Covid-19

Stigande dödlighet under andra vågen förbryllar

Stigande dödlighet under andra vågen förbryllar
Studien omfattar samtliga patienter med covid-19 som vårdats på sjukhus under 2020 i Sverige. Foto: Getty Images

Dödligheten i covid hos sjukhuspatienter sjönk under pandemins första våg. Men trots bättre kunskap hos vårdpersonalen om hur man skulle behandla sjukdomen steg den återigen under andra vågen. Varför är oklart - men huvudteorin är att vården inte klarade trycket.

Det är forskare vid Karolinska institutet och Linköpings universitet som i samarbete med Socialstyrelsen har kartlagt dödligheten över 60 dagar från sjukhusinläggning bland de 32 452 patienter som vårdades för covid på sjukhus i Sverige under mars-december förra året. Syftet var att undersöka om dödligheten fortsatte att minska även under pandemins andra våg.

Så var inte fallet. Efter en nedgång i andelen dödsfall under första vågen vände trenden när andra vågen tog fart, och gick uppåt igen. I mars hade dödligheten legat på 24,7 procent bland patienterna för att därefter gå ner till 10,4 procent i juli-september. Men i december, som också var den månad med högst beläggning under hela förra året, uppmättes en dödlighet på 19,9 procent.

Den gängse bilden under hösten var också att vården hade lärt sig mycket mer om behandling av sjukdomen, vilket också bekräftades i en rapport från Socialstyrelsen i höstas. Så varför ökade då dödligheten igen? Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen och en av författarna till den nya studien säger att det ena inte behöver motsäga det andra.

Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen och en av författarna till studien.

– Att dödligheten minskade fram till oktober månad berodde ju förmodligen på att man lärt sig hantera sjukdomen med olika verktyg som blodproppsförebyggande medel, kortison, bättre omvårdnad och andningsvård. Det hade inte varit helt oväntat att se att den trenden hade fortsatt, säger han.

Men, påpekar han, under månaderna därefter, alltså oktober-december när dödligheten åter började stiga, förekom inga stora behandlingsgenombrott.

– Det handlar snarare om att det kommer in en faktor som drar åt andra hållet, säger Thomas Lindén.

Vilken faktor det var har forskarna haft olika möjliga teorier kring. En är om viruset förändrats, men perioden som kartlagts inträffade innan de nu så omskrivna virusvarianterna blev vanliga i Sverige. En annan är selekteringen av patienter – att gruppen som lades in på sjukhus hade förändrats sett till samsjuklighet och högre ålder jämfört med första vågen. Men även när man statistiskt korrigerade för detta fanns en högre dödlighet.

Kvar är faktorn högre belastning på vården – till exempel kan mer transporter av patienter, extra dagar på andra vårdavdelningar om det är platsbrist på iva och tidigare utskrivningar ha sitt pris, säger Thomas Lindén, men tillägger att det ändå kan ligga någonting i att det är en annan sorts patienter som kommit in, skörare och äldre .

– Men vi kan inte belägga att det skulle vara orsaken. Annan forskning får bekräfta teorierna. Vi har levererat ut ett stort antal forskarbeställningar på statistik och registerdata så det lärt garanterat komma, säger han.

Använde data från Socialstyrelsen

Studien Second wave mortality among patients hospitalised for Covid-19 in Sweden: a nationwide observational cohort study har ännu inte genomgått peer review, alltså granskning av andra forskare.

Syftet var att granska om dödligheten bland inlagda patienter med covid-19 fortsatte sjunka under andra vågen.

Studien använde sig av data från Socialstyrelsen som omfattar samtliga inlagda patienter som testats positivt för covid-19 14 dagar innan eller 5 dagar efter inskrivning, under perioden 1 mars-31 december 2020.

Flest lades in under december månad – 8253 patienter – följt av april månad – 6430 patienter.

Hur tror du siffrorna uppfattas av vårdpersonalen som slitit hårt i covidvården?

– Man ska ju verkligen inte tolka det som att vårdpersonalen slarvat. Det finns helt enkelt en gräns för hur mycket man kan kompensera att det inte finns vårdkapacitet, säger Thomas Lindén och fortsätter:

– Det här är väl att verkligheten genom siffror visar betydelsen av budskapet om att platta till kurvan. Det är inget teoretiskt resonemang – kommer det för många samtidigt har det ett pris i form av lidande och död.

Så om forskarnas teori att vården inte klarade trycket stämmer – vad skulle det kunna ge för effekter för framtiden? Thomas Lindén nämner tänkbara åtgärder för att just platta till kurvan, men också möjligheten att bygga en sjukvård som lättare kan skala upp och skala ner.

– Det är en fråga för framtiden. Kanske har det tillämpats för mycket logik från industrin, att man ska vara lean och inte ha buffertar och marginaler – en vård som klarar att patienterna kommer i ungefär samma takt men som får sämre möjligheter att klara när många kommer samtidigt. Det skulle ju i så fall kunna påverka bemanning och den förmåga som krävs för att kunna expandera utan att behöva uppfinna hjulet medan vagnen rullar, säger han.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida