Studie låg bakom mottagningen

Patienterna frågade efter snabbtest och personalen ville förbättra rådgivningen. Det ledde till ett forskningsprojekt där metoden för hivsnabbtestmottagningen på Venhälsan utvecklades.

3 oktober 2008

Som forskare är det roligt att ta fram något som används, säger sjuksköterskan Lars E Eriksson, som även är biokemist och universitetslektor vid Karolinska institutet.

Det fanns en oro för att ett snabbtest skulle leda till att tiden för rådgivning blev mindre effektiv. Lars E Eriksson och Lena Nilsson-Schönnesson, psykolog och forskare på Venhälsan, anlitades för att göra en studie om hur testet skulle göras kliniskt. De utgick från modellen Respect framtagen av cdc, The centers for disease control and prevention, som är usa:s motsvarighet till Smittskyddsinstitutet.

– Respect är en av de få rådgivningsmodeller som har vetenskaplig grund och i studier visat sig kunna leda till ett ändrat sexuellt beteende, säger Lars E Eriksson.

Modellen översattes och anpassades till svenska förhållanden efter fokus­gruppsintervjuer med personal och patienter som tar hivtest regelbundet. Patienterna var positiva och trodde att snabbtest skulle leda till att fler testar sig. Viktigast för en fungerande rådgivning, menade de, är att personalen har ett öppet förhållningssätt utan förmanande pekpinnar.

– En del män reser långt för att undersöka sig vid Venhälsan för att den hälso- och sjukvård de har tillgång till saknar kompetens om män som har sex med män.

Våren 2006 genomfördes en studie vid Venhälsans drop in-mottagning med ungefär 100 personer, varav hälften fick göra snabbtest och hälften konventionellt test. Båda grupperna fick den strukturerade rådgivningen. Tre månader senare fick de svara på en enkät som visade att det säkrare sexuella beteendet ökade lite och att det inte var någon skillnad mellan grupperna.

– Farhågan att patienter skulle ta lättare på ett snabbtest visade sig inte stämma. Lars E Eriksson ser gärna att metoden används på andra kliniker, men betonar vikten av att kombinera testning med rådgivning och att personalen får utbildning. Om fler testar sig kan de som har hiv få behandling och ändra beteende så att de inte för smitta vidare. En väl fungerande rådgivning kan även påverka hivnegativa som utsätter sig för risk.

– Forskning har visat att tron på den egna förmågan att kunna ha säkrare sex har stor betydelse för att lyckas. Efter ett negativt test handlar det om att motivera patienten att förbli negativ.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida