Stora sparkrav på Sjukhusen i väster – 250 tjänster hotas

Sjukhusen i väster går 350 miljoner kronor back och 250 tjänster hotas. Vårdförbundets lokala ombud Martin Hulldin är kritisk. ”Jag förstår inte hur patientsäkerheten ska bevakas om man gör verklighet av förslaget” säger han.

Alla sjukhus i Västra Götalandsregionen dras med stora underskott och behöver spara totalt 836 miljoner kronor. Störst sparkrav har Sjukhusen i väster – Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus, Angereds närsjukhus och Frölunda specialistsjukhus. Sjukhusen beräknas gå 350 miljoner kronor back i år vilket innebär sparkrav på elva procent.

Enligt Martin Hulldin, Vårdförbundets fackliga ombud, är läget värre än någonsin.

– Vi har inte hållit budget på flera år. Men i stället för att utgå från vad vården kostar så fokuserar ledningen på pengarna. Vi snävar in oss i en för liten kostym, säger han.

Vårdavdelningar ska slås ihop

Enligt sjukhusets ledning kommer mottagningar att behöva slås samman och anställda som säger upp sig kommer inte att ersättas överallt.

– Ledningen menar att vi är för många. Men de tittar bara på nettoårsarbetare, i stället för på hur många vi behöver vara för att fylla behovet av vårdplatser, säger Martin Hulldin.

Han är inte orolig över att Vårdförbundets yrkesgrupper kommer behöva sägas upp. Tvärtom finns vakanta tjänster och många som arbetar övertid. Förra året motsvarade övertiden för sjuksköterskor på de fyra sjukhusen 30 heltidstjänster.

– Även om vi inte ser att medlemmar måste sägas upp känner vi oro varje dag, eftersom ledningen inte specificerat vem som är övertalig. Vi behöver klarhet. Det är en limbo att gå omkring och inte veta, säger Martin Hulldin.

Vårdpersonal riskerar placeras på annan ort

Ulf Lindberg är ekonomichef för Sjukhusen i väster. Enligt honom finns en plan för besparingarna.

– Sjukhusen har restriktioner till nyanställningar och begränsar nyttjandet av bemanningsföretag.

Han nämner också tre så kallade omställningsmål: digitalisering, effektiv vårdutbudsstruktur och en ”optimering” av akut- och slutenvården.

Vad innebär de här orden i praktiken?

– Främsta åtgärden är att bli färre medarbetare.

Enligt Ulf Lindberg är ett problem att färdigvårdade inte alltid kommer ut till kommunen direkt. För att nå målet ska sjukhusen ”förbättra in- och utskrivningsprocesser” så att medelvårdtiden minskar på vissa sjukhus.

– Slutenvården innebär stora kostnader och kan vi hitta rätt nivå på vår kapacitet finns mycket resurser kopplat till det. Vi har längre medelvårdtid i Kungälv än i Alingsås. Hur kan vi korta den? säger Ulf Lindberg.

Den 27 juni ska sjukhusen presentera sitt sparförslag för sjukhusstyrelsen. En neddragning på 170–250 tjänster föreslås. Ekonomichefen vill inte gå ut med vilka vårdmottagningar som ska slås ihop mellan sjukhusen.

Hur påverkas Vårdförbundets yrkesgrupper av sparkraven?

– I slutändan kan det påverka medarbetare om vi minskar vårdplatser och samlar mottagningar. Om vi kan komma fram till färre vårdplatser, ett mindre behov av slutenvård, kan vi säkra bättre bemanning med den personal vi har och undvika dyra lösningar som hyrpersonal för att driva vårdplatser som vi inte behöver.

Kommer ni säga upp personal?

– Där är vi inte riktigt ännu. Vi planerar för ett nytt närsjukhus i Högsbo som vi tar över 1 september och med det följer också ekonomiska förutsättningar. Men vi måste bromsa i övriga verksamheter.

Riskerar personal bli omplacerad till andra sjukhus i väster eller till det nya sjukhuset i Högsbo?

– Ja, eftersom vi behöver bli färre bör vi ha vissa resurser som kan omfördelas, men det krävs även nyrekryteringar för exempelvis nio operationssalar i Högsbo.

Hur påverkas patientsäkerhet och väntetider av sparkraven?

– Det kan jag inte uttala mig om, men patientsäkerheten är en viktig utgångspunkt. Vi har redan bäst väntetider för elektiv vård i regionen.

Socialstyrelsens direktiv är att bygga ut sjukhusens vårdplatser, inte minska dem?

– Jag vet att de säger så, men samtidigt har vi våra förutsättningar. Vi ska inte ha vårdplatser i onödan.

Har ni det?

– Har vi patienter som ligger för länge är det onödiga platser. Det finns också andra vårdformer som mobila team som kan komplettera vården på sjukhus.

Risk att sjuksköterskor säger upp sig

Vårdförbundets ombud Martin Hulldin ser en risk att fler sjuksköterskor flyttar på sig när arbetsmiljön är orolig.

– Vi har redan en del hyrpersonal, vilket är en dyr lösning. Men det går inte att klara sig utan, för det är för få som söker de fasta tjänsterna.

Han efterfrågar en lugnare arbetsmiljö och en ekonomisk kostym som passar behoven.

– Vi behöver bli färre sjukskrivna och fler som stannar kvar. Vi valde inte vården för att få höra att man ska spara och springa fortare än man klarar av. För varje person som väljer att sluta får vi en ännu sämre arbetsmiljö, säger han.

Från sju till elva patienter per sjuksköterska

En som instämmer i Vårdförbundets kritik är en sjuksköterska på en akut vårdmottagning på sjukhuset i Kungälv som vill vara anonym. På avdelningen slutar just nu många sjuksköterskor på grund av de tuffa villkoren, säger personen. Arbetsplatsen är byggd för sju patienter per sjuksköterska men under våren har det dragits upp till nio.

– Redan det var för mycket då många patienter är multisjuka. 

Nu slås avdelningen ihop med en annan och antalet patienter per sjuksköterska ökas till elva.

– Det kommer innebära katastrofala risker och fler uppsägningar som följd. Vi har korta vårdtider och man måste läsa på mycket om varje patient. Men tiden finns inte, säger sjuksköterskan.