Stor satsning på samtalsmetod som visat sig fungera i primärvården

Stor satsning på samtalsmetod som visat sig fungera i primärvården
Rolf Holmqvist, profesor i psykologi vid Linköpings universitet, leder forskningen om utvärdering av effekterna av samtalsbehandling i primärvården.

Forskare i Linköping har utvecklat en metod för att mäta effekterna av samtalsbehandling som fungerar så bra att de nu har fått 3,3 miljoner kronor av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, FAS, för att sprida och vidareutveckla metoden.

5 november 2012

Det började som ett projekt inom primärvården i Östergötland när kuratorer och psykologer ville ha hjälp med att utvärdera sina insatser i samtalsbehandling. I vanliga fall brukar sådana utvärderas genom att patienten får skatta sitt mående före första och efter sista behandlingen. Men av olika skäl blir den sista utvärderingen ofta aldrig av.

Skattar vid varje tillfälle

Linköpingsforskarnas metod går ut på att i stället låta patienten fylla i sitt skattningsformulär före och efter varje samtalstillfälle, och komplettera med data från terapeuterna.

I maj förra året skrev vi om en studie på metoden som kunde visa att patienter i primärvården med bland annat ångest och depression blir klart bättre av samtalsbehandling. Och det oavsett diagnos och typ av samtal, till exempel KBT, psykodynamiska metoder eller rena stödsamtal.

– Stödsamtal är den vanligaste behandlingsformen och kan ges till patienter som inte är motiverade för mer avancerad terapi.  I psykiatrin där det handlar om patienter med svårare diagnoser är den förbättring samtalsterapi ger inte lika stark, säger Rolf Holmqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet.

Flera pågående studier

Forskargruppens metod har använts i Östergötlands primärvård och psykiatri i flera år och även på några orter utanför länet.  Med FAS-miljonerna ska den nu spridas ännu mer och också vidareutvecklas. I dag finns data insamlade från 1 600 patienter.

– En av poängerna med vår metod och den stora mängd data vi får in är att vi kan göra många undergrupper och studera delfrågor, snart sagt i det oändliga, säger Rolf Holmqvist.

Redan pågår studier som granskar samtalsrelationen mellan terapeut och patient och vad som händer om den förändras, och en metod där patientens feed-back går direkt till terapeuten och kan användas i det pågående samtalet.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida