Covid-19

Stark oro för hur vårdpersonalen mår

Stark oro för hur vårdpersonalen mår
Fler insatser krävs för att förhindra traumatiska stressreaktioner hos de som arbetat i covidvården, enligt Vetenskapsakademiens rapport. Foto: Getty images.

Under pandemin har de som arbetar i vården utsatts för en hög nivå av påfrestande händelser med stress och psykisk ohälsa som följd. Nu brådskar det med åtgärder om sjukskrivningar och uppsägningar ska kunna förebyggas, enligt en ny rapport från Kungliga Vetenskapsakademien.

‒ Få grupper har påverkats lika mycket av pandemin som de som jobbar i frontlinjen och håller igång hälso- och sjukvårdssystemet. Långvarig stress tär och personalens motståndskraft har försvagats under den här tiden, säger Emily Holmes, professor i psykologi och ledamot av Vetenskapsakademien, som varit med och skrivit rapporten.

En brittisk studie har visat att bland intensivvårdspersonal som arbetat med covidpatienter uppvisade 45 procent psykisk ohälsa. Det handlar framför allt om PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) men även depression, ångest och självmordstankar. Nivåerna för PTSD var fem gånger högre jämfört med studier gjorda innan pandemin. Det är till och med högre än studier som gjorts på soldater som varit i krigssituationer. Sjuksköterskor var särskilt hårt drabbade.

‒ Det här måste vi ta på allvar. Studien är tillämpbar även på svenska förhållanden. Det finns ingen anledning att tro att iva-personal i England skulle vara annorlunda än i Sverige, säger Emily Holmes.

Långvariga påfrestningar

Hon förklarar att även om vårdpersonal är utbildad och tränad för att klara svåra situationer och är bra på det, så handlar det om dos-respons när det gäller reaktioner på trauman. Hur svåra de traumatiska stressreaktionerna blir beror på hur starka och långvariga påfrestningarna är. I normala fall är man kanske med om enstaka svåra händelser, ibland flera under en period. Men att i mer än ett år, om och om igen, vara utsatt för stressfyllda och svåra händelser på jobbet, utan chans att få vila upp sig, innebär stor risk för psykisk ohälsa.

Emily Holmes är professor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.
Emily Holmes är professor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

I rapporten understryker Vetenskapsakademien allvaret i situationen och skriver att långa arbetsdagar under svåra och ihållande omständigheter är välkända riskfaktorer för bland annat sjukskrivning.

‒ Den som är mitt uppe i pandemin kanske bara jobbar på, men reaktionen kan komma efteråt. Det finns en uppenbar risk att vi får en situation där vårdpersonal blir sjuk eller lämnar sina jobb, säger Emily Holmes.

Behövs nationell strategi

Vetenskapsakademien pekar på att det krävs flera nödvändiga åtgärder, både på organisatorisk och individuell nivå.

Organisatoriskt behöver man se över schemaläggning, tillräcklig bemanning, tid för återhämtning, arbetsplatskultur, ledarskap, arbetstider, utbildning och förebyggande arbete. På individnivå handlar det till exempel om fler insatser för psykologiskt stöd genom rehabiliterings- och återhämtningsprogram samt bättre möjligheter till återhämtning.

Vetenskapsakademien föreslår i sin rapport att en nationell strategi lanseras för att skydda vårdpersonalens psykiska hälsa.

‒ Det är nu vi måste agera och planera för vad vi ska göra framöver. Hur hanterar vi nästa våg i den här pandemin eller en ny kris? Det måste finnas en flerårig plan som utformas tillsammans med dem som finns i frontlinjen, med olika organisationer och forskarsamhället, säger Emily Holmes.

Förtjänar respekt

Hon hoppas att rapporten ska bidra till diskussionen om vilka lärdomar som kan dras av pandemin och vilka förbättringar som behövs.

‒ De som arbetar i vården har gjort en fantastisk insats för samhället och förtjänar respekt, uppskattning och omtanke. Att vi förstår vad de har gjort och värderar det. Vi kan dessutom alla hjälpa till och förbättra vårdpersonalens situation genom att få ner smittspridningen genom eget ansvar, säkert beteende, vaccinering.

Emily Holmes pekar också på att forskning om hur vårdpersonalen påverkats av pandemin är viktig – inte bara för kartläggning utan också för att hitta och utvärdera metoder för att förbättra situationen.

Ny rapport från Vetenskapsakademien

Den nya rapporten från Kungliga Vetenskapsakademiens expertgrupp för covid-19 handlar om beteenden och psykisk hälsa. Förutom risken för psykisk ohälsa hos personalen tar den också upp beteendeförändringar hos allmänheten och hur man kan öka acceptansen för vaccinationer. Läs hela rapporten här.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida