Strokeenheter sparar liv och pengar

Nu finns nationella riktlinjer också för strokesjukvården. Slaganfall eller stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och den vanligaste anledningen till handikapp hos vuxna.

Redan i dag vårdas hälften av de nära 30 000 svenskar som varje år insjuknar i stroke vid särskilda multidiciplinära
enheter. Där finns neurologisk och invärtesmedicinsk kompetens, specialutbildade sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter och ibland även psykolog, kurator, logoped och dietist.

Målet är att alla med stroke ska få kunskapsbaserad vård vid en strokeenhet, var de än bor i landet. De snabba vård- och rehabiliteringsinsatserna vid strokeenheterna har gjort att dödlighet och handikapp av stroke har minskat. Det har också sparat pengar. Nu klarar sju av tio strokepatienter att sköta basala adl-funktioner inom tre månader efter slaganfallet.

En snabbt utförd datortomografi, samma dag som insjuknandet, ställer diagnosen och visar om det är en propp, som är vanligast, eller en blödning i hjärnan. Propplösande behandling ges vid infarkt och hjärnkirurgi kan bli nödvändig vid blödning.

Tidiga rehabiliteringsinsatser minskar risken för bestående funktionsbortfall som rörelse-, tal- och sväljningssvårigheter. De båda viktigaste åtgärderna för att förebygga stroke är att behandla patienter med högt blodtryck och ge antikoagulantia till personer med förmaksflimmer för att minska risken för blodpropp.

Nationella riktlinjer finns sedan tidigare för diabetesvård och kranskärlssjukdom.