Specialområde – roligare jobb och nöjdare patienter

Under de senaste åren har sjuksköterskor profilerat sig inom olika områden. Vi är två sjuksköterskor som arbetar inom gastroenterologi och vi kallas för IBD-sjuksköterskor. Det svenska ordet är mag-tarmsjuksköterska.

Tillgänglighet och kontinuitet är viktigt för våra patienter eftersom de ofta behöver hjälp snabbt, till exempel vid skov i sjukdomen. De kan då ringa till mag-tarmmottagningen för ett snabbt omhändertagande. Vi har möjlighet att erbjuda patienten tid inom ett par dagar på endoskopienheten, mottagningen eller inläggning på avdelningen om det behövs. Vid ett svårt skov kan patienten få tid för undersökning samma dag.

Vid behov av inläggning ringer vi till avdelningen och informerar att det kommer en patient. Patienten går sedan direkt dit och behöver inte gå via akuten. Kvällar och helger måste de däremot gå via akuten för inskrivning, men får sedan ta sig direkt till avdelningen.

Förutom telefonrådgivning har vi egen sjuksköterskemottagning.

Mag-tarmmottagningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping startade i nuvarande form i september 1999 och tar emot och behandlar cirka 450 patienter med ulcerös colit och cirka 250 patienter med Crohns sjukdom (siffrorna är tagna ur aktuella patientregister). Dessutom tillkommer ytterligare ett antal patientgrupper med andra diagnoser, som exempelvis autoimmun leversjukdom och celiaki.

En integrerad vårdavdelning med sex vårdplatser för medicinsk gastroenterologi har sedan 1992 funnits på kirurgklinikens mag-tarmenhet. Fördelarna med detta är många. Patienterna behöver till exempel inte byta avdelning om det blir nödvändigt med operation. De vårdas av samma personal oavsett behandling och de har möjlighet att få information av kirurgläkare och stomiterapeut i tidigt skede om operation blir aktuell. Dessutom innebär en integrerad avdelning möjlighet till informella och snabba kontakter mellan medicinska och kirurgiska gastroenterologer. En gång per vecka är det gemensam avdelningsdiskussion och patologrond. Även endoskopiverksamheten sker i gemensamma lokaler.

I mag-tarmteamet ingår sjuksköterskor, medicinska och kirurgiska gastroenterologer samt en undersköterska. Vi är två sjuksköterskor som delar en tjänst på mag-tarmmottagningen. Den ena delen är en kombinationstjänst mellan medicinkliniken och kirurgkliniken, vilket innebär att tiden delas mellan mottagning och avdelning. Utformningen är gjord med tanke på att patienterna ska få en bättre kontinuitet genom att de träffar samma sjuksköterska såväl polikliniskt som när de ligger inne på avdelningen. Sjuksköterskan fungerar därmed också som en länk mellan klinikerna vilket är bra för samarbetet.

Att arbeta som IBD-sjuksköterska är stimulerande och roligt. Vi har telefonrådgivning måndag–fredag mellan klockan 8.00 och 12.00. Det kan innebära allt från att ge information till att boka akuttider på mottagningen eller endoskopienheten. När patienter ringer till mottagningen på grund av skov, rådgör vi med ansvarig läkare och meddelar därefter patienten vad han eller hon ska göra och vilken behandlingsåtgärd som ska vidtas. Patienten kan på så sätt påbörja behandling redan samma dag. Vi har till exempel delegering på att initiera lokalbehandling vid distal colit.

När det gäller patienter med immunosuppressiv behandling ansvarar vi för uppföljning av blodprover, brevsvar till patienterna, journaldiktat samt dostitrering. Avvikande provsvar åtgärdas i samråd med ansvarig läkare. Ett databaserat register har tagits fram på kliniken för detta ändamål. För närvarande har cirka 125 patienter immunosuppressiv behandling.

På sjuksköterskemottagningen tar vi emot patienter för informations- och kontrollbesök efter insättning av immunosuppression. Många patienter har behov av intravenös järnbehandling och de kommer till mottagningen två till tre gånger per vecka för järninfusioner. På sjuksköterskemottagningen görs även tunntarmskapselbiopsier, vilket innebär att en bit slemhinna tas från tunntarmen för att fastställa celiakidiagnos. Det förekommer dock bara cirka sex till åtta gånger per år eftersom diagnos numera oftast ställs med hjälp av gastroskopi. Skötsel av port-a-cath samt blodprovstagning är vanligt förekommande.

Utöver telefonrådgivning och egen sjuksköterskemottagning planerar vi inläggningar på vårdavdelningen. IBD-sjuksköterskan är kontaktperson och samordnare för de som är involverade i vården av patienterna. Dessutom medverkar vi i aktuella studier, till exempel läkemedelsstudier, och deltar i kvalitets- och utvecklingsarbeten.

Under hösten 2001 har vi i samarbete med rmt (Riksförbundet för mag- och tarmsjuka) startat IBD-skola med syfte att öka patienternas kunskaper om sin sjukdom. Tolv patienter deltog och även anhöriga var inbjudna. Gruppen har träffats fyra gånger under hösten, två timmar per tillfälle. IBD-skolan har haft föreläsningar i sjukdomslära, kost, tandvård, kirurgisk behandling, stomivård, patientupplevelser samt information av kurator och RMT.

Vi har utvärderat en del av vår mottagningsverksamhet. Under 2000 hade ibd-sjuksköterskan cirka 900 patientbesök. Vi gjorde cirka 1000 journalanteckningar om åtgärder som ordinerats per telefon samt brevsvar till patienter med
immunosuppressiv behandling.

Hösten 2000 gjordes en utvärdering av mottagningens telefonrådgivning med en enkät. Frågorna gällde tillgänglighet och vilken betydelse IBD-sjuksköterskan har för patienterna. 63 patienter besvarade enkäten och resultatet visade att IBD-sjuksköterskan har stor betydelse för patienterna genom att vara lättillgänglig och genom den specialistkompetens hon har. Patienterna upplever att de får ett snabbare omhändertagande och det innebär ökad trygghet för dem.

En utvärdering av IBD-skolan visade att patienterna tycker att de har fått ökad kunskap om sin sjukdom.

En engelsk studie från 2000 har visat att IBD-sjuksköterskan är en kostnadseffektiv medarbetare i teamet runt patienten. De telefonsamtal som sjuksköterskan får kan hon oftast åtgärda själv och i de fall kontakt med läkare behöver tas får patienten ett snabbt omhändertagande tack vare den ökade tillgängligheten (1). Tidigare studier, där effekten av olika specialistsjuksköterskor har utvärderats, uppvisar liknande resultat ( 2,3,4).

Majoriteten av våra patienter är unga människor som arbetar eller studerar och de efterfrågar ännu större tillgänglighet än den vi har i dag. Inom en treårsperiod hoppas vi därför på att få utökade resurser och bättre lokaler så att utvecklingen av mottagningen kan fortsätta. Vi vill göra fler undersökningar polikliniskt, som till exempel leverbiopsier, nutritionsbehandling samt starta dagvård för IBD-patienter.

Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer förmodligen IBD-sjuksköterskan att göra årskontroller på patienter med Chrons sjukdom och ulcerös colit. Det skulle innebära att köerna till läkarna minskar och de patienter som har skov eller behöver extra resurser får ett snabbare och bättre omhändertagande.

I november förra året var vi inbjudna till det första nordiska mötet för IBD-sjuksköterskor. Syftet med mötet var att synliggöra IBD-sjuksköterskan och att hitta former för ett samarbete som kan stärka yrkesrollen. Mötesdeltagarna kom fram till några viktiga punkter:

* Att skapa ett nätverk för IBD-sjuksköterskor.
* Att få möjlighet till deltagande i möten både nationellt och internationellt.
* Att starta en intresseförening där vi bland annat kan förmedla nyheter och rådgöra med varandra.
* Att verka för att utbildningsbehov tillgodoses. I dag finns det ingen IBD-utbildning i Norge, Danmark eller på Island.

Vid frågor om vår verksamhet eller om det finns intresse av att vara med i det nystartade nordiska nätverket är ni välkomna att kontakta oss:
anette.persson@ltjkpg.se
monica.wahlin@ltjkpg.se
Mag-tarmmottagningen medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, 551 85 Jönköping telefon 036-321995

Referenser:
1. Nightingale A, Middleton W, Middleton S, Hunter J. Evaluation of the effectiveness of a specialist nurse in the management of inflammatory bowel disease. European Journal of Gastroenterology & Hepatology 2000 sep;12(9):967–73.
2. Read AM, Mayberry JF. Doctor or nurse? The patients’choice. Postgraduate Medical Journal 2000 april;76(894):212–4.
3. Waller L, Ehnberg S, Welin L. Diabetessköterskan
– en resurs som sannolikt sparar vårddagar. Läkartidningen 1992;89(23):2104–5.
4. Taylor FC, Gray A, Cohen H, Gaminara L, Ramsay M,
Miller D. Costs and effectiviness of a nurse specialist anticoagulant service. Journal of Clinical Pathology 1997 oct; 50(10):823–8.
5. Corona/Tika läkemedel. Redaktör Gunnar Järnerot. Inflammatoriska tarmsjukdomar. Berlings, Arlöv, 1994 Kap 1 A I Mendeloff sid 19 och 23.
6. Andersson P, Olaison G, Bodemar G et al.
Low symptomatic load in Crohns Disease with surgery and medicine as complementary treatments. Scandinavian Journal of Gastroenterology 1998 april;33(4):423–429.