Arbetsmiljö

Studie: Var fjärde ambulanssjuksköterska inblandad i bilolycka

Studie: Var fjärde ambulanssjuksköterska inblandad i bilolycka
Forskaren Jörgen Lundälv vill införa förarbevis för ambulanssjuksköterskor för att öka trafiksäkerheten.

Alkolås och förarbevis skulle göra ambulansvården trafiksäkrare, menar forskaren Jörgen Lundälv vid Umeå universitet, vars nya forskningsrapport visar att både personal och patienter utsätts för risker.

Långa arbetspass, svårt sjuka patienter och snabba utryckningar skapar stress och hög arbetsbelastning för ambulanssjuksköterskor. Senast häromdagen rapporterade Ystads Allehanda att en av tre ambulanser stått stilla under sommaren på grund av personalbrist.

– Vi får ut hundratals sms varje månad om vi kan ta extrapass eftersom det saknas personal, säger Åke Neman, Vårdförbundets huvudskyddsombud på företaget Premedic Skåne AB som driver verksamheten, till tidningen.

Situationen i Ystad är inte unik. Det visar en ny forskningsstudie där 67 ambulanssjuksköterskor i landet har svarat på en webbenkät som skickades ut i våras. Frågorna handlar om trafiksäkerhet i samband med utryckning. 24 procent av deltagarna svarade att de själva varit inblandade i trafikolyckor i tjänsten och 85 procent hade en kollega med sådana erfarenheter.

– Generellt är det mycket. Det indikerar ett behov av djupare analyser kring vilka händelser som faktiskt inträffar. Jag efterlyser en nationell, enhetlig skadeuppföljning som inte finns idag, säger Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin vid Umeå universitet, som gjort studien.

Trötta och hungriga

Vittnesmålen från enkäten avslöjar bland annat att ambulanssjuksköterskorna ofta är trötta och inte hunnit äta eller gå på toaletten när de sätter sig bakom ratten, vilket gör dem till säkerhetsrisker för sig själva, patienterna och medtrafikanterna, enligt Jörgen Lundälv.

Jörgen Lundälv

– I den här undersökningen, och även i sin avvikelserapportering, tar ambulanssjuksköterskorna sitt fulla ansvar att visa sin utsatthet och sårbarhet. Det som förvånade mig mest är att det finns en sådan insikt och öppenhet. Rapporten innehåller utsträckta händer: det uttrycks ett stort behov av hjälp och stöd. Det finns en uppriktighet när det gäller dygnstjänstgöring, avvikelserapportering och alkohol- och drogmissbruk som jag inte sett förut, säger han.

Över hälften av deltagarna (55 procent) ansåg att de inte fått tillräckligt med stöd och feedback efter incident- och avvikelserapporter.

– Det blottar brister. Fordonen är försäkrade i samband med en krasch, men personalens skador och rädslor med sjukskrivning och återhämtning som följd rapporteras inte. Jag skulle vilja fråga vad arbetsgivarna gjort konkret efter en incident, men tyvärr är jag inte säker på att de kan svara på det.

Tidigare internationella studier visar att utryckningsförare utsätts för negativ stress som riskerar att orsaka posttraumatiskt stressyndrom. Ambulanssjuksköterskor vet inte vad som väntar på en olycksplats och möter ofta allvarligt skadade eller till och med döda människor.

I kombination med bristande stöd har det lett till alkohol- och drogmissbruk, särskilt hos unga män som lever ensamma. Var tredje deltagare i enkäten uppgav att de kände en kollega med sådana problem. 40 procent ansåg att alkolås borde finnas i ambulansen, precis som i taxibilar, bussar och långtradare. Ett motargument är att det försenar utryckning.

– Men det går inte att vårda med gaspedalen. Därför är det ointressant att tala om tidsvinst. Det spelar ju ingen roll om ambulansen är i tid om den sedan kör av vägen, säger Jörgen Lundälv.

Nollvision gäller även ambulanser

Han framhåller att det finns andra lösningar än just alkolås, till exempel att alla anställda får blåsa i alkomätare regelbundet under ett arbetspass.

– Vi har en nollvision när det gäller olyckor i trafiken. Det gäller även för utryckningsfordon. För att ge en bra och säker vård måste ambulansen ta sig fram på ett tryggt sätt, säger han.

Därför vill Jörgen Lundälv väcka liv i den segdragna debatten om förarbevis, något han tror skulle öka professionens status. 89 procent av deltagarna i enkäten håller med.

– Jag tycker att man kan jämföra med polisens våldsanvändning. Ska man bära tjänstevapen måste man klara ett skjutprov varje år. Den som inte lever upp till kraven får inte jobba i yttre tjänst. Jag vill se årliga kompetensprov för ambulansförare. De som visar brister bör få utbildning och under tiden ska de vara hänvisade till ambulansens vårdutrymme.

”Jaga pengar är förödande”

Anledningen till att det inte redan införts tror han beror på kostnaden.

– Det är en viktig stötesten som ingen pratar om. Men att jaga pengar är förödande för det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet. I den här frågan finns det ingenstans att fly. Gör man ingenting leder det enbart till skador och elände. Och lidandet går inte att prissätta. Om olyckorna ökar kan det dessutom påverka allmänhetens tillit och förtroende för ambulanstransporter. Man hade aldrig accepterat att patientsäkerheten riskeras i en operationssal på ett sjukhus på samma sätt som i vårdutrymmet på en ambulans.

Ansvaret för arbetsmiljön, säkerheten och kompetensutvecklingen ligger ytterst på arbetsgivaren, konstaterar Jörgen Lundälv. Men 60 procent av deltagarna i studien uttrycker att facket kan göra mer än idag.

– Mitt intryck är att ambulanssjuksköterskor har tydliga önskemål om att Vårdförbundet ska vara mer aktivt och drivande. Förbundet har inblick i förarutbildning och även i grund- och vidareutbildning. När det gäller resurser är det en fråga för politiker i regionerna och i riksdagens trafikutskott, säger Jörgen Lundälv.

Rapporten heter Ambulanskörning i praktiken. Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av utryckningskörning, skador och förebyggande – en websurvey 2021.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida