Ställ frågor om sexövergrepp

Kvinnor med sexuella trauman kan få god hjälp av självhjälpsgrupper. Men vårdpersonal måste våga fråga — och lyssna.

Som kurator och psykoterapeut på Alla kvinnors hus och Center för traumatisk stress i Karlstad har GullBritt Rahm mött många kvinnor som har varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen.?

– Det är ett globalt folkhälsoproblem. Flickor löper högre risk för att råka ut för sexuella övergrepp än att få diabetes, säger hon.??

Ändå är vårdens kunskap om övergrepp i barndomen som tänkbar orsak till psykiska besvär begränsad, tycker hon. Många kvinnor får i stället diagnoser som bipolär eller adhd och medicineras därefter.?

– Eftersom flera internationella studier pekar på att hälften av alla kvinnliga psykiatriska patienter har varit utsatta för övergrepp, borde frågan ställas rutinmässigt vid diagnostisering, säger GullBritt Rahm.??

Här har sjuksköterskorna en nyckelroll eftersom de ofta har regelbunden kontakt med patienterna.?

– Genom att ställa frågor om sexuella övergrepp kan de göra stor skillnad.?Många av de kvinnor som deltog i hennes undersökning har försökt att berätta, men inte blivit lyssnade på.?

– Det är viktigt att vi inom vården vågar fråga och orkar lyssna. Ofta räcker det till en början med att stanna kvar, lyssna och kanske ge enkla reflexioner: »Det är klart att du blev ledsen, förvirrad eller rädd.« Deras största rädsla är att inte bli trodda.??

Nyligen disputerade GullBritt Rahm med en avhandling vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Avhandlingens syfte är att öka kunskapen om kvinnor som har varit utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten och nu sökt sig till självhjälpsgrupper. Faktorer som hälsa, personliga resurser, relationer och omständigheter kring övergreppen undersöktes, samt kvinnornas upplevelser av att delta i självhjälpsgrupp. Det vanligaste skälet för att delta var att vilja tala med andra kvinnor med liknande erfarenheter.?

– Många kvinnor som hade varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen hörde av sig till Alla kvinnors hus och efterfrågade någon form av gruppsamtal. Även de som redan hade fungerande vårdkontakter ville ha den typen av verksamhet. Därför startade vi den första gruppen 1997 och jag påbörjade forskningen ungefär samtidigt, säger GullBritt Rahm.??

Självhjälpsgrupper är en arbetsform där deltagarna själva har ansvaret för processen. Grupperna har en fast struktur där deltagarna tillsammans bestämmer tema för varje träff och ansvarar för att alla får lika mycket tid. I den uppföljande studien beskrev kvinnorna gruppen som en trygg bas som gav en känsla av sammanhang och ofta minskade ångestsymtomen.?

GullBritt Rahm understryker att självhjälpsgrupper är ett bra komplement. ?

– Man bör inte dra inpå annan verksamhet och ersätta den med enbart ledarlösa självhjälpsgrupper. Då blir kvinnorna återigen övergivna, säger hon.

LÄSTIPS

• Cullberg Weston, M. Från skam till självrespekt. Natur & Kultur 2008.
• Murakami, H. Sputnik älskling. Norstedts 2008.
• Rahm, GB. Ut ur ensamheten. Hälsa och liv för kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen och nu deltar i självhjälpsgrupp. Doktorsavhandling Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg 2009.