Startskottet för nästa stämma
1999 års Hälso- och sjukvårdsstämma kommer i högre grad än tidigare att präglas av vetenskapliga forskningsresultat.
För att garantera att den forskning som presenteras håller hög klass tar seminarierådet den här gången hjälp av Vårdförbundets yrkesorganisationers vetenskapliga råd.
– Genom åren har det presenterats en del undersökningar på stämman som inte varit ordentligt metodologiskt underbyggda. Det ska vi försöka undvika i år, säger seminarierådets ordförande Anna-Karin Dykes. Hon är universitetslektor vid Centrum för vårdvetenskap i Lund och själv ledamot i Barnmorskeförbundets vetenskapliga råd.
En av seminarierådets viktigaste uppgifter är att granska och gallra bland de abstracts (korta sammanfattningar av vad föredragshållarna vill presentera) som kommer in till rådet. Alla i seminarierådet är dock inte vetenskapligt skolade. Dessutom har det tiotal medlemmar som ingår i rådet svårt att ensamma hinna med allt material som väntas komma in.
Slunkit igenom nålsögat
Tidigare år har Vårdförbundets riksföreningar hjälpt till med bedömningen. Om någon förening tyckt att en viss föreläsning varit av speciellt intresse för just dess medlemmar har den slunkit igenom nålsögat trots att den bedömts som mindre bra ur vetenskaplig synpunkt.
– Riksföreningarna kommer även i år att hjälpa till med att få fram bra teman och intressanta föreläsare. Men det är viktigt att det som sägs på stämman och som presenteras som forskning verkligen håller måttet.
– Visserligen utbildas sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker i dag till att tänka kritiskt och ifrågasätta. Men långt ifrån alla är där ännu, säger Anna-
Karin Dykes.
SSF (Svensk sjuksköterskeförening), Barnmorskeförbundet och IBLs (Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap) vetenskapliga råd har därför lovat att inför 1999 års stämma hjälpa till att granska den vetenskapliga kvaliteten på föredragshållarnas abstracts.
Även om de som sitter med i de vetenskapliga råden är experter på att bedöma abstracts lär de till hösten få fullt upp att göra. Till 1997 års Hälso- och sjukvårdsstämma kom det in drygt 500 abstracts, inklusive förslag till posters. Av dessa godkändes cirka 300.
Accelererad forskning
Med tanke på hur forskningen bland sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker på senare år accelererat i ett allt snabbare tempo lär antalet abstracts denna gång knappast bli färre. Speciellt som seminarierådet i år vinnlagt sig extra mycket om att försöka få studenterna runt om i landet att skicka in abstracts på sina vetenskapliga uppsatser.
– På stämman för sex år sedan handlade det mycket lite om forskning. Det lilla som fanns var i princip hänvisat till ett hörn bakom några skärmar i utställningslokalen. 1997 års stämma präglades i hög grad av forskning. Målet är att de vetenskapliga rönen ska dominera, säger Anna-Karin Dykes och påminner om att huvudtemat 1999 blir detsamma som vid förra stämman; Kunskap för Livet.
Hittills har somliga forskare avstått från att skicka in abstracts på sina arbeten trots att de mycket väl hade passat in på Hälso- och sjukvårdsstämman. De har helt enkelt inte betraktat den som en tillräckligt seriös forskningsstämma. Intresset från andra professioner, exempelvis läkarna, har av samma anledning varit tämligen svalt.
– Eftersom det som presenteras på stämman ytterst handlar om att ge patienterna bättre vård är det naturligtvis önskvärt att få de andra professionerna intresserade. Det tror jag bara vi kan få genom att presentera ännu mer bra forskning.
Men allt kommer inte att handla om forskningsresultat. Precis som vid tidigare stämmor kommer det också att presenteras en hel del utvecklingsarbeten.
Så blir det naturligtvis gott om tillfällen till diskussioner. Inte minst om hur den forskning som bedrivs tas emot och används i det kliniska arbetet.