Studier krav för utövande i Sverige

Invändningarna mot healing är starka från bland annat Socialstyrelsen för att det inte finns tillräckliga vetenskapliga bevis. En svensk sjuksköterska som vill utöva healing måste göra det inom ramen för en studie, eller annan dokumentation, och bara som ett komplement till den övriga sjukvården.

Nina Rehnqvist, överdirektör på Socialstyrelsen, säger att healing inte är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Men hon anser att det är bra att nya metoder prövas enligt vedertagna vetenskapliga metoder.

– Under förutsättning att den forskningsetiska kommittén eller etikkommittén godkänt forskningen har vi inget att invända. Men det förutsätter att man inte undanhållit patienten annan behandling och har givit riktig information till patienterna.

Om en sjuksköterska tar dessa krav i beaktande kan hon då utöva healing om patienterna givit sitt samtycke?

– Ja , om det ingår i ett forsknings- eller utvärderingsprojekt. Sjuksköterskan och patienten kan alltså inte privat komma överens om att pröva det annat än som komplement till etablerad behandling. Och att det följs upp och utvärderas på något sätt.

Miste sin legitimation
Det finns två fall under slutet av 90-talet som Socialstyrelsen har behandlat  där läkare och sjuksköterskor fällts för att de utövat healing. I ett av fallen miste sjuksköterskan sin legitimation efter ett beslut i HSAN (hsan 123/97:a1).

Vid användning av komplementära metoder som healing gäller två viktiga regler:

* att inte lova något som man inte kan hålla
* att inte undanhålla information om annan etablerad verksam metod

Det var framför allt för att hon inte först använt en etablerad behandlingsmetod som sjuksköterskan fälldes i exemplet ovan.

Trots Socialstyrelsens invändningar mot healing arbetar sjuksköterskan Charlotte Pagré, som har gått det första utbildningssteget i metoden Healing Touch, för att det ska bli en accepterad form av komplementär medicin i Sverige Det är en utmärkt metod att hjälpa andra till läkning och kan dessutom användas som friskvård, säger hon. I höst planerar hon att organisera en andra healingkurs för intresserade svenska sjuksköterskor.

Har healing en plats i svensk sjukvård?
All beröring måste vara upp till patienten själv. Det anser Annika Norman. Hon är avdelningsföreståndare vid Stockholms Sjukhem. Annika Norman saknar erfarenhet av just healing, men vet att annan form av terapeutisk beröring används mer och mer i vården i dag. Hon har tillsammans med kollegan Cathrine Kjellberg gjort djupintervjuer med sexton patienter inom palliativ cancervård till en magisteruppsats, Patienters erfarenhet av vårdpersonalens dagliga beröring, vid Ersta Sköndals högskola.

Vårdpersonal bör vara mycket försiktig och lyhörd för patientens beröringsbehov, är deras slutsats. Studien visar att patienter har mycket svårt att tacka nej om de erbjuds massage eller liknande. Många patienter i livets slutskede måste ha hjälp med allt från toalettbesök och tvätt till påklädning. Ytterligare beröring upplevde många som väldigt påträngande visade intervjuerna. Det gäller särskilt patienter i den äldre generationen som ofta inte har samma vana vid beröring som dagens unga. Men de är rädda för sämre vård om de avstår när exempelvis massage erbjuds.

Samma skepsis som mötte akupunkturen Stefan Bremberg, allmänläkare i Lund, anser att healing bör tilllåtas i svensk sjukvård, som ett komplement. Han möter många som det inte går att hitta några biologiska fel på. Det är snarare existentiella, kulturella, sociala och psykologiska faktorer i deras liv som gör att de känner sig sjuka. Den skepsis mot metoden som finns är densamma som en gång mötte akupunkturen, som i dag är en accepterad behandlingsmetod.

Men Stefan Bremberg poängterar att man måste kunna utesluta kroppsliga sjukdomar eller tillstånd som kan botas inom den konventionella medicinen. Själv har han blivit konsulterad av en healer för att utesluta att patienterna led av något som skolmedicinen kunde bota.

Ett komplement
Bremberg tycker att healing kan användas som komplement till konventionell vård, en cancerpatient kan till exempel få både cytostatika och healing.

Att naturvetenskapligt beskriva vad som kan tänkas hända i kroppen vid healing är svårt, säger han, och menar att det handlar om en upplevelse. Healern är en person som signalerar att hon bryr sig om mig och mitt. Engagemanget från healern får patienten att känna sig värdefull och ger henne hopp. Denna känsla föder positiva tankar som ökar välbefinnandet.

Han har inga principiella invändningar mot att sjuksköterskor ägnar sig åt healing, men tror att det blir problematiskt om hon gör det på en mottagning där hon också har en traditionell sjuksköterskeroll. Det kan bli svårt för patienterna om hon inte behandlar alla patienter på samma sätt.