Stärkt rätt till dygnsvila – nu måste scheman göras om

Nu skärps kollektivavtalet för anställda i vård och omsorg. Direkt efter varje arbetspass ska vila vara inplanerad. Undantag ska verkligen vara undantag. Bakgrunden är en enskild vårdanställds anmälan till EU-kommissionen.

Efter tio veckors förhandlingar mellan fackförbunden Vårdförbundet och Kommunal och arbetsgivarorganisationerna Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Sobona, står det i dag klart att reglerna i det centrala kollektivavtalets allmänna bestämmelser, AB, skärps.

Från oktober 2023, då reglerna införs, har alla medarbetare i vården och övriga verksamheter i regioner och kommuner rätt till 11 timmars sammanhängande dygnsvila, varje dygn.

– Så är det långt ifrån alltid i dag. Därför är de nya reglerna en seger, som kommer innebära stora förändringar. Det kommer inte att gå att stapla en massa arbetspass och övertid på en och samma person, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.

Bakgrunden är att Sverige fått kritik från EU för att inte följa arbetstidsdirektivet, som kräver 11 timmars dygnsvila. Det började med att en svensk vårdanställd anmälde sin arbetsgivare till EU-kommissionen för att ha brutit mot direktivet. Efter dialog med de svenska facken, kom krav på skärpning från Bryssel.

Svårigheterna i förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare har varit att hitta lösningar för så många skilda verksamheter i alla landsändar. Det nya avtalet gäller för samtliga verksamheter inom kommuner och regioner och berör därmed exempelvis hälso- och sjukvård, ambulansen, kommunal vård, hemtjänst och personliga assistenter.  

Nu behöver schemaläggning ses över i hela landet, och anpassas för att kunna garantera 11 timmars sammanhängande vila per dygn. Arbetspassen och vilan ska alterneras. Vårdpersonal ska också kunna se tiden för både arbete och vila i schemat, vilket gör att det ska bli tydligt när vilan inskränks.

Vårdförbundet har de senaste åren sett hur personalen pressats hårt, och möjligheten till vila inte kunnat garanteras.

– Medlemmarna arbetar långa arbetspass, mycket övertid, mycket jourtid och vi ser hur sjuktalen ökar. Nu ska vi återgå till de skyddsregelverk som finns. Tidigare har undantagen blivit regel, säger Sineva Ribeiro.

Även enligt de nya reglerna måste det finnas möjligheter att göra undantag, eftersom bemanningen ofta berör människors hälsa och liv.

– Det gäller ju samhällskritisk verksamhet, vare sig det gäller ambulansen, eller hemtjänstens möjlighet att leverera mat till äldre. Men vi har sett till att det finns staket runt undantagen nu. All tid som inskränker rätten till 11 timmars dygnsvila ska kompenseras vid nästa dygnsvila, så jobbar du över fyra timmar blir nästa dygnsvila fyra timmar längre, säger Annelie Söderberg, Vårdförbundets förhandlingschef.

Vårdförbundet menar att de fick hjälp av EU-kommissionen att få igenom regler som varit uppe för förhandling i flera avtalsrörelser tidigare, men som de inte lyckats få in i de centrala avtalen.

– Vi har försökt begränsa arbetstiden under ganska lång tid. Vi har lyckats med kortare nattarbetstid, men inte med övertid och jourtid. Nu blev det en helt annan press att införa reglerna. Samtidigt har vi nu lyckats med den svenska modellen och haft förhandling mellan parterna, säger Sineva Ribeiro.

Måste förhandla om undantag

Det innebär också att facken kommer att fortsätta ha insyn och kunna påverka både på lokal och central nivå. Samtidigt blir det inte längre möjligt att träffa lokala avtal som rör dygnsvilobestämmelser. Det beror på att parterna centralt ska kunna försäkra sig om att bestämmelserna om dygnsvila inte inskränks. Om arbetsgivarna inte får ihop scheman med tillräcklig dygnsvila på grund av brist på vårdpersonal blir de skyldiga att förhandla med facket lokalt.

Dessutom införs ett arbetstidsråd dit lokala parter kan vända sig för att få hjälp att tillämpa de nya reglerna, och där de centrala parterna kan uttala sig. Det införs också en arbetstidsnämnd, där lokala parter kan föra tvister som kan gå hela vägen till Arbetsdomstolen, AD.

– Det stora jobbet under förhandlingarna har varit att skydda medarbetaren när undantag behöver göras. Det ska ske en intresseavvägning mellan individens rätt till dygnsvila och verksamhetens behov av att säkra bemanningen. Det finns nu ett starkt regelverk som ska skydda individen. Det här handlar mycket om att arbetsgivarna kommer att behöva bemanna upp, säger Annelie Söderberg.

Den schemalagda dygnsvilan kommer i undantagsfall kunna förkortas till som lägst nio timmar, om det finns särskilda skäl.