Snårigt med titlarna för studenter på sommarjobb

Omvårdnadsassistent, vårdbiträde eller omvårdnadsbiträde. I sommar blir det förbjudet att vikariera som undersköterska – om man inte har rätt kvalifikationer för yrkestiteln. Sjuksköterskestudenten Kirsten Aspenes vet fortfarande inte vad hon kommer att kallas på förlossningen vid Sunderby sjukhus.
Den 1 juli blir undersköterska en skyddad yrkestitel. Det innebär att man behöver ett bevis från Socialstyrelsen för att få arbeta som det. Kraven för att få ut ett intyg är att man genomgått en gymnasieutbildning – till exempel vårdlinje, omvårdnadslinje eller social servicelinje – med huvudinriktning inom vård och omsorg, eller en motsvarande vuxenutbildning. Godkända betyg i vård- och omsorgsämnen, samhällskunskap samt svenska eller svenska som andraspråk är ett måste. Legitimerade sjuksköterskor kan också ansöka om den skyddade yrkestiteln, men inte läkare.
Syftet är att tydliggöra vilken kompetens en undersköterska har, vilket ska bidra till ökad kvalitet och trygghet för patienter, brukare och anhöriga, enligt Socialstyrelsen.
Förändringen innebär en osäkerhet för sjuksköterskestudenter, som tidigare kunnat vikariera eller vara timanställda som just undersköterskor.
En av dem är Kirsten Aspenes, som går femte terminen på sjuksköterskeprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet. Efter termin tre började hon extrajobba som undersköterska på en hjärt- och lungavdelning vid Sunderby sjukhus. Nyligen bytte hon till förlossningen.
– Jag har en dröm om att bli barnmorska, säger hon.
Får inte kunna förväxlas
När Vårdfokus pratar med henne i början av maj har hon precis kontaktat sin chef för att fråga vilket som blir hennes nya titel.
– Men det verkar oklart än så länge.

Det är upp till arbetsgivaren och arbetstagaren att gemensamt bestämma vad ”outbildade” vikarier inom hälso- och sjukvården ska kallas. Omvårdnadsassistent, vårdbiträde och omvårdnadsbiträde är några exempel som figurerat i platsannonser. Det är inte tillåtet med något som kan förväxlas med skyddade yrkestitlar, till exempel ”sjuksköterskeassistent”.
Men Kirsten Aspenes tycker inte att benämningen spelar så stor roll. Det viktiga är att man har relevant kompetens för sina arbetsuppgifter. Och hon anser att förändringen är bra.
– Undersköterskor har ofta oförtjänt låg status. Både i äldreomsorgen och på vårdavdelning jobbar de närmast patienterna och har en nyckelroll i teamet. Jag hoppas att det här leder till höjd lön för hela yrkesgruppen.
I förra hemlandet Norge utbildade hon sig till socionom och arbetade inom psykiatrin. Ändå kände hon att det var lite orättvist att hon fick titeln undersköterska som student, helt utan praktisk erfarenhet av svensk sjukvård.
– En treårig gymnasieutbildning inom vård- och omsorg bör absolut värderas högre.
Riskerar lägre lön
Marlene Juhl, ordförande i Vårdförbundet student, säger att cirka en fjärdedel i hennes klass, däribland hon själv, har de kvalifikationer som krävs för att söka den skyddade yrkestiteln, och hon uppmanar alla som kan att göra det.

– De är särskilt viktigt för vikarier. Vi har sett exempel på arbetsgivare som försöker erbjuda lägre lön till omvårdnadsassistenter än till undersköterskor. I övrigt ser vi inte att förändringen påverkar våra medlemmar, den innebär inget hinder för studenter att jobba extra och arbetsuppgifterna är desamma.
Hon poängterar vikten av att ta ansvar för att inte vara anställd som undersköterska om man inte har rätt till det. Anställningskontraktet måste i sådana fall skrivas om senast 1 juli. Den som använder en skyddad yrkestitel obehörigt riskerar nämligen att bryta mot patientsäkerhetslagen, förklarar Vårdförbundets förbundsjurist Carita Fallström. Straffet är mellan 30 och 150 dagsböter, och själva beloppet bestäms då utifrån den enskildes ekonomiska situation.
– Men det är väldigt få fall som prövats i domstol. Jag känner bara till ett enda från 2015 och då var straffet 50 dagsböter á 180 kronor, det vill säga totalt 9 000 kronor, säger Carita Fallström.
Den gången rörde det en sjuksköterska som arbetade utan legitimation, något Vårdfokus rapporterat om.
Fakta om yrkestiteln undersköterska
- Undersköterskor kommer att få en skyddad yrkestitel, men däremot inte legitimation, som exempelvis sjuksköterskor och läkare har.
- Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter har varit på en andra remissrunda. Föreskrifterna väntas träda i kraft den 1 juli i år.
- Från och med då får endast två grupper använda titeln undersköterska i vård och omsorg. Det är dels de som sökt och fått ett bevis om skyddad yrkestitel från Socialstyrelsen och dels de som var tillsvidareanställda med titeln undersköterska den 1 juli 2023. De senare får använda titeln utan bevis i tio år.
- För att få bevis om yrkestiteln undersköterska krävs att den sökande har en utbildning med inriktning mot vård och omsorg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning. Det ställs krav på ett visst antal godkända gymnasiepoäng. Det kommer också finnas övergångsregler som gäller äldre utbildningar, en kombination av utbildningar och arbetslivserfarenhet som komplement.