Stor brist på vårdplatser i nästan alla regioner
Inspektionen för vård och omsorg har påbörjat en stor granskning av regionernas sjukhusvård. Redan efter en inledande analys konstaterar myndigheten att regionerna misslyckats att rekrytera och behålla vårdpersonal vilket lett till vårdplatsbrist i minst 18 regioner.
Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, genomför en nationell tillsyn av samtliga regioners sjukhusvård. I ett första steg har myndigheten begärt in uppgifter och analyser från alla regioner med fokus på vårdplatser och bemanning.
Svaren visar att minst 18 av 21 regioner har brist på disponibla vårdplatser. I tre regioner saknas tillräckligt med underlag för att bedöma läget, men problem med överbeläggningar och utlokaliseringar förekommer i samtliga regioner, konstaterar Ivo.
Det handlar inte om en brist på sängplatser, vilket ordet vårdplatsbrist först kan låta som. Vårdplatserna är stängda för att det saknas personal med rätt utbildning. Det handlar framför allt om sjuksköterskor, både inom den somatiska och psykiatriska specialistsjukvården. Men det är även brist på bland annat biomedicinska analytiker, specialistläkare och psykologer.
Nedskärningarna har pågått länge
Vårdfokus granskning från i höstas visar att antalet vårdplatser per 1 000 invånare har minskat successivt sedan åtminstone början av 1990-talet. Till en början var det en förändring som drevs av den medicinska och tekniska utvecklingen – prognoserna pekade på att vårdtiderna skulle minska år för år. Men så blev det inte, istället minskade vårdplatserna i en snabbare takt än vårdtiderna minskade. Det har lett till ökade krav på personalen, att åstadkomma mer vård men med mindre resurser.
Effektiviseringarna fungerade ganska bra fram till år 2013, då de stängda vårdplatserna ledde till att beläggningsgraden passerade 90 procent och fortsatte uppåt. Det skapade en pressad arbetsmiljö som gör det allt svårare att garantera patientsäkerheten. Forskning visar att det finns en koppling mellan överbelastade akutmottagningar och ökad dödlighet. Tydligast är sambandet i Region Stockholm där beläggningsgraden på vårdavdelningarna länge legat kring 100 procent. Här hade 25 dödsfall årligen kunnat undvikas om kapaciteten varit högre.
Sämre löner och tuffare arbetsmiljö
Vårdfokus granskning visade att beläggningsgraden började öka efter att sjuksköterskors relativlöner, jämfört med övriga arbetsmarknaden, hade minskat under flera års tid. Denna parallella utveckling kommenterade Per Skedinger, professor i nationalekonomi, i Vårdfokus granskning på följande vis:
– Forskningen visar att tillgången på arbetskraft inom ett yrke bland annat beror på relativlönen och arbetsmiljön i förhållande till andra yrken. Det kan mycket väl vara så att sjuksköterskornas sjunkande relativlöner i början av 2000-talet drev på en flykt från yrket som i sin tur ledde till sämre arbetsmiljö — det skapar en negativ spiral som är svår att bryta.
Ivo går vidare med tillsyn
Ivos påbörjade kartläggning av vårdplatserna pekar på att regionerna är uppgivna över personalsituationen, som inte ser ut att förbättras de närmsta åren. I stället pekar många på alternativa lösningar, som omställningen till nära vård och en ökad digitalisering. Detta trots att flera utredningar visat att omställningen till nära vård i princip står stilla, och att tidigare försök att ställa om till nära vård misslyckats.
– I vår analys av redovisningarna kan vi se stora risker med att patientsäkerheten inte kan upprätthållas. Problemen hos regionerna kan ha olika förklaringar, men patientsäkerheten måste kunna garanteras, säger Peder Carlsson, avdelningschef och ansvarig för Ivo:s nationella tillsyn, i en skriftlig kommentar.
Nästa steg för Ivo är att genomföra tillsyn i samtliga regioner, vilket kan innebära både anmälda och oanmälda inspektioner på sjukhus. Ivo kommer även att begära in ytterligare underlag från regionerna.
– Vi är beredda att använda hela den verktygslåda lagen ger oss, för att säkerställa att patienterna får en god och säker vård, säger Peder Carlsson.