Ständig jour i väglöst land

Erland Worning var sjuksköterska på dialysavdelningen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg men tröttnade på storstadsliv och industrivård. Nu är han ensam sjukvårdsansvarig för de 350 invånarna i den avlägsna byn Niaqornaarsuk på Grönland.

Det är lördagseftermiddag och Erland Worning får plåstra om skrapsår på två tonårspojkar som voltat med snöskoter. Ingen fara på taket men om det funnits ett övernattningsrum på mottagningen i Niaqornaarsuk hade pojken med misstänkt hjärnskakning fått sova över där för observation. Nu tog pojkens föräldrar över ansvaret men ibland får Erland upplåta gästrummet i sitt eget hus för patienter som behöver observeras över natten. Där får också allmänläkare och specialister som kommer för att undersöka patienter övernatta.

Om olyckan hade krävt läkarinsatser hade han rekvirerat
en helikopter som i första hand tagit patienten till sjukhuset i Aasiaat, en av Grönlands större städer, tjugo kilometer bort fågelvägen, betydligt längre sjövägen både på vatten med båt eller över isen med hundsläde eller snöskoter. Landvägen är det sju mil med skoter men skoter är inget för sjuktransporter, däremot är den praktisk vid hembesök i byn.

? Det händer att jag är tvungen att göra kvalificerade insatser här som gränsar till läkaruppgifter, säger Erland.

Lönen är 35 000 kronor i månaden, men han har ständig jour. Tjänstebostaden är ett välutrustat gult trähus på tre rum och kök med mulltoa och oljeeldning.

Utsikten över det nakna vilda väglösa bergslandskapet på den glest bebyggda kustremsan mellan inlandsisen och Nordatlanten är oändliga horisonter av hav och berg.

? Vårvintern, när ljuset kommer tillbaka, är den vackraste tiden här. Solen har olika starka färger som förändras från minut till minut, speciellt vid uppgång och nedgång. Mot de bländvita fjällen är det en obeskrivlig syn. Den måste ses.

Erland var sjukskötare, han är noggrann med att inte kallas sjuksköterska, på dialysavdelningen på Sahlgrenska i Göteborg men hade tröttnat på storstadsliv och sjukvård i industriell skala. Grönland hade han ingen tanke på då, men han är en naturmänniska och sökte sig till sjukhuset i nordnorska Tromsö.

En dansk sjuksköterska i Tromsö berättade om sitt tidigare jobb på Grönland och om möjligheterna att arbeta i den självstyrande arktiska del av Danmark och Norden, som rent geografiskt ligger i Nordamerika, fyra timmar västerut.

Få svenskar på Grönland
? Under mina sju år här har jag stött på några svenska läkare men ingen annan sjukskötare eller sjuksköterska, däremot finns det en svensk som jobbar på laboratoriet vid sjukhuset i  Qasigiannguit, inte så långt härifrån.

Erland Worning inledde sin grönländska karriär på det stora välutrustade sjukhuset Dronning Ingrids Hospital i Grönlands huvudstad  Nuuk, längre söderut på västkusten. Efter ungefär ett år flyttade han till det nybyggda sjukhuset i Upernavik, norr om Diskobukten, där han snabbt avancerade till avdelningssjuksköterska.

Men när distriktsskötersketjänsten i Niaqornaarsuk i södra Diskobukten dök upp tvekade han inte. Det var det jobb han helst ville ha.

Alla grönländare läser danska i skolan men behärskar i praktiken ofta bara grönländska. Svenska är obegripligt för de flesta.

? Min skandinaviska fungerar ibland men på mottagningen och vid hembesök har jag alltid med mig en grönländsk tolk så att inga missförstånd ska uppstå.

På Grönland är alla inrikesresor dyra och tar lång tid så man är där man är. Niaqornaarsuk är dessutom en plats långt ute i periferin, med bara två helikopterturer per vecka tur och retur till Aasiaat. Kulturlivet  i Niaqornaarsuk består av kyrkan och  danserna i församlingshuset på fredagarna.

Prövat på grönlandspolka
? Kyrkan går jag nästan aldrig till men ibland på dans så jag har prövat att dansa grönlandspolka? Det brukar vara disko och levande musik, en kille från byn spelar gitarr och sjunger. Annars läser jag mycket och vistas mycket utomhus i naturen. Jag kan inte lämna byn mer än högst en timme, men här är allt natur, jag behöver inte ge mig av långt bort.

Nu söker Erland med ljus och lykta på Grönland, i Danmark och i sin tidigare hemstad Örebro efter en undersköterska, man eller kvinna, som vill jobba tillsammans med honom i Niaqornaarsuk.

? Hoppas att det lyckas! Jag har ständig jour. Folk kommer till mig dygnet runt med skiftande sjukdomar och skavanker. Det kan bli för krävande ibland. Det går inte för mig att resa härifrån, säger han.

? Men det betyder inte att jag känner mig som en fånge. Att arbeta här är lika spännande varje dag, jag slutar aldrig att bli överraskad av hur grönländarna tänker.

? Kvinnan har till exempel en underordnad roll i nästan alla familjer. Kvinnomisshandel är mycket vanligt och barn utsätts ofta för sexuella övergrepp, som är svåra att utreda.

? En stor skillnad mot svensk sjukvård är att här finns ingen reumatism och hjärt-kärlsjukdomar är ovanliga. Jag personligen har bara sett en enda hjärtinfarkt här på Grönland och det var en politiker som levt danskt.

Det är den rikliga förekomsten av Omega 3-fett i den grönländska baskosten som tycks skydda leder och kärl, men att kosten verkligen skyddar mot hjärt-kärlbesvär är medicinskt omstritt.

I länder som Danmark och Sverige är medellivslängden för både män och kvinnor runt 80 år. Grönländare har mycket kortare liv, män blir knappt 63 år och kvinnor 68 år. Bland männen dör 25 procent en ickenaturlig död i olyckor, mord och självmord, det sänker medellivslängden kraftigt men förklarar inte att också kvinnor har jämförelsevis kort livslängd.

Usla bostäder
? Att vara distriktssköterska här innebär mest  äldre- och barnavård inklusive mödravård  För övrigt är det, precis som i Sverige, många som söker för diffusa symtom som ont i magen, huvudvärk, svårt att sova, diarré eller trög mage. I de flesta fall hittar man orsaken i deras sociala situation.

? Många ute i byarna har dålig hälsa på grund av usla bostäder. Mat finns alltid, folk fiskar och jagar och lever på det. Den vanligaste vardagsmaten här är sälsoppa, på grönländska »suaussat«, där sälköttet som smakar både kött och fisk, innehåller gott om vitaminer. Sälköttet kokas tillsammans med morötter, palsternacka eller selleri, lök och potatis. Jag har smakat några gånger men jag tycker inte om sälsmaken, säger Erland.

Med en stenhård alkoholpolitik på Grönland har medelkonsumtionen av alkohol sjunkit från skyhöga 22 liter per vuxen och år 1987 till 9,3 liter 2001, lägre än den danska genomsnittskonsumtionen på 9,5 liter och den svenska på 10 liter.

? Det finns förstås några alkoholister här men i Niaqornaarsuk har vi inget stort alkoholmissbruk.

Som överallt på Grönland är det främst fisket folk lever av i Niaqornaarsuk. Nuka, som är ett avknoppat företag från statliga fiskekoncernen Royal Greenland och som förädlar fisk, har dessutom en liten fabrik i byn, där de flesta anställda är män.
Sverige igen

Erland Worning har hunnit bli 57 år och funderar på att växla spår igen. Kanske åker han hem till Sverige om något år. Har svensk sjukvård något att lära av dina erfarenheter från Grönland?

? Jag bor nära alla och känner de flesta ganska väl. Vad jag lärt är att det sociala livet har en mycket större betydelse vid sjukdomar än vad jag tidigare trott och att mer tid måste ges varje enskild individ. Oavsett om patienterna söker öppenvård eller är inlagda på sjukhus ? om jag ger mer tid kommer de inte igen med samma sak så ofta. Om det är något att komma hem till Sverige med kan väl diskuteras, säger han med något lätt roat i rösten.