar eftersom ingen visste vad de skulle göra med henne. Kvinnan var döende och hade så konstiga utslag på kroppen som förbryllade all personal. Var det leukemi? Sepsis? Klinikcheferna stod på rad på hennes tröskel för att lösa gåtan.

??Men larmet stämde. En 23-årig sjöman som flugit hem från Australien med många mellanlandningar hade tagit med sig de fruktade smittkopporna hem, en livsfarlig sjukdom som fallit i glömska. Eftersom han inte blev så sjuk vårdades han hemma av sjuksköterskor, men en av dem smittades och blev senare ett mysterium när hon lades in på Södersjukhuset. Själv skickades Lars Erik Ohlsson, som sjömannen heter, till ett konvalescenthem tillsammans med anhöriga till andra som hade smittats.?”

Jag fick ta emot en del beskyllningar om att det var mitt fel att deras släktingar insjuknat. Jag försökte att inte bry mig, men det var obehagligt”, berättade Lars Erik Ohlsson i en intervju ifjol. ??

Smittkoppor är den mest dödliga sjukdom som plågat mänskligheten och rädslan skapade en hetsjakt på de drabbade. I tv-dokumentären Året var 1963 berättar sjuksköterskan Maj-Britt Pettersson att hon och hennes kolleger blev utslängda från en restaurang när en av gästerna som kände igen dem ställde sig upp och ropade ”De jobbar med smittkoppor!”

?I de sex dagar som den smittade sjukskötersk­an på Södersjukhuset levde försökte läkarna febrilt ställa diagnos, men det var kollegerna på Danderyds sjukhus som vårdade hennes smittade kusin som löste gåtan. ?

— Då blev det kaos, säger sjuksköterskan Gunilla Landell när Vårdfokus träffar henne mer än 50 år senare.?

En jättestor apparat drogs i gång för att stoppa smittspridningen. Södersjukhuset bommade igen alla dörrar och ingen fick komma ut eller in, inte ens ambulanserna, och sjuksköterskorna på akuten fick sova över i patientsängarna, även de som hade småbarn hemma. Stockholms gator fylldes av vaccinationsbussar och i Gunilla Landells fotoalbum på vänner och familj från den tiden har alla ett litet plåster på armen efter att ha blivit stuckna. I stället för att fira sin examen i stadshuset, stängdes de 40 festsugna sjuk­sköterskestudenterna in på sitt elevhem.??

— Här! Här är det ju, Jägargatan 20. Vad spännande! säger Ulla Hillerström när hon för första gången sedan det dramatiska året 1963 går i kulvertarna som förbinder Södersjukhuset med hennes gamla elevhem. ?

Målningarna på väggarna är nya och de stora värmerören som fick kackerlackorna att frodas är borta. Annars är ”suckarnas gång” sig lik. Där i underjorden kunde man möta elever som gick hem storgråtande efter tuffa arbetspass med äldre sjuksköterskor som inte drog sig för att köra med de yngre. Värst var stränga Siri som först tvingade eleverna att till exempel klä julgranen på sjukhuset, och sedan kräva att de gjorde om allting eftersom det såg ”förfärligt ut”.

?Då var trösten att gå in i elevhemmets rökrum och avreagera sig tillsammans med klasskamrater som förstod. Rökrummet blev också en centralpunkt under de tre veckor som hela klassen satt instängd under kampen mot smittkopporna, en tid som de burit med sig hela livet. Ulla Hillerström rökte inte men gick dit ändå ”eftersom de verkade ha så roligt.” Och Gunilla Landell, som aldrig spelat kort tidigare, blev en fena på whist i kortspelsgänget.

?På examensdagen, en varm och vacker för­sommardag i maj då solen glittrade i Årstavikenutanför de stora fönstren, bjöd lärarna på middag som kompensation inne i skolans tjusiga salong. Fruktade fröken Björke gick runt och serverade när det plötsligt hördes ett ”ratsch!”. Den tunga underkjolen rasade ner på golvet och i några sekunder satt eleverna andlösa, tills Björke med en välriktad spark sköt bort kjolen över golvet och fortsatte servera, utan att röra en min.??

Ulla och Gunilla skrattar och minns, för trots det allvarliga läget var de aldrig rädda. Däremot fanns det andra perioder under deras yrkesliv då oron gnagde. Vårdpersonal står i frontlinjen när nya sjukdomar som hiv och sars upptäcks eller när gamla väcks till liv igen, som smittkopporna. Men till skillnad från riktiga soldater har de inga vapen att försvara sig med, utan ägnar sig åt att vårda andra även om det ibland innebär en risk för den egna hälsan. Än värre var det förr då det var viktigare att inte slösa med plasthandskarna än att skydda sig själv, och Gunilla Landell fick hepatit B när hon hade tagit ett blodprov på en missbrukare och sedan råkade sticka sig själv på nålen.?

Ulla Hillerström å sin sida minns hivskräcken då hon jobbade som distriktssköterska och sjukhusen ringde och sade att nu kommer det många hivpositiva.

?— De skulle behandlas i hemmet med blodprovstagningar och annat och då kände jag att oooh, det går inte. Tänk om jag slinter, som den klantskalle jag är, säger hon.

?Livrädd ringde hon till hygiensjuksköterskan som gav lugnande besked. Råkar man sticka sig, får man behandling med postexponeringsprofylax direkt.?

— Det var den trösten jag behövde. Där och då räckte det för mig, säger Ulla Hillerström.?

Numera är hygienreglerna mycket hårdare och medvetenheten större och Gunilla Landell, som blev Södersjukhuset trogen i 40 år, menar att det enda man kan göra är att skydda sig så gott det går. Man kan inte gå runt och hela tiden vara rädd.??

När eleverna äntligen släpptes ut från studentbostäderna på Jägargatan 20 efter flera veckor, hade Ulla Hillerström bara en tanke i huvudet: Hem! ?

Hur gick det då med examensfesten? Jodå, den blev av. Ett halvt decennium senare. Den 28 maj förra året fick de forna klasskompisarna äntligen besöka Stadshuset och fira med en lunch på restaurang Stadshuskällaren.?

— Det var jättekul! Som en revansch, säger Ulla Hillerström.

FAKTA: SMITTKOPPOR

Smittkoppor var en vanlig och dödlig virussjukdom som tidigare drabbade människor i hela världen. Den klassades som en allmänfarlig sjukdom och någon specifik behandling fanns inte. Smittkoppor var den första sjukdomen med en framgångsrik vaccinationskampanj och 1980 förklarade Världshälsoorganisationen, WHO, världen fri från smittkoppor.

Utbrottet 1963

  • Primärfallet i Stockholm 1963 var en svensk sjöman som sannolikt blev smittad under flygresan hem från Australien.
  • 27 personer insjuknade i Stockholm mellan den 6 april och 6 juli, varav 4 dog. Av dem var 2 personer ovaccinerade, övriga hade vaccinerat sig över 40 år tidigare.
  • I augusti samma år förklarades Stockholm smittfritt.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida