Sjuksköterskelegitimation

Studie: Känslofylld kamp för att få jobba som sjuksköterska i nytt land

Studie: Känslofylld kamp för att få jobba som sjuksköterska i nytt land
Vårdfokus har intervjuat Olha Kovalenko från Ukraina om hennes väg till svensk legitimation. Foto: Alexander Donka.

Frustration, stress och oro – men också glädje, stolthet och lättnad. Det är berg- och dalbanan av känslor som utländska sjuksköterskor upplever när de söker svensk legitimation.

Sjuksköterskor från länder utanför EU tycker att processen för att få svensk legitimation är så krävande att vissa nästan ger upp. Stöd är avgörande för att de ska klara hela processen – med ansökningar, kunskapsprov, praktik och språkkrav – men de hade svårigheter att förstå vart de kunde vända sig för att få hjälp och guidning.

Det visar en svensk studie från 2021, där 15 utländska sjuksköterskor intervjuats, genomförd av Denice Högstedt i hennes doktorandarbete. Inger Jansson är docent på Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, handledare och medförfattare.

Inger Jansson, Göteborgs universitet. Foto; Göteborgs universitet.

– Studierna visar också att de som har en koppling till vården och får stöd av kollegor och arbetsgivare klarar legitimationsprocessen bäst. Jag ser vid rättning av det skriftliga provet att bristande språkkunskap gör att de inte förstår frågan, och det kan ofta vara en orsak till att inte klara provet, säger Inger Jansson.

Bristen på sjuksköterskor är global, vilket lett till att höginkomstländer världen över rekryterar sjuksköterskor från fattigare länder. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, bedöms 15 procent av sjuksköterskorna vara födda eller utbildade i ett annat land.

Många länder har någon form av process för att validera att utbildningen och legitimationen är jämförbar med den inhemska. Därför finns studier från flera engelskspråkiga länder sedan tidigare om sjuksköterskornas upplevelse av processen.

Där är förutsättningarna annorlunda jämfört med Sverige, för här behöver till exempel behöver nästan alla lära sig ett nytt språk. Syftet med studien var därför att undersöka hur processen upplevdes i vårt land.

Resultaten visar att det var utmanande och svårt. Sjuksköterskorna kände stress, oro, osäkerhet och frustration inför och mellan de olika stegen. De kände sig ensamma, men kunde också uppleva stöd av lärarna. Flera kände sig överväldigade och utmattade under processen.

Men efter varje delsteg, som när kunskapsproven var genomförda, fanns också känslor av lycka, lättnad och stolthet.

Flera upplevde språksvårigheter även efter att de fått svenskanivån godkänd.

Mellan de olika stegen visste de inte vart de skulle vända sig för att komma vidare. Och de upplevde processen oviss, krävande och med lång väntetid och vissa var nära att ge upp.

Forskarnas slutsats är att det skulle behövas ett mer strukturerat stöd för sjuksköterskorna. Annars finns en risk att de hoppar av och i stället tar arbeten som inte kräver legitimation.

Fakta om studien

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida