Studie om
världens flickor inledd

I Botswana får unga flickor ta över ansvaret för familjen när föräldrarna dör i aids. I Sverige har de flesta av flickorna föräldrar som skilt sig. Insamlingen av kunskap om flickors villkor hör till ICNs satsning på unga flickor.

Sverige och Botswana, två länder med helt olika förutsättningar, har valts ut att inleda den internationella sjuksköterskeorganisationens, icn:s, projekt med varsin pilotstudie. På icn:s konferens i Genève berättade Carin Lyckéus, utredare på Vårdförbundet, och Geetha Feringa, från sjuksköterskeförbundet i Botswana, om hur studierna lagts upp och om resultaten från de gruppintervjuer som gjorts.

I Sverige stötte studien på problem. Den intervjuguide som icn tagit fram och som hade översatts till svenska godkändes inte av den etiska kommitté som prövar forskningsprojekt av det här slaget. Frågorna ansågs vara för ingående och för svåra att besvara för unga flickor. Intervjuguiden fick därför arbetas om. I Sverige har 44 flickor i två städer, Stockholm och Karlskoga, intervjuats i sex olika fokusgrupper. Flickorna har valts ut av skolsköterskor och intervjuerna har letts av forskaren Annkristin Jansson från Lunds universitet samt Anette Richardson från Vårdförbundet.

Kamraterna viktigast
Familjen, skolan och kamraterna är det centrala i de svenska flickornas liv. Vikten av kamrater återkommer ofta i deras berättelser. En bästis betyder någon att dela hemligheter och förtroenden med och en bästis skvallrar inte.

När flickorna pratar om rädsla handlar det om våldtäkter, mördare, knarkare och krig. Krig nämns längst ned på listan. För att hantera sin rädsla tyr de sig till vuxna i tunnelbanan, går omvägar, låtsaspratar i mobiltelefonen eller sätter på tv eller radio när de är ensamma hemma.

I Botswana är hiv/aids den hälsofråga som överskuggar allt. Så även för unga flickor. Södra Afrika har den högsta andelen aidssmittade i hela världen och enligt en undersökning är 58 procent av dem unga kvinnor. I Botswana har en tredjedel av alla gravida kvinnor hiv, i åldrarna 15 till 19 år är siffran 21 procent.

Det finns 64 000 föräldralösa barn registrerade i Botswana. Föräldralösheten påverkar flickor mer än pojkar eftersom det är flickorna som förväntas ta över ansvaret för hemmet och yngre syskon.

I de två fokusgruppintervjuer som hittills har gjorts, en med 15 flickor från en kommunal skola och en med nio flickor från en privat skola, berättar flickor i Botswana om sina framtidsdrömmar; de vill bli lärare, sjuksköterskor, psykologer, journalister, läkare eller musiker.

I den svenska studien berättar flickorna att det är »skämmigt« att prata om puberteten. Mens eller bröst nämner de inte med ord, utan säger i stället »det« och »dom«.

Flickorna kan inte tänka sig själva som gamla och de är rädda för döden.

Depression och sorg var ett av de teman flickorna i Botswana pratade om. Känslor förknippade med minnen av förlorade föräldrar eller andra närstående, konflikter mellan föräldrar och känslor av att vara avvisade. De upplever rån, stöld och våldtäkt som hot mot sin trygghet och tror att pojkar är tryggare eftersom de är starkare och har mer makt.

Vill nå makthavare
Resultaten från gruppintervjuerna ska de närmaste åren spri-das till makthavare och olika yrkesgrupper både i Sverige och i Botswana. Vårdförbundet samarbetar till exempel med skolsköterskor, som kan dra nytta av forskningsresultaten och använda kunskaperna i sitt arbete med flickor i 10 till 14 års ålder.
I Botswana kommer man förmodligen att inrikta sig på att hitta sätt att mer direkt informera unga flickor om hälsa. Antingen via skolor eller via institutioner som arbetar med ungdomar.